Konferensen som bjuder in till samverkan och förändring i praktiken

I dagarna två har skolsverige hämtat inspiration, lyssnat, reflekterat, diskuterat och workshopat på den lilla konferensen som ger enorma möjligheter, Framtidens Läromedel i Stockholm. Talar- och utställarlistan vittnar om möten med gemensamt fokus på att skapa en ännu bättre skola och ett ännu bättre samhälle nu och framöver.

Inledde gjorde forskaren John Steinberg. Han fångar upp ett par hundra förväntansfulla ögon och får oss alla att lyfta blicken, tänka större och sikta högre. Han får oss att se över de dagliga kortsiktiga målen för återfinna bildningsuppdraget vilket är skolans allra innersta kärna. Det viktigaste syftet med digitaliseringen, menar Steinberg, är att förbereda barn och unga att kunna försvara och utveckla demokratin. De digitala verktygen utgör kort sagt verktyg för att delta i samhällsutvecklingen och är en viktig nyckel till att förvalta demokratin och dess processer. Eftersom skolan genom sin nuvarande struktur är alltför upptagen med kortsiktiga mål tappar vi många gånger fokus på syftet. Bildning är en förutsättning för bevara och utveckla demokratin.

Detta skapar en yta för fortsatt reflektion och är det något deltagarna på plats önskar så är det just att få möjlighet till reflektion över det stora uppdraget skolan har, samtidigt som behovet av konkret input är stort och viktigt.

– Det är en fantastisk blandning av olika perspektiv. Att föreläsningarna är valbara, lagom långa och av så olika karaktär ger en verkligt bra möjlighet att planera konferensen efter de behov jag har. Det är också väldigt inspirerande att utställarna får möjlighet att berätta hur de vill bidra och samverka för en mer relevant skola på lång sikt i Speakers Corner. Jag ser verkligen fram emot att få delta i de olika praktiska workshoparna som hålls också där vi själva kommer få möjlighet att testa. Att blanda alla former av deltagande i ett par dagar så här gör att vi får känna på allt. Konferensens upplägg gör att vi får idéer om hur vi i klassrummen sedan kan blanda olika typer av aktiviteter för lärande. reflektionsytorna i form av lagom långa pauser är också suveränt. Det är så viktigt att vi får diskutera upplevelser och funderingar kollegor emellan. Då har vi direkt möjlighet att göra något konkret av inspirationen, säger en av deltagarna i fikapausen.

Ett område som många har funderingar kring och gärna samverkar på är nyanländas lärande.

– Här finns många skickliga pedagoger på området och idag startar vi något genom de inspirerande föreläsningarna och de många möten som äger rum säger en av besökarna.Vi är också starka i vår övertygelse och i vårt uppdrag kring de politiska beslut som påverkar vår vardag i mötet med människor nu. Vi lärare och skolmänniskor är en av samhällets största yrkesgrupper och vi kan verkligen påverka det som händer i samhället genom vårt engagemang. Detta är dagar som stärker professionen och får oss att komma samman och inse vår styrka och kraft att utveckla samhället till en plats där vi alla vill bidra. Jag är så glad att få vara här!

Och det är just den här typen av möten som är så värdefulla, ytor som skapar och ger skolsverige chansen att återupptäcka sin enorma kraft i att vara delaktiga i att utforma framtidens samhälle. Energin och engagemanget kommer från alla håll, såväl deltagare som utställare och arrangörer. Alla har de en sak gemensamt. En vision om att göra skillnad i svensk skola och att skapa bästa möjliga framtid för våra barn och unga.

Dylan Wiliams förhållningssätt BFL lyfter lärandet rejält

Dylan Wiliam börjar bli något av en rikskändis i pedagogiska sammanhang. Förutom att skriva böcker ägnar han sin tid åt att leda lärare och rektorer, världen över, till en djupare förståelse av förhållningssättet bedömning för lärande – BFL. I Sverige samarbetar han med olika utbildningsarrangörer. Hans idéer väcker stort intresse och många skolor är i full färd med att integrera BFL i sitt dagliga arbete.

Morgonen är tidig och frukostgästerna på hotellet vid Globen i Stockholm börjar strömma till. Dylan Wiliam och jag delar upplevelser över en kopp rykande hett te.

-Formativ bedömning som förhållningssätt är mycket enkelt berättar han. Det handlar om att undervisning och lärande blir bättre om läraren börjar där eleven befinner sig. Vägen dit är att ställa frågor som får eleverna att börja tala och samtala.

En av de absolut vanligaste invändningar Dylan Wiliam möter är tid. Upplevelsen av bristen på tid är återkommande för hela mänskligheten när det handlar om att göra förändringar.

– Alla lärare jag möter, tycker att det formativa förhållningssättet skapar helt andra möjligheter och förutsättningar för eleven. Men, i nästa mening säger de att de inte har tid att jobba så här. Jag svarar alltid att tiden finns, men att de sannolikt använder den till något annat. I ledarskapssammanhang brukar jag ibland referera till Stephen Coveys berättelse om mannen som har i uppdrag att såga itu en stor stock. Han använder en slö såg vilket tär på krafterna och gör jobbet långsammare. Någon frågar honom varför han inte slipar sågen? Jag har inte tid säger han och sågar vidare. Så är det även i skolorna. Lärarna är så upptagna med att göra vad de gör att de inte tar sig tid att vässa verktygen.

Dylan Wiliam är orädd, tydlig och rak i kommunikationen, något som kommer att prägla resten av dagens upplevelse och medföra förändring. Väl i det rymliga konferensrummet stiger hundratals lärare och rektorers förväntningar. Strax kommer de få ställa sina egna föreställningar på ända och möjligheten för var och en att vässa sågen ligger vidöppen…

Han knyter an till sitt walesiska ursprung och en av alla de tusentals legender och sagor som berättats i århundraden. Dylan Wiliam trollbinder publiken så till den grad, att det faktiskt skulle gå att höra en knappnål falla i salen som rymmer närmare 400 lärare och rektorer. Publiken håller andan under fullständig tystnad för att plötsligt då och då brista ut i skrattsalvor som ekar av självinsikt och igenkänning när Dylan träffsäkert får varenda en av oss att vända ut och in på våra sanningar och åsikter om skolan, dess syfte och praktik.

Dylan lämnar ingen oberörd. Han lyfter essensen i dagens tema och förklarar det genom att hänvisa till just en gammal folksaga vilken genererar visdomen ”The one who is a leader must be a bridge to others”.  Varje mening levereras med enorm slagkraft och självmedvetenhet. Redan inledningsvis får publiken fundera över hur många inspirerande fortbildningsdagar de deltagit i, som gett dem insikter de inte tidigare haft, som skapat känslan av att att äntligen kunna förändra världen… för att redan nästa dag återgå till gamla mönster… Den risken finns även idag menar Wiliam. Men allteftersom jag lyssnar in, reflekterar och talar med publiken sker en outtalad förändring.

– Något händer när vi får tid att söka svaren inom oss, istället för att projicera det omöjliga i tillvaron på bristande resurser och omständigheter. När vi dessutom får diskutera det som utmanar oss med  kollegor och chefer, dela upplevelser och applicera nyvunna insikter i förhållande till den egna verksamheten blir inspirationen från en sådan här dag ett helt avgörande bränsle, menar en av lärarna i pausen.

– Det som är så bra och användbart i Dylans förhållningssätt reflekterar en av rektorerna, är att vi som ledare får både praktiska verktyg men också möjligheten att tänka större kring hur vi kan skapa förutsättningar för alla lärare att utvecklas hela tiden i sitt arbete. Sådana här dagar är så viktiga att delta i eftersom det får oss att se utvecklingsbehov på alla nivåer i verksamheten. Att dela upplevelsen kollegor emellan gör också att det blir enklare att i praktiken göra förändringar.

Allteftersom dagen går förflyttar Dylan åhörarnas perspektiv, ifrågasätter valda sanningar med väl underbyggda argument. Han guidar oss i utmaningar som forskningen står inför och leder oss dynamiskt genom tankar om vad forskning och beprövad erfarenhet faktiskt belyser. Forskningen säger något om det som hänt, förhållanden och skeenden som tagit plats. Den säger sällan något om det som komma skall. Därav komplexiteten i skolans och lärarens uppdrag.

Är det något som sammanfattar dagen så är det engagemang, behovet av utveckling och viljan att göra skolan till en bättre plats för varje elev. Att skapa förutsättningar för att varje elev skall kunna utveckla förmågan att leda sig själv, förstå hur vi bidrar till konstruktionen av vårt demokratiska samhälle, föra kulturarv och demokratiska värderingar vidare och inte minst skapa ett intressant ämnesinnehåll. Hela Dylans synsätt grundas i dessa fyra områden han definierar som fundament i det vi kallar skola.

För många är han säkert kontroversiell, för den som verkligen vill utveckling och anser sig själv vara en lärande människa i livet och i yrket är han ett måste när det handlar om att verkligen gör skillnad för svensk skola.

*Fortbildningsdagarna arrangeras av Lin Education i samarbete med Dylan Wiliam  i Stockholm den 13/9 och Malmö den 14/9.

#Digital transformation

Digital transformation är ingen isolerad företeelse som handlar om teknik eller vissa delar av en verksamhets processer. Det är något som kommer att innebära förändringar på en mängd områden runt omkring oss. Och det börjar med de som leder verksamheterna, organisationerna, företagen och samhället…

Ledarskapets betydelse för en digital transformation är av absolut största vikt, framförallt handlar det om att förstå den digitala transformationens omfattning och konsekvens, men det handlar också om att förstå hur förändringsarbete fungerar och sker. Och det i sin tur, handlar till stor del om människor och möten i relation till mål.

Vad betyder då egentligen digital transformation? Det finns ingen allmänt etablerad definition men det finns naturligtvis idéer som spirar både inom akademin och företagsvärlden. Det rör sig om teknikanvändning som drastiskt förbättrar verksamheters prestanda, räckvidd eller måluppfyllelse. Samtidigt handlar det inte enbart om företag eller skolor. Digitaliseringen kan också ses som en ökad användning av IT i bred bemärkelse i samhället. Förändringen, transformationen, kommer att och har redan börjat revolutionera många delar av samhället.

Stockholm stads vision om att bli världens smartaste stad med dynamiska IT-direktören Ann Hellenius i spetsen är ett mycket spännande exempel. Huvudsyftet med digitaliseringen handlar ju om att skapa ett hållbart samhälle och här är digitala lösningar en viktig pusselbit med minst sagt hög prioritet.

Följande punkter baseras på Digitaliseringskommissionens delbetänkande av digitaliseringens effekter inom olika områden.

Samhälle
• Det blir en ökad transparens i samhället, så att medborgarna lättare kan komma åt offentlig information, beslut, protokoll med mera. Dessutom etableras fler kontaktvägar till politiker och tjänstemän, twitter är ett exempel.
• Det växer fram en ”delad ekonomi”, som underlättas och ibland möjliggörs av digital teknik. Det kan handla om bilpooler, studenter som samutnyttjar kursböcker, lånesystem för kläder eller den växande trenden med uthyrning av hela eller delar av privatbostäder. Digitala valutor, som ligger utanför det traditionella bankväsendet, går hand i hand med en ”delad ekonomi”.
• I takt med att e-handeln fortsätter att öka, precis som digitala interaktiva showrooms, blir butiksytor tillgängliga för annat än detaljhandel.
• Betalsystemen utvecklas, och att samla alla köpfunktioner (inköpslistor, beställningsfunktioner, kundklubbskort, kampanjerbjudanden och betalningsmedel) i mobilen blir naturligt.

Kommunikation
• Allt fler processer blir sammankopplade och överföringshastigheterna ökar. Det innebär att allt mer som tidigare krävde fysisk närvaro kommer att kunna göras på distans, till exempel möten, bankärenden och läkarbesök.
• En annan effekt är att olika typer av ”crowd-sourcing” växer sig starka, det vill säga att man kan be många personer om hjälp eller råd samtidigt. Det kan handla om att få in idéer, hjälp med problemlösning eller att hitta samarbetspartner i projekt.
• Motsvarande trend finns även internt inom företag och organisationer där intranäten blir allt mer socialt funktionella, med bloggar, kommentarer, wiki-avdelningar etc. Det gör att erfarenhets- och kunskapsutbytena ökar markant.

Vård

• Förbättrad kommunikation gör det lättare för läkare och andra vårdgivare att få en helhetsbild av patientens situation, och därmed snabbare kunna ge rätt typ av vård.
• Det växer fram möjligheter att få enkla, preliminära diagnoser ställda utifrån digital kommunikation – allt från att fylla i elektroniska formulär till att skicka in egentagna bilder på yttre åkommor.
• Läkare kan ha övervakning av patienter på distans, till exempel med sensorer och sändare som ger information om EKG eller blodtryck. På det sättet minskar trycket på vårdplatser och läkartider för rena avstämningar.
• 3D-skrivarna utvecklas snabbt och kommer att kunna användas för att skriva ut individanpassade detaljerade proteser.

Skola
• Digitala läromedel gör att det går att individanpassa undervisningen, med såväl stödfunktioner som fördjupningsuppgifter.
• Föreläsningar och ”diskussionsrum” kan vara webbaserade, vilket gör att fler kan ta del av undervisningen när det inte krävs fysisk närvaro.

Hemma
• Säkerheten ökar när larmenheterna blir smartare och låsfunktionerna inte längre är kopplade till fysiska nycklar. Det går till exempel att få ett meddelande när någon går in i huset, och besked om vem det är.
• Energikostnaderna kan minska, eftersom det går att få detaljerad kontroll över förbrukningen – så att man kan välja att förändra beteendet om man vill minska användningen.
• Dessutom går det lättare att programmera energikrävande uppgifter att utföras den tid då elen är som billigast på dygnet.

Möjligheterna och områdena som finns och påverkas är sannolikt fler än så här och precis som Andrew McAfee låter oss förstå i filmklippet här har vi nog endast sett början, än mindre tagit in förståelsen för vart digitaliseringen kan ta oss och hur den faktiskt kan förändra vår verklighetsförståelse och upplevelse.

John P. Kotter vid Harvard i över 40 år forskat om hur framgångsrika förändringar i organisationer genomförs. Ur forskningen har en 8-stegsprocess vuxit fram och reviderats. Den nya 8-stegsprocessen betonar vikten av att involvera så många människor som möjligt i förändringen, inte bara en kärngrupp med personer inom ett visst område.

kotter_8steps_dualopsystem

Kotters principer för förändring är:

– Involvera många från överallt i organisationen, inte bara de vanliga få utnämnda.

– Bygg initiativen på frivillighet snarare än tvång

– Initiativen måste tala till både hjärta och hjärna

– Mycket mer ledarskap, inte bara mer chefskap.

– Skapa ett oskiljaktigt partnerskap mellan hierarkin och nätverket, inte bara en förbättrad hierarki.

 

De organisationer som de funnit lyckas bäst med ständig förändring har följande egenskaper gemensamt:

– De följer noggrant processen

– De tillåter att processen är flexibel och anpassas efter det specifika sammanhanget

– De mäter resultatet av sina ansträngningar

För att verkligen se till att den digitala transformationen tar fart på varje skola behöver vi:

– Lyfta blicken och se digitalisering i ett helhetsperspektiv. Inte som ett isolerat IT- eller kommunikationsprojekt

– Det är skolledning och huvudman som har ansvaret för verksamhetens digitalisering, Det är dags att sluta gömma sig bakom ett digitalt alibi i form av exempelvis en IT-ansvarig.

– Skaffa en övergripande bild av läget. Allt börjar med organisationen det vill säga skolkulturen och den digitala mognaden hos medarbetare. Hur ser det ut, vad behöver göras? I ett större perspektiv och i relation till skolverkets förslag på digitalaiseringsstrategi – bistå kommunerna i arbetet med den digitala transformationen så att den blir likvärdig i landet. Ta ett samlat grepp. Eleverna i klassrummen ska få likvärdiga förutsättningar, eller hur?

– Sätt fokus på INNOVATION. Det är helt avgörande för att lyckas. Skapa nätverk i och kring skolorna. Skolan är en del av samhället!

Den digitala resan är inte en stor resa utan många mindre resor. Resan görs dessutom mot en destination som ständigt flyttas framåt. Nu är det hög tid att släppa handbromsen och gasa, i hela Sverige!

 

Referenser:
Illustration: https://digjourney.com/
https://digjourney.com/about-methodology/
https://www.hbs.edu/faculty/Pages/profile.aspx?facId=6495
www.stockholm.se
https://www.telia.se