Nyfikenheten utgör grunden i det mänskliga sinnet

Nyfikenhet är en kvalitet som var och en av oss är född med. Nyfikenheten är också anledningen till att vi vet så mycket om världen och att vi hela tiden fortsätter utvecklas. Varför kanske du tänker. Just därför. För att vi har förmågan att ställa oss frågan: Varför? När vi bygger undervisning och lärande på barns och elevers nyfikenhet – uppstår kraftfull utveckling och innovation. Här har du möjlighet att ta till dig ett en spännande plan för hur undervisningen kan utvecklas när lärandet (och lärarna) utgår från nyfikenheten.

I Australien och Melbourns norra förorter är arbetslösheten generellt hög. Här bor de absolut fattigaste invånarna, många av dem nyinflyttade från andra delar av världen. Ca 80.000 av dem är barn, vilka går till skolor där resultaten under en längre period sjunkit som en sten till havsbotten. När Wayne Craig  blev utbildningsdirektör för regionen bestämde han sig för att vända resultaten. Och det var till att börja med en aspekt han tog fäste i. Nämligen, om vi gör som vi alltid gjort – kommer vi att få det resultat vi alltid har fått.

Craig betonade ett enkelt budskap: Eleverna ska vara läskunniga, ha räkneförmåga och framförallt, behålla och utveckla sin nyfikenhet på livet, lärandet och innovationskraften i sig själva! Från sin tid som lärare och rektor visste han att verklig förändring och utveckling kommer från lärarna som utför arbetet, så han fokuserade hela det regionala skolutvecklingsarbetet på insatser som syftade till att förbättra lärarnas undervisning.

För att en verklig förbättring skulle ske stod det klart att lärarna behövde hitta sin motivation. Ett  sätt för dem att göra det var att ge dem mer kontroll över sitt arbete och påminna dem om syftet med att vara lärare. Craig ville att skolorna skulle utveckla sin egen vision av förändring och utöva den på sina egna villkor, med stöd från staden och regionen.

Ett samarbete med den brittiske forskaren David Hopkins inleddes för att utveckla 10 teorier, eller tio sätt att agera, baserad på forskning om vad som fungerar i utbildningssammanhang. De fann att lärarna behövde ha alla 10 teorierna i sina verktygslådor för att verkligen göra förändringar, men att de kunde arbeta på att förbättra varje element i sin egen takt. Och framför allt, bäst resultat uppstod när lärare utgick från elevernas egna frågor i lärandesituationerna.

Att vara motiverad och ha ett syfte med det vi gör är oerhört viktigt. I många fall är den diskussionen ofta begränsad till elevernas lärande. Det är lätt att glömma att samma känslor och upplevelser är viktiga för att sporra lärarna att göra sitt bästa också. Kanske är detta ett av de viktiga områden vi ska fokusera på när det kommer till svensk skolförbättring? Att alla lärare hittar sitt varför, sitt syfte och därmed sin motivation? Då krävs reflektion. Hur skapar vi förutsättningar för sådan? Jo, genom hur vi organiserar verksamheten och genom att individen ställer sig framför spegeln och frågar sig: Varför gör jag det här?

Här tar du del av den strategi som låg till grund för ett framgångsrikt utvecklingsarbete med utgångspunkt i organisationsstrukturen.