Strategier som förbättrar elevernas resultat!

Redaktionen utmanade en grupp lärare att gå tillbaka i tiden och återupptäcka sina egna handlingsmönster vid uppstarten av ett nytt läsår. Utmaningen bestod i att återskapa första veckan av de fem senaste läsåren och hur resultaten av det som gjordes då påverkades. Det finns ingen vetenskap bakom testet men det är intressant att pröva sina erfarenheter och granska resultaten utifrån olika handlingsmönster. Det handlar egentligen om att upptäcka egna mönster vi skapar och hur de i sin tur kan utvecklas för att förbättra möjligheterna för eleverna att lära, menar Helena Carlsson från Norrköping, en av de grundskolelärare som medverkade.

– När jag släppte min egen agenda baserad på min egen tolkning av styrdokumenten och istället började influeras av elevernas idéer om vad de ville lära sig och då jobba för att anpassa dem i enlighet med Lgr 11, blev lektionerna mer givande och intressanta för oss alla, konstaterar hon snabbt. När jag tittar tillbaka över tid och diskuterat med pedagoger runt om i Sverige gällande den här utmaningen, kom vi fram till ett antal strategier eller verktyg som vi tror är bra att introducera i början av terminen och sedan återkoppla till under läsårets gång. Genom att knyta an till de här strategierna med jämna mellanrum, kommunicerar vi våra förväntningar och vår tro på att eleverna faktiskt klarar och kan mycket mer än vad de själva, i alla fall inledningsvis, tror. Jag har också noterat att när eleverna bygger lärandet på de här strategierna blir de mer medvetna om vad och hur de lär sig. De lägger grunden till ett livslångt lärande och utvecklar förmågor, användbara utanför skolans väggar. Det innebär även att vi som lärare kompetensutvecklas på vägen och tar in yttre influenser som får oss att se nya möjligheter.

1) Frågeverktygslådan – lär dig vilka konsekvenser ditt sätt att ställa en fråga får för svaret som kommer:

Frågor står i centrum för lärande, vissa frågor ger begränsade svar medan andra breddar området för frågan och ger utrymme för diskussion och fördjupning. Däremellan rör sig ett spektra av olika frågatyper. Frågetyperna i form av verktygslådan är ett begrepp skapat av amerikanskan McKenzie, hon använder verktygslådan med barn redan i förskoleåldern för att stretcha deras sinnen att tänka bortom ”rätt” svar i lärandesituationer. Det handlar om att medvetandegöra en frågerepertoar där eleven lär sig se vilka olika typer av svar de faktiskt får beroende på hur de ställer en fråga.

2) Kunskap om hur du får svar:

Idag sker informations- och kunskapsinhämtning till stor del genom internet. Sökmotorns resultat bestäms av flera faktorer, bland annat användarens plats och sökhistorik. Men för att gräva djupare och hitta bättre svar, behöver eleverna utbildning om hur man gör avancerade sökningar. Detta innebär att bli skicklig på att använda sökoperatorer, förstå källor och noga överväga söktermer. Både vi pedagoger och eleverna förutsätter att de vet hur man använder Google på ett adekvat sätt, men att veta hur man söker efter specifik information väl, kräver övning. Redan i uppstarten av läsåret är det därför viktigt att lära eleverna hur de ”frågar” efter korrekt information beroende vad de letar efter. Vi kan inte bara börja lära barn algoritmer och kodning, för det måste de förstå hur vi drar bäst nytta av kunskapen om hur dessa fungerar.

Att veta hur man hittar information på andra plattformar är också viktigt. Till exempel hur vi kan ställa frågor på Twitter med hjälp av en hashtag eller hänvisa till experter – det ger betydligt mer intressanta resultat än en allmän sökmotorfråga. En hel del elever (och lärare!) förstår inte hur man använder Twitter i undervisningen. De har aldrig fått lära sig att följa de smartaste hjärnorna i världen som diskuterar just det aktuella ämnet eleverna ska förkovra sig i. De har sannolikt heller aldrig fått lära sig att ställa en fråga på Twitter eftersom det är en annan typ av fråga som krävs där än på Google exempelvis.

3) Lär genom arbete och projekt som skapats av andra elever

Digitala verktyg tillåter eleverna att få tillgång till alla typer av arbete som skapats av andra. När eleverna inser att någon i deras egen ålder skapat något fantastiskt, inspirerar det dem att göra detsamma. Vissa skolor och elever gör projektet i Minecraft , där de uttrycker sin kreativitet i den digitala media som verkligen motiverar dem. Jag uppmanar alla kollegor att hämta inspiration från andra och visa eleverna andra skolors och elevers arbete. I och med ett kollegialt lärande och att dela-kulturen vuxit sig starkare, behöver vi idag inte kunna allt eller behärska allt när vi startar. Vi kan som lärare lära tillsammans med eleverna. Vår uppgift är att förstå såpass mycket att vi kan koppla uppgiften till Lgr 11. Att veta vad andra elever gör är viktigt eftersom elevarbeten ibland är mer motiverande än ett uppdrag som läraren ger. Det är också ett bra sätt att lära sig omvärldsbevakning och få förståelse för hur du som elev kan utveckla ditt eget lärande genom fler metoder.

4) Veta hur man knyter kontakter och arbetar med människor över hela världen

Genom utbyten av olika slag lär sig eleverna om andra kulturer och varandra. Många gånger behöver lärare utveckla sina egna erfarenheter av digitala verktyg som Twitter och Skype med flera, för att hjälpa eleverna att ansluta sig globalt till olika onlinemiljöer. Det finns mängder av olika verktyg, Mystery-skype är ett sätt att få kontakt med andra klasser och skolor ute i världen. Genom sociala medier kan vi idag också skapa kontakt med nästan vem som helst och det är vårt ansvar att förse eleverna med sådana erfarenheter.

Se artikeln om Emma Nääs och hennes egenstartade projekt Global English ett fantastiskt exempel på nätverkande och hur eleverna lärt sig att se dessa möjligheter.

5. Själv reflektera över sitt arbete

Traditionellt är vi lärare ansvariga för att bedöma elevernas prestationer. Men vad skulle hända om vi lägger än mer vikt vid att eleven får nycklar till att utvärdera sitt eget arbete? Vad händer om självreflektion blir en färdighet lika viktigt som att läsa? Det är en spännande tanke. Vi gör en hel del av detta i arbetet med BFL, men jag tror att utvecklingen av ett självreflekterande förhållningssätt i ännu större utsträckning skulle göra att eleverna når ett bättre socialt samspel och tar personligt ansvar i högre grad för sitt eget agerande.

En av John Hattie studier handlar om att analysera effekten av 138 olika influenser på elevers resultat. Läxor, klasstorlek, kön och motivation är några av påverkansfaktorerna  på listan. Men enligt Hatties slutsatser, var förmågan till  självreflektion det som hade hade störst effekt på elevernas resultat.