Elever från 6 olika länder samverkar kring klimatfrågor – lokalt och globalt

Idag, den 13 december, går startskottet för ett treårigt EU-projekt som involverar lärare och elever från 6 olika europeiska länder. Sverige är värdnation för Erasmusprojektet European student’s climate report och det är Strömbackaskolan i Piteå som representerar Sverige. Initiativtagare och koordinator är Göran Dahlén, internationell koordinator, Piteå kommun.

Idén till hela projektet är inspirerat av Fredrik Marklunds och Tony Lindfors arbete med hållbarhetsfrågor där elever från Sjulnässkolan har medverkat.

-Med utgångspunkt i deras arbete började jag fundera på hur vi skulle kunna samverka på liknade sätt med fler länder. Eftersom jag arbetar dagligen med internationella frågor och är van att ansöka om och driva EU-projekt så tog idén till det här projektet form, säger Göran Dahlén.

Efter cirka ett års planerande och ett första möte med projektgruppen i september så rullar nu projektet i gång på allvar med start på Strömbackaskolan i Piteå. Under fyra intensiva dagar kommer lärare och elever att arbeta med klimatfrågor med fokus på norra Europa i allmänhet och Piteå i synnerhet.

Europeisk elevrapport om klimatet och ett nytt läromedel
Syftet med projektet är dels att ta fram en europeisk elevrapport om klimatfrågan och dels att utveckla ett pedagogiskt läromedel om hållbarhetsfrågor. Luleå tekniska universitet kommer att vara med under hela resan och är det är Ulrika Bergmark, biträdande professor i pedagogik, som kommer att utvärdera projektet och arbeta med att ta fram det nya läromedlet A teacher´s guide for working with students´awareness and students´ knowlede in the field of global warming and climate change.

Den italienska klimatorganisationen ARPAE (Agenzia Regionale per la prevenzione, I´ambiente e l´energia dell´Emilia-Romagna) kommer också att vara med som kompetensstöd under projektets gång.

Projektmedel för dessa tre år är 2,5 miljoner kronor. Då medverkar projektdeltagarna med lön från sina ordinarie tjänster.

Urval av klimatområden och deltagare
En viktig del i arbetet är att länder och städer som är med i projektet representerar olika klimatområden i Europa. Från norr till söder, öst till väst och från kust och ö till inland. Länder och platser som deltar i arbetet är Sverige (Piteå), Slovakien (Zilina), Frankrike (Paris), Italien (Parma), Spanien (Cambrils) och Grekland (Kos).

-Det varierar lite från land till land hur man valt ut deltagarna. Från Strömbackaskolan deltar tio elever och två lärare. På måndag kväll anländer två lärare och två elever från de andra länderna. Eleverna kommer att bo inneboende hos varsin svensk elev, berättar Göran Dahlén.

Resor och delrapporter
Från Piteå och Strömbackaskolan har man valt att låta de medverkande eleverna åka på varsin resa till någon av de andra orterna. Elever från årskurs 1-3 medverkar i projektet och de deltar alla under Luciaveckan i Piteå. På varje ort kommer en delrapport att skrivas som är specifik för just den regionens klimatutmaningar. Dessa rapporter kommer att sammanställas i slutet av projektet.

De två lärare som arbetar med projektet, Annika Nilsson och Jan Enström, kommer att vara med under hela projekttiden. De har tillsammans med koordinator, lärare och elever en spännande och intensiv arbetsvecka att se fram emot.

-Det känns jättebra och det är riktigt roligt att vi kommer igång med arbetet. Det är stort att få vara med att utveckla ett läromedel för hållbar utveckling tillsammans med lärare och elever, säger Göran Dahlen, koordinator för European student’s climate report.

 

Källa: Piteå kommun

7F vågar och vinner – kunskap som ger ringar på vattnet!

Det är fullt ös i 7Fs klassrum på Östra Grundskolan. I en av de arbetsgrupper jag talar med är koncentrationen knivskarp. Processen är igång men har tagit en helt annan riktning än vad eleverna först tänkte. Det som är jobbigt först och skapar extra arbete kan plötsligt bli en möjlighet till något helt nytt i nästa ögonblick.

– Vi har börjat jobba med yrken i skolan. Först valde vi att undersöka ett företag som kallas Dice, vilka producerar spelet Battlefield 1 och släpptes nu i oktober. Det jobbiga med allt det här är att det var väldigt krångligt att komma i kontakt med Dice. Vi fick helt enkelt planera om och komma på en ny idé där vi verkligen kunde lära oss något om den framtida arbetsmarknaden. När vi jobbar så här gäller det verkligen att vi är flexibla. Det var då vi fick den bästa idén på länge. Vi funderade på företag som påverkar alla mer eller mindre dagligen. Post Nord! Vi letade reda på kontaktuppgifterna och pratade med en person där vid namn heter Maria. Vi intervjuade Maria om hennes yrke på Postnord och hon verkade vara ganska så nöjd med sitt jobb. Att jobba på Post Nord verkar kul. Vi tror dock att det här arbetet kommer att försvinna om några år, kanske inom 10-15 år, för det finns mycket smidigare och snabbare sätt att kommunicera på nu. Dessutom betalar  folk räkningarna online. Det mesta i transportväg kommer nog lösas med robotar framöver…

Så här ser processen ut för Ville, Jacob och Samuel E. K, elever i 7F på Östra grundskolan, när de börjar arbeta med ett nytt värdeskapande projekt. Hela klassen arbetar med olika uppdrag i mindre grupper om två eller tre, där de själva väljer och kommer fram till vilka företag, yrken och roller de ska kontakta och undersöka. Syftet? Kort sagt att ta reda på mer om olika yrken, bilda sig en uppfattning om hur arbetsmarknaden kommer att se ut när de själva ska ”ut” i arbetslivet eller välja utbildningar. Eleverna har också i uppgift att producera ett material kring sina insikter som de sedan kan dela med jämnåriga.

– Att jobba så här behöver inte vara så avancerat, svårt eller stort, berättar 7Fs lärare Maria Wiman. Ofta är det så omfattande och stora projekt som ska visas upp för att få legitimitet. Vi gör både och, det handlar egentligen mer om ett mind set säger hon. Att lägga till den där lilla extra dimensionen som gör att det upplevs mer meningsfullt för eleverna. Och skapar ringar på vattnet…

Kopplingen till Lgr 11…

Ville, Jacob och Samuel har efter några lektioner arbetat fram ett underlag som gör att de upptäckt och lärt sig en hel del nytt på vägen. De tränar en hel del i enlighet med målen i Lgr 11 och svenskämnet:

– Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, ljud och bild samspelar.
– Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
– Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, disposition och disposition till syfte och mottagare.
– Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
– Informationssökning genom intervjuer.

Inför genomförandet av intervjun förberedde de sig mentalt för själva samtalet och bokningen av intervjun.

– Det är både läskigt och roligt. En del vuxna reagerar så konstigt när barn kontaktar dem, men i de flesta fall går det bra och många ger positiv respons. Som Maria på Post Nord exempelvis. Henne var det lätt att prata med.

Hur är det att jobba på posten och vad exakt gör du?

– Jag är pressekreterare på Postnord. I mitt fall betyder det att jag ansvarar för kontakten med journalister, så om journalister vill veta något om Postnord så ringer de till mig. Antingen så svarar jag på frågan direkt eller så skickar jag frågan vidare till någon som är expert på ämnet.

Hur många brev delas ut på ett år?

– Det är nästan två miljarder brev! Det finns nästan 10 000 brevbärare i Sverige som jobbar på Postnord.

Hur lång tid tar det från att man hämtar ett brev i brevlådan till att det delas ut?

– Det ska ta ungefär ett dygn från det att man har lagt brevet i en gul brevlåda (innan tömningstid) till att det dyker upp hemma hos någon.

Vad gör man om man jobbar på Postnords kontor?

– På huvudkontoret i Solna jobbar nästan tusen personer så det är ju väldigt olika arbetsuppgifter. Det finns folk som jobbar med personalfrågor och ekonomifrågor. Sedan finns det många fler kontor ute i landet också. Det finns 400 brevbärarkontor ute i Sverige. Vi har också ungefär 1650 postombud ute i Sverige där man kan hämta ut grejer som man har köpt på nätet.

Det har ju gått lite rykten om att Postnords brevbärare inte är så försiktiga med posten. Vet du något om det?

– Jag vet att det har förekommit att man har filmat medarbetare som inte har gjort riktigt som de ska. De medarbetarna får man ju då ta ett snack med och säga till att de inte ska göra så. De allra allra flesta gör ju som de ska men det finns alltid någon som kanske har för bråttom eller så.

Har ni öppet dygnet runt varje dag hela året?

– Ja faktiskt. Det är alltid någon som jobbar på Postnord, oavsett tid eller dag. Lastbilschaufförer kör ju exempelvis post på nätterna. Terminalarbetare som hanterar brev och paket gör också detta mycket på nätterna.

Vi frågar eleverna…

Och visst får eleverna öva upp både mod och flexibilitet men också sociala förmågor som att ta kontakt med företag och personer i mer formella sammanhang. När de sammanfattar sina reflektioner kring att arbeta värdeskapande och entreprenöriellt handlar det inte bara om att det är roligt. Det är det, (självklart) men de berättar att det är utmanande på många sätt. Att ta ansvar för att saker blir gjorda, att lära sig resa och transportera sig lokalt för att genomföra en intervju, att komma på idéer som håller hela vägen och ibland tvingas tänka om är några av de aspekter som kommer upp. De flesta är rörande överens om att detta är färdigheter de har nytta av utanför skolan och även när de blir äldre. Eleverna upplever en enorm skillnad i sin egen motivation när de vet att andra kommer att ta del av det se gör.

– Att det är viktigt för någon spelar stor roll, att det vi gör är av betydelse för någon annan gör ju att vi tar uppgifterna på allvar och verkligen anstränger oss. Det är verkligen jättestor skillnad på att bara ta anteckningar ur en bok och visa läraren som redan kan det och på att läsa om något, undersöka det, intervjua och själv skapa ett material som andra kan ha nytta av. Då får det liv. Ett papper som en lärare tittar på för att bocka av något och sedan slänga det känns bara meningslöst, avslutar 7F unisont.

– Just nu samlar 7F in pengar för att barn i krigsdrabbade länder ska få möjlighet att gå i skolan. Det är något som engagerar klassen enormt! Igår ringde eleverna runt till de lokala företagen för att kunna sponsra arbetet. Sebbe och Kalle fick god kontakt med Matdax i Hökarängen och idag hämtar de godisk och choklad. Försäljningen är redan igång och alla pengar går till Musikhjälpen. Din klass vill säkert också hjälpa till! Det är bara att slå alla kloka huvuden ihop och hitta vägar. Tänk fritt! Det skapar dessutom en fantastisk stämning i gruppen att enas kring något så viktigt och arbeta för en god sak, avslutar Maria och hennes elever.

 

 

 

Björkåsskolan – när elevernas idéer får göra skillnad!

Så här ser det ut när hela Björkåsskolan hjälps åt att pärla armband! Armbanden säljs sedan till förmån för Musikhjälpen. Pengarna som samlas in går till kampen för att barn i krig ska ha rätt att gå i skolan. Och det är elevernas egen idé om en insamling som nu tagit form och rivstartat på skolan. Alla är med!

Rektor Martin Dalenius betonar vikten av ett positivt budskap i pärlandet för att arbeta med värdegrundsperspektiv.

– Vi har elever från krigsdrabbade områden så arrangemanget måste omhuldas med respekt. Eleverna arbetar i tvärgrupper med elever från förskoleklass till år 5, vilket ger en fantastisk möjlighet till lärande och delande mellan åldrar och och inte minst livsöden. Det är även ett led i vårt arbete med entreprenöriellt och värdeskapande lärande. Ett ypperligt exempel att ta med sig inför vidare arbete och utveckling av lärande, baserat på den här delen av våra styrdokument.

Lärarröster om vikten av att arbeta så här

Rasmus Bengtsén, Linus Nyqvist och Rebecca Staafgård är lärare på Björkåsskolan och håller i de praktiska ramarna av genomförandet, samtidigt som de kopplar arbetet till uppdrag och mål.

– Vi tycker det är viktigt att bejaka våra elevers initiativtagande. När eleverna berättade för oss om den här idén,  såg vi möjligheten att verkligen bygga vidare på förslaget.  Ett initiativ  som leder till att alla våra elever får en större förståelse för vår omvärld och hur andra barn i världen har det, är ett mycket bra projekt att göra till verklighet, menar Rasmus. Linus och Rebecca fyller i:

– Barns situation är på många håll i världen akut. Över 30 miljoner barn kan inte gå i skolan på grund av krig och konflikter. I Syrien är över 6000 skolor redan förstörda, skadade eller ockuperade av militära styrkor och många skolor används som skydd för människor på flykt. Hälften av alla syriska barn går inte i skolan överhuvudtaget och riskerar därför att bli en förlorad generation. Samtidigt är det en mänsklig rättighet att gå i grundskola och skolan kan i barnens framtid vara skillnaden mellan liv och död. För barn är skolan livsavgörande oavsett var i världen vi befinner oss. Vi vill genom detta lyfta ett elevinitiativ som syftar till att öka medvetenheten kring vår omvärld. Att lyssna på våra elevers engagemang och vilja att förändra omvärlden är viktigt. Det bygger på empati, respekt för skolans värdegrund och entreprenörskap. Att eleverna känner sig delaktiga och att ge dem känslan av att kunna vara med och påverka skapar en självkänsla hos våra elever som är ovärderlig. Samtidigt som de då får en förståelse för vad som sker internationellt.

Elevernas lärande kopplat till projektet

Alla tre är överens om att lärandet i ett sådant här projekt breddas och fördjupas. Rasmus erfarenhet är att när eleverna får känna att de via ett bejakande av det egna entreprenörskapet, kan hjälpa andra människor i andra länder ingjuter det hopp om att man kan göra skillnad. Det föder en kraft om att det är möjligt att påverka och förändra. Samtidigt skapas en respekt hos eleverna för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på.

Just detta att skapa en respekt hos våra elever för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på, berättar Linus vidare möjliggörs.

– Vi får fler möjligheter att öka elevernas medvetenhet på många olika områden. Vi lyfter frågor om individens frihet, alla människors lika värde, jämställdhet, barnets rättigheter i enlighet med konventionen, parallellt med att eleverna får en inblick i ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen och då också förståelse för några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.

Rebecca fortsätter att berätta om det lärande hon dokumenterat i den värdeskapande processen.

– Eleverna har genom projektet lärt sig mycket om hur världen faktiskt ser ut. Om orättvisor som finns och varför människor väljer att lämna sina hemländer och komma till oss. De lär sig att ta hand om sina klasskamrater, grannar och nysvenskar. Utöver solidaritet och empati har barnen lärt sig att arbeta över skolans klassgränser, de har arbetat från förskoleklass upp till sexan med ett gemensamt mål. Detta skapar en trygghet hos barnen ute på skolgården och i området. Jag tror att vi alla förstår att friheten har ett högt pris men att den också är en förutsättning för att vi skall kunna leva, utvecklas och bidra till något större.

Effekterna i organisationen är märkbara

Att göra gott för andra som har det svårt skapar naturligtvis en otrolig vi-känsla. Inte bara för eleverna som arbetar tillsammans utan även vi pedagoger känner och upplever känslan av att vi på skolan gör något bra och att vi gör det tillsammans. Vi är övertygade om att det blir ringar på vattnet, på så vis att fler elever vågar dela med sig av sina idéer. Det är något vi aktivt kommer att verka för i ännu större utsträckning framöver berättar Rasmus entusiastiskt. Rebecca beskriver en utveckling där hela personalgruppen blivit mer sammansvetsad genom detta gemensamma och starka mål.

– Vi har alla arbetat gränsöverskridande med stort engagemang, hela vägen från rektor, skolsköterska, studievägledare, fritidspedagoger, lärare, till elevassistenter och elever. Detta skapar en gemenskap och trygghet i personalgruppen vilket i sin tur speglar sig i barnen. Att vi har arbetat i tvärgrupper gör att elever har mött pedagoger som de tidigare inte arbetat med och vi har genom detta byggt upp ett förtroende mellan elever och lärare som inte tidigare har funnits. Det är en oerhört värdefull konsekvens, menar hon.

Kopplingen till uppdrag och mål

Att projektet är förankrat i Lgr11 via skolans värdegrund och uppdrag är tydligt. Det kan även kopplas till övergripande mål, riktlinjer för de samhällsorienterade ämnena, inflikar Rasmus och fortsätter.

– Målet är även att öka elevernas medvetenhet om individens frihet, alla människors lika värde, jämställdhet, barnets rättigheter i enlighet med konventionen samt att eleverna får en inblick i ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Områden vi som sagt arbetar med och fördjupar oss inom allteftersom arbetet fortskrider.

Linus lyfter ut direkta kopplingar till Lgr 11 som skolan tar fasta på i projektet och omsätter till lärande.

– Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet. (Ur skolans värdegrund och uppdrag, grundläggande värden).

– Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. (2.1 Normer och värden, mål).

– Skolan ska ansvara för att varje elev kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, samt har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället. (2.2 Kunskaper, mål).

Rebecca förtydligar uppdraget ytterligare och beskriver hur hon och skolan fokuserar på styrdokumentens innehåll men också strategier för att tillsammans arbeta för ett bättre samhälle.

– Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.v Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Elevernas idé och formen den antog är verkligen en bra grund för att diskutera eventuell intolerans och fylla kunskapsluckor med fakta – så att vi tillsammans sedan kan hantera åsikter som åsikter och fakta som fakta.

Rebecca ser också att det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nations gränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald.

– Att här som skola och lärare kunna tillföra ett internationellt perspektiv är viktigt för att vi alla skall kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang. Inte minst för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.

Det är fantastiskt att få jobba så här och gladast är vi över att idén kom från eleverna själva! Då finns verkligen engagemanget och motivationen att förändra – en guldgruva att fånga upp, avslutar lärarna på Björkåsskolan med stor glädje inför det fortsatta arbetet tillsammans med eleverna.

 

 

Lackéus och Sävetun om hur lärande blir viktigt när det sker på riktigt

Numera visar blytung forskning på ett antal positiva effekter för lärandet och inte minst en personlig utveckling, för den som skapar värde för andra. Internationella såväl som nationella studier, pekar alla på fördelar, även om det finns en del praktiska ramar att utveckla för att möjliggöra en ännu bredare spridning.

–  Entreprenöriellt och värdeskapande lärande är fortfarande en isolerad företeelse i svenska skolor. Vi ser att intresset ökar och att lärfilosofin får allt större genomslag samtidigt som vi också kan konstatera att de flesta lärare som arbetar så här gör det relativt ensamma på de skolor där de verkar säger Martin Lackéus och Carin Sävetun på Chalmers Tekniska Högskola.

En del av förklaringen ligger sannolikt i att det råder viss begreppsförvirring och att många lärare möjligen tror att detta handlar om att driva företag med fokus på ekonomisk tillväxt och vinning. En syn som hindrar det värdeskapande förhållningssättet att integrera med resten av skolsystemet och slå rot ordentligt.

– Just den diffusa definitionen som fortfarande görs är en utmaning. Det finns en allmän uppfattning om att allt som bryter traditionell katederundervisning är entreprenöriellt medan det i själva verket faller inom ramen för progressiv pedagogik. Vi arbetar kontinuerligt för att förändra detta genom vidare forskningsinsatser som så småningom kan utgöra konkreta verktyg för vad och hur. Just nu pågår ett forskningsprojekt där hela skolor i fyra olika kommuner i Sverige är involverade i entreprenöriellt och värdeskapande lärande som metod för undervisningen. Vi följer utvecklingen mycket noggrant och resultaten vi ser speglar grunden i lärfilosofin. Nämligen att eleverna upplever högre grad av delaktighet och engagemang. Motivationen och ansvarstagandet ökar markant precis som graden av innovation i skolan, när eleverna skapar värde för andra.

Mätningen av resultat sker delvis genom kvalitativa intervjuer men också med hjälp av teknik utvecklad för ändamålet.

– Vi samlar tillförlitlig data genom att fånga upp processerna i realtid via appen Loop me. Där dokumenterar både lärare och elever vad som händer och hur de känner, kopplat till erfarenheter och progression de gör. IT-stödet hjälper oss att kartlägga aspekter vi inte tidigare kommit åt i forskningssammanhang och som visat sig ha stor betydelse just inom entreprenöriellt och värdeskapande lärande. Bland annat känslorna som väcks genom den personliga utvecklingen. Parallellt synliggörs alla deltagares uppfattningar om vad som händer för oss forskare. Det är avgörande att kunna följa praktiken så nära eftersom entreprenöriellt och värdeskapande lärande inte kan förpackas i en enda övergripande färdig modell, utan antar olika former beroende på kontext.

Omvärlden förändras

Vad är det då som gör att värdeskapande faller så väl ut bland eleverna? Att de som fallit ur systemet plötsligt kan nå målen? Att motivationen klättrar i taket?

– Unga människor idag ställer andra krav på relevans i utbildningen. Tiden utanför skolan handlar i hög grad om kommunikation och lärande i många olika sammanhang. Något som uppfattas som meningsfullt och mer relevant för kunna existera i samtiden. Detta har på sätt och vis slagit ut det skolsystem vi så febrilt försöker laga och lappa. Det värdeskapande förhållningsättet och lärandefilosofin löser relevansproblematiken och ger mycket annat på vägen. Det är viktigt för oss att alla att känna mening med det vi gör, varför skulle det vara mindre viktigt för barn och unga?

Som pedagog kan du träna upp ett entreprenöriellt förhållningssätt

– Vi har tagit fram både frågor och checkpunkter i samarbete med Sundsvalls kommun, för att läraren skall kunna inleda och hålla fokus på värdeskapande arbete, för att sedan bilda sig en uppfattning om hur lärandet och miljön kan behöva dirigeras om för att ta steget fullt ut. Ett sätt att inleda värdeskapande arbete är att besvara följande frågor eller beskriva arbetet utifrån punkterna här säger Martin Lackéus.

– För vem gör vi detta?

– Hur ska eleverna försöka skapa värde genom den här uppgiften, för människor utanför den egna gruppen eller skolan?

– För vem eller vilka skapar eleverna värde för genom uppgiften.

– För vem eller vilka är den här uppgiften lämplig, med hänsyn till ålder, ämne, förkunskaper etcetera.

– Vilka ämnesrelaterade kunskaper och förmågor kan eleverna tillämpa i värdeskapande för uppgiften?

– Vilka läroplansmål kan kopplas till uppgiften?

– På vilka sätt kan du stödja eleverna i lärandet? Formativ bedömning, reflektionsuppgifter med mera?

– Hur planerar du att bedöma elevernas insatser i den här uppgiften? Hur kommunicerar du detta?

Checklista för att utvärdera uppgiften 1=håller inte alls med 7=Instämmer helt

– Eleven interagerar med människor utanför gruppen eller skolan

– Elevens skapar värde för andra än sig själv och läraren

– Uppmuntrar eleven att våga ta steget och misslyckas

– Låter eleven äga processen själv

– Låter elever arbeta i team över tid

– Knyter an till ämnesrelaterade kunskaper och förmågor

– Låter eleverna arbeta repetitivt och försöka om och om igen

– Följer upp och ger feedback till eleverna utifrån aktiviteter

– Beroende på lågt eller högt värde får läraren möjlighet att att justera handledningen av varje grupp och/eller individ. Det leder till att läraren också genomgår en yrkesmässig utveckling och kan skapa en balanserad arbetsinsats så att varje elev får de verktyg hen behöver för att komma vidare och fördjupa sitt lärande ytterligare. Det är en spännande och motiverande insikt för de allra flesta som väljer att jobba så här, berättar Martin och Carin engagerat. Varken elever eller lärare vill fortsätta arbeta som de gjorde tidigare när värdeskapandet blivit en integrerad del och ett förhållningssätt i vardagen. Det är som i the Matrix, skrattar Martin. Har du väl valt din väg vill du inte kastas tillbaka till en tillvaro utan mening – när du vet vad du kan åstadkomma i den andra världen.

Läraren får bättre koll och gör mer träffsäkra bedömningar framåt

Jörgen Jonsson är lärare i trä och metallslöjd och mentor för en årkurs 9. Han är en av alla de hundratals lärare Martin Lackéus och forskningsteamet samarbetar med i pågående forskningsprojekt.

– Ska vi vara tydliga med vad vi vill att våra elever ska lära sig och hur de ska bli bedömda så måste vi börja med oss själva och då kan det vara bra att skriva ned hur vi har tänkt att det ska gå till. Det som var helt nytt för mig var att arbeta med checklistan och att fylla i figuren. Det var intressant att se hur figuren växte fram och det blev tydligt vad jag hade lagt tyngdpunkten på i respektive övning. Hittills har jag endast gjort övningen en gång, men jag kan tänka mig att om jag skulle göra flera blanketter med ytterligare övningar för en och samma klass, skulle det vara bra att lägga alla figurer bredvid varandra och jämföra. På så sätt skapar jag enkelt en överblick som ger insikter om vi har fått med allt som var tänkt eller om det har blivit så att jag fokuserar på liknande saker i varje övning. Ibland kan man behöva göra det tydligt för sig själv och utvärdera det som observeras. Med hjälp av resultatet fattar jag som lärare både nödvändiga och sannolikt mer relevanta beslut för att kunna ge eleverna den träning och de kunskaper som de behöver för att ta nästa steg i sin utveckling.

 

 

En lektion i en värdeskapande lektion – så går det till

På ytan kan det möjligen te sig ostrukturerat och kanske rentav flummigt. Så är det inte alls. Tvärtom. Maria Wiman och hennes elever har stenkoll på hur de arbetar fram en plan och sedan följer den.

Varje steg eleven tar följs upp av läraren som leder arbetet vidare tillsammans med respektive elev. Varje lektion har en tydlig inledning som för in alla elever på sina valda spår och när passet är över sammanfattas och avslutas dagens arbetsinsatser gemensamt. Ingen elev faller här mellan stolarna eftersom arbetet dokumenteras av eleven och följs upp av läraren direkt i anslutning till lektionen.

– Skulle det vara så att eleverna visar luckor i dokumentationen tar vi tag i det direkt genom handledning i form av dialog, delade erfarenheter och kunskaper om hur vi tar oss vidare för att nå nästa delmål. En del av eleverna har mångårig erfarenhet av att arbeta värdeskapande och entreprenöriellt och de hjälper ofta till spontant, instruerar, visar och ger tips till de som har längre startsträcka. Huvudansvaret uppbär jag som lärare och jag gör en noggrann uppföljning utifrån elevernas planeringar vid varje lektionstillfälle. Den stora skillnaden på att vara den som förmedlar kunskap ur en bok och på att arbeta så här är ju att eleverna blir delaktiga och engagerade i sitt eget arbete, berättar Maria Wiman när vi besöker henne och eleverna i klassrummet på Östra Grundskolan i Huddinge.

– Vi vaknar till liv när vi själva får påverka hur vi ska gå till väga för att lära oss ett moment, berättar en elev. Detta är användbara kunskaper även utanför skolan säger ytterligare en, vi får träna på saker som att våga ringa och ställa frågor till exempelvis någon som arbetar på en fabrik eller en teater. Det är intressant och spännande säger en tredje, vi har märkt att vi verkligen kan påverka vad som händer i samhället säger en fjärde. Om jag till exempel läser på ett prov och får alla rätt så har jag glömt hälften efter en vecka, men när jag jobbar så här sitter det kvar, jag har inte bara lärt något som jag läst, utan jag har faktiskt provat att ta mig fram hela vägen för att åstadkomma ett resultat säger en av tjejerna i klassen. Och så fortsätter det…

Den här omgången består det värdeskapande lärandet i att undersöka yrken och yrkesroller för att få en bild av hur det ser ut nu på arbetsmarknaden men också för att sätta igång förståelsen för hur arbetsmarknaden kommer att utvecklas och hur det möjligen kan komma att se ut när dessa tolv- trettonåringar kommer att bli skattebetalare.

Eleverna börjar verkligen där de står med mål och planering. Valen av områden ser mycket olika ut och baseras på helt olika motiv vilket föder spännande diskussioner. Att ha en väl genomarbetad plan ger ett bättre resultat, något de alla är medvetna om och flitens lampa lyser så att svetten lackas i pannorna på sina håll… Maria Wiman svarar på frågor, ställer följdfrågor, stretchar tankegångarna tillsammans med eleverna och det är full aktivitet i och utanför klassrummet.

Förra lektionen skrev varje elev en plan över vad de ska göra denna lektion. Så här blev det när vi på redaktionen besöker.

Elev 1 – Mailar en journalist på en stor tidning för att fråga om en intervju.

Elev 2, 3, 4 – Ringer ett företag och frågar om de får komma på besök. Föregående lektion har de förberett samtalet och kollat upp telefonnummer.

Elev 4, 5, 6 – Färdigställer sina intervjufrågor och ringer därefter till polisstationen för att få tag på en polis att intervjua.

Elev 7, 8, 9 – Intervjuar och spånar idéer med en journalist som vi råkar ha på plats.

Elev 10 – Ringer ett telefonsamtal.

Elev 11 – Försöker på olika sätt boka in en intervju.

Elev 12 – Googlar fakta på nätet och börjar fila på en text.

Elev 13, 14, 15 – Ringer Mc Donalds och försöker sälja in sin idé att de ska bli matrecensenter.

Elev 16 – Kontaktar ett galleri i närheten.

Elev 17 – Ritar en bild och påbörjar en text till bilden.

Elev 18 – Inventerar sitt personliga nätverk samt googlar på möjligheter att komma i kontakt med en skådespelare.

Elev 19 – Förbereder en mail-intervju.

Elev 20 och 21 – Förbereder frågor och ringer ett telefonsamtal till Skolverket.

Elev 22 – Diskuterar med en journalist och förbereder därför intervjufrågor som ska riktas till en annan journalist.

– Mitt arbete blir som sagt att under lektionen coacha och leda arbetet framåt. Att efter lektionen gå igenom vad varje elev gjorde under lektionen och vad deras nästa steg ska bli. Vissa behöver mycket vägledning, andra är mer självgående. Arbetet mellan passen ger mig möjlighet att se både progression och behov av stöd. Utifrån detta fortsätter vi nästa lektion. Det innebär att inget är hundra procent klart, utan formas i samverkan med eleverna. Det är så mycket mer intressant och motiverande för mig som lärare också. Vi lär oss enormt mycket av de verkliga utmaningar vi stöter på.

När vi avrundar för dagen och jag som journalist för en gång skull blir intervjuad hinner jag ändå fånga upp varför eleverna tycker att det är en vinst att arbeta så här och gärna skulle göra det i fler ämnen.

– Vi får verkligen ett bra självförtroende eftersom vi märker att vi både kan saker, men också lär oss att hantera det vi inte kan. Vi känner oss mer avslappnade samtidigt som vi verkligen arbetar hårt för att ta os framåt och skapa resultat. Här vill vi något och kan något eller mycket. Det är verkligen stor skillnad att känna att det vi gör är meningsfullt. Det känns inte så meningsfullt att skriva av en faktatext ur en bok och plugga in färdiga svar på provfrågor om du förstår vad vi menar… avslutar några elever i 7F på Östra grundskolan i Huddinge.

Och ja, jag förstår precis…

Vill ni få en inblick i Maria Widmans lärargärning och hennes elevers klassrum – gå till Horisontens FB-sida – vid besöket gjorde vi en livesändning som delger känslan av värdeskapande och entreprenöriellt förhållningssätt. Kom ihåg att alla stora förändringar föregås av kaos… Välkomna in!

Maria Wiman om vägen till värdeskapande lärande – en vinst för alla

När vi människor upplever det vi gör som meningsfullt skapar det ett driv, en motivation att göra mer och utveckla vidare. När vi som lärare skapar mening och verkligen gör skillnad för våra elever är det en obeskrivlig belöning, en paycheck of the heart, som infinner sig. Känslan och glädjen över att se barn och unga utvecklas till unga vuxna som bidrar till samhällets bästa är många lärares drivkraft och det som väger upp allt det andra, ibland tunga, i skolvardagen.

Hur vore det om vi alla i hela skolsverige skulle ta detta på största allvar och skapa samma möjlighet för eleverna att uppleva sin vardag i skolan lika meningsfull och lika motiverande? Det är sannolikt och logiskt att resultaten i våra skolor skulle förbättras avsevärt om elevernas motivation höjs, eller hur? Vi har ett stort antal elever som slutat gå till skolan och som i många fall inte finner skolan meningsfull. Det går naturligtvis att förändra, men vi kan inte förvänta oss en förändring om vi fortsätter att göra som vi alltid gjort. En möjlig väg som verkligen förändrat upplevelsen av uppdrag skola, både ur elev- och lärarperspektiv är värdeskapande lärande.

Redaktionen möter Maria Wiman i Huddinge som tillsammans med sina elever utvecklar lärande i direkt samspel med världen, både lokalt och globalt.

Vad var det som gjorde att du förändrade ditt och elevernas sätt att arbeta med lärande?

– Det fanns en tid för inte alls speciellt längesedan då jag allt som oftast fick tömma pappersinsamlingen i klassrummet på elevarbeten som ingen ville ta med sig hem. Där låg affischer som eleverna hade lagt ner massa tid på, texter som hade rättats och lämnats tillbaka, kortreflektioner över saker vi hade diskuterat. Det kändes så slösaktigt. Att kasta så många timmars arbete rätt ner i pappersinsamlingen. Flera gånger varje vecka dessutom. Det kändes så himla frustrerande att dessa arbeten, denna nedlagda tid, betydde så lite för eleven att de inte ens var värda mödan att bära hem och visa upp för familjen.

Men sedan knäckte jag koden! Bara sådär dessutom. Som genom en slump, en bananskalshalkning, ramlade jag och mina elever in i ett projekt som skulle komma att vända upp och ner på hela mitt sätt att se på pedagogik. Jag föll för elevernas entusiasm och motivation när de plötsligt fick veta att deras favoritprogram, UR-serien Geografens testamente, skulle läggas ner. Vi startade en kamp som blev kringelikrokig och spännande och oförutsägbar, en kamp som resulterade i mängder av insändare, debattartiklar, brev till politiker, interaktion med andra skolor, debatter med UR-chefer, tv-framträdanden och mycket mer. För eleverna blev detta en vansinnigt spännande resa och ett lärande som resulterade i att de faktiskt fick tillbaka sitt favoritprogram. För mig blev resultatet ett slags pedagogiskt uppvaknande, ett halleluja moment om man så vill. Skillnaden mellan att behöva tömma pappersinsamlingen på elevarbeten som eleven inte ville kännas vid och att slippa tömma pappersinsamlingen eftersom eleverna är så sabla stolta över vad de har åstadkommit stavas värdeskapande lärande.

Hur går det till?

– Det är inte så komplicerat som det låter. Det är undervisning med en knorr, som Caroline Lorentzon (lärare i Sundsvall) säger. Det handlar helt enkelt om att man riktar undervisningen utåt. Den kunskap som eleven tar in ska ha en verklig mottagare, den ska betyda något för någon annan. Denna lilla knorr gör att undervisningen blir viktig på riktigt och den gör att skolan känns betydelsefull här och nu i denna sekund. Det måste inte handla om stora ämnesövergripande projekt. Det kan räcka med att faktiskt skicka in insändaren till en riktig tidning, att maila recensionen till författaren som skrev boken, att diskutera medetiden med en riktig historiker eller att läsa sagor för barnen på förskolan. Det viktiga är att eleven får skapa värde för någon annan, att de får känna att deras skolarbete är betydelsefullt idag och att kunskaperna behövs här och nu.

Hur förändras praktiken?

– Att undervisa med en knorr kräver dock lite mod. Som lärare har man inte alltid riktig kontroll över vad som händer när undervisningen och elevernas arbete letar sig utanför skolans väggar. Ibland blir mottagandet inte vad man hade hoppats på eller reaktionerna vad man hade förväntat sig. Men det är också viktigt. Det är ju faktiskt så livet ser ut och jag tror att skolan har ett viktigt uppdrag i att lära eleverna att det är viktigt att misslyckas, att man måste få prova och helst prova om igen. Så gör alla som når framgång.

På samma sätt kan det hända alldeles underbara saker just för att man som lärare inte riktigt har full kontroll över vad som ska hända utanför klassrummets väggar. I den bästa av världar får sådana här projekt ringar på vattnet. Min erfarenhet är faktiskt att dessa projekt allt som oftast får ringar på vattnet och det bästa av allt är att denna snöbollseffekt står alltid eleverna själva för. Värdeskapande projekt, där det finns utrymme för att misslyckas och där eleven själv får vara med och äga processen, kan ta de mest otippade vändningar under vägens gång.

Vad har ni jobbat med och vad behövs för att det ska bli bra?

– För ett tag sedan skrev min dåvarande klass en tidning om barnsoldater. Denna tidning skulle säljas på riktigt och alla pengar skulle skänkas till Röda korset. Motivationen i klassrummet var enorm. Det här var viktigt på riktigt i allra högsta grad. Vi sålde tidningen lite överallt, vi åkte runt och marknadsförde och så plötsligt knäckte en elev tanken på att vi borde bli sponsrade så att vi kunde samla in ännu mer pengar. Två dagar senare hade vi 94 kilo godis i vårt klassrum! Ytterligare en dag senare hade vi över 350 påsar Ahlgrens bilar liggandes i klassrummets gamla geografiskåp. Det händer något med elever som vet att deras arbete gör skillnad för andra människor! Det händer något med elever som får vara kreativa, uppfinningsrika och prova sina vingar! För sakens skull vill jag också poängtera att under arbetet med att samla in pengar till Röda korset tömde jag inte en enda gång pappersinsamlingen på elevarbeten.

Det handlar med andra ord om att hitta en yttre mottagare där elevens kunskaper och färdigheter skapar värde. Det gäller också att våga ge eleverna utrymme att äga sin egen process, att ha inställningen att det är okej att misslyckas och att göra eleven till aktör. Och det bästa av allt – detta ger fördjupade ämneskunskaper och det ger eleverna träning i de entreprenöriella kompetenser som de kommer att behöva i framtiden. De kommer att få ökat självförtroende, uthållighet, ökad social förmåga och de kommer att bli modigare. Det är viktigt att komma ihåg att även om det värdeskapande arbetet är medlet så är det ju naturligtvis lärandet som är målet.

Hur kan lärare motivera ett värdeskapande arbetssätt för omvärlden?

– Vi lärare måste vara trygga i att vi kan de styrdokument som vi måste förhålla oss till. Vi måste luta oss tillbaka i det faktum att vi är bevandrade i läroplanen och det centrala innehållet som våra lektioner måste täcka. Men vägen dit kan ju ibland ta intressanta svängar, så som det kan bli om ett värdeskapande projekt får ringar på vattnet. Då gäller det att anpassa läroplanen efter just den svängen som projektet har tagit. När vi hade 94 kilo godis och 350 påsar bilar i klassrummet fick eleverna helt enkelt skriva övertygande reklamtexter för att det passade sig just då. Det fina med det är att då behöver man själv inte jaga läroplanen för då är det plötsligt läroplanen som jagar dig.

Jag är så orubbligt övertygad om att både lärare och elever har allt att vinna om de bara vågar ge sig utanför klassrummets väggar och rikta sina kunskaper mot en yttre mottagare. Kanske uttryckte en av mina elever det absolut bäst under en intervju: ”Om du får en rush av att hjälpa andra personer att må bättre, då mår du bättre och dom mår bättre och det finns ingen dålig grej med det.” Jag kunde inte ha sagt det bättre själv.

Vilka fördomar finns och hur kan de bemötas? 

Att det här är flumpedagogik och att det inte finns något för läraren att bedöma i värdeskapande projekt. Men detta är ju inte sant! Det produceras massor under projektets gång. Bara för att man kanske inte har ett prov så betyder det inte att läraren inte har något konkret att ta på. Under projektets gång kommer eleven att arbeta och producera massor, olika förstås beroende på projektets uppbyggnad. Jag har exempelvis alltid haft reflekterande texter, argumentation, faktatexter och så vidare, att utgå ifrån efter våra projekt. De utgör utmärkt underlag för bedömning.

Så här kommer du igång:

1. VÅGA!! Att jobba värdeskapande är inte lika tryggt som att ”läsa i boken och svara på frågor”, men man vinner så mycket och får så mycket tillbaka.

2. Läs in dig på LGR11 så att du har absolut stenkoll. Då kan du plocka in det centrala innehållet och kunskapskraven under resans gång om projektet tar fart och det blir ringar på vattnet.

3. Ta hjälp av eleverna! De har oftast den bästa fantasin och de bästa idéerna.

Nästa vecka träffar redaktionen Maria och hennes elever in action – följ oss på vår FB-sida Horisonten och på twitter #horisontenio samt reportagen här. Tillsammans inspirerar vi hela skolsverige att arbeta för en skolmiljö som skapar värde för alla – i skolan och utanför!