Strategier som förbättrar elevernas resultat!

Redaktionen utmanade en grupp lärare att gå tillbaka i tiden och återupptäcka sina egna handlingsmönster vid uppstarten av ett nytt läsår. Utmaningen bestod i att återskapa första veckan av de fem senaste läsåren och hur resultaten av det som gjordes då påverkades. Det finns ingen vetenskap bakom testet men det är intressant att pröva sina erfarenheter och granska resultaten utifrån olika handlingsmönster. Det handlar egentligen om att upptäcka egna mönster vi skapar och hur de i sin tur kan utvecklas för att förbättra möjligheterna för eleverna att lära, menar Helena Carlsson från Norrköping, en av de grundskolelärare som medverkade.

– När jag släppte min egen agenda baserad på min egen tolkning av styrdokumenten och istället började influeras av elevernas idéer om vad de ville lära sig och då jobba för att anpassa dem i enlighet med Lgr 11, blev lektionerna mer givande och intressanta för oss alla, konstaterar hon snabbt. När jag tittar tillbaka över tid och diskuterat med pedagoger runt om i Sverige gällande den här utmaningen, kom vi fram till ett antal strategier eller verktyg som vi tror är bra att introducera i början av terminen och sedan återkoppla till under läsårets gång. Genom att knyta an till de här strategierna med jämna mellanrum, kommunicerar vi våra förväntningar och vår tro på att eleverna faktiskt klarar och kan mycket mer än vad de själva, i alla fall inledningsvis, tror. Jag har också noterat att när eleverna bygger lärandet på de här strategierna blir de mer medvetna om vad och hur de lär sig. De lägger grunden till ett livslångt lärande och utvecklar förmågor, användbara utanför skolans väggar. Det innebär även att vi som lärare kompetensutvecklas på vägen och tar in yttre influenser som får oss att se nya möjligheter.

1) Frågeverktygslådan – lär dig vilka konsekvenser ditt sätt att ställa en fråga får för svaret som kommer:

Frågor står i centrum för lärande, vissa frågor ger begränsade svar medan andra breddar området för frågan och ger utrymme för diskussion och fördjupning. Däremellan rör sig ett spektra av olika frågatyper. Frågetyperna i form av verktygslådan är ett begrepp skapat av amerikanskan McKenzie, hon använder verktygslådan med barn redan i förskoleåldern för att stretcha deras sinnen att tänka bortom ”rätt” svar i lärandesituationer. Det handlar om att medvetandegöra en frågerepertoar där eleven lär sig se vilka olika typer av svar de faktiskt får beroende på hur de ställer en fråga.

2) Kunskap om hur du får svar:

Idag sker informations- och kunskapsinhämtning till stor del genom internet. Sökmotorns resultat bestäms av flera faktorer, bland annat användarens plats och sökhistorik. Men för att gräva djupare och hitta bättre svar, behöver eleverna utbildning om hur man gör avancerade sökningar. Detta innebär att bli skicklig på att använda sökoperatorer, förstå källor och noga överväga söktermer. Både vi pedagoger och eleverna förutsätter att de vet hur man använder Google på ett adekvat sätt, men att veta hur man söker efter specifik information väl, kräver övning. Redan i uppstarten av läsåret är det därför viktigt att lära eleverna hur de ”frågar” efter korrekt information beroende vad de letar efter. Vi kan inte bara börja lära barn algoritmer och kodning, för det måste de förstå hur vi drar bäst nytta av kunskapen om hur dessa fungerar.

Att veta hur man hittar information på andra plattformar är också viktigt. Till exempel hur vi kan ställa frågor på Twitter med hjälp av en hashtag eller hänvisa till experter – det ger betydligt mer intressanta resultat än en allmän sökmotorfråga. En hel del elever (och lärare!) förstår inte hur man använder Twitter i undervisningen. De har aldrig fått lära sig att följa de smartaste hjärnorna i världen som diskuterar just det aktuella ämnet eleverna ska förkovra sig i. De har sannolikt heller aldrig fått lära sig att ställa en fråga på Twitter eftersom det är en annan typ av fråga som krävs där än på Google exempelvis.

3) Lär genom arbete och projekt som skapats av andra elever

Digitala verktyg tillåter eleverna att få tillgång till alla typer av arbete som skapats av andra. När eleverna inser att någon i deras egen ålder skapat något fantastiskt, inspirerar det dem att göra detsamma. Vissa skolor och elever gör projektet i Minecraft , där de uttrycker sin kreativitet i den digitala media som verkligen motiverar dem. Jag uppmanar alla kollegor att hämta inspiration från andra och visa eleverna andra skolors och elevers arbete. I och med ett kollegialt lärande och att dela-kulturen vuxit sig starkare, behöver vi idag inte kunna allt eller behärska allt när vi startar. Vi kan som lärare lära tillsammans med eleverna. Vår uppgift är att förstå såpass mycket att vi kan koppla uppgiften till Lgr 11. Att veta vad andra elever gör är viktigt eftersom elevarbeten ibland är mer motiverande än ett uppdrag som läraren ger. Det är också ett bra sätt att lära sig omvärldsbevakning och få förståelse för hur du som elev kan utveckla ditt eget lärande genom fler metoder.

4) Veta hur man knyter kontakter och arbetar med människor över hela världen

Genom utbyten av olika slag lär sig eleverna om andra kulturer och varandra. Många gånger behöver lärare utveckla sina egna erfarenheter av digitala verktyg som Twitter och Skype med flera, för att hjälpa eleverna att ansluta sig globalt till olika onlinemiljöer. Det finns mängder av olika verktyg, Mystery-skype är ett sätt att få kontakt med andra klasser och skolor ute i världen. Genom sociala medier kan vi idag också skapa kontakt med nästan vem som helst och det är vårt ansvar att förse eleverna med sådana erfarenheter.

Se artikeln om Emma Nääs och hennes egenstartade projekt Global English ett fantastiskt exempel på nätverkande och hur eleverna lärt sig att se dessa möjligheter.

5. Själv reflektera över sitt arbete

Traditionellt är vi lärare ansvariga för att bedöma elevernas prestationer. Men vad skulle hända om vi lägger än mer vikt vid att eleven får nycklar till att utvärdera sitt eget arbete? Vad händer om självreflektion blir en färdighet lika viktigt som att läsa? Det är en spännande tanke. Vi gör en hel del av detta i arbetet med BFL, men jag tror att utvecklingen av ett självreflekterande förhållningssätt i ännu större utsträckning skulle göra att eleverna når ett bättre socialt samspel och tar personligt ansvar i högre grad för sitt eget agerande.

En av John Hattie studier handlar om att analysera effekten av 138 olika influenser på elevers resultat. Läxor, klasstorlek, kön och motivation är några av påverkansfaktorerna  på listan. Men enligt Hatties slutsatser, var förmågan till  självreflektion det som hade hade störst effekt på elevernas resultat.

 

Black belt in creating authentic language teaching

I’m walking fast across the quiet schoolyard, which is covered in ice crystals. The cold bites your skin even though the sun shines high above in a clear blue sky. The rural peace gives me time to enjoy the fresh air on the way to the entrance.

As I enter, a couple of classes are waiting to experience something very exciting. They are about to have tea with the Deputy Director of Communications for the Finnish Parliament. He is ready for a conversation, waiting for the Swedish pupils in the tiny village of Jonslund, to connect… Last week the students had a moment with Iceland, next week they’re off to Japan …

Through the windows which cover the inner walls of the school, I catch sight of a smiling and happy Emma Naas teacher and motivator when it comes to successfully integrating internationalization and digitization into teaching. Emma’s classes get to travel around the world through Skype, using her international network. Speaking English – for real, with real people. Students prepare questions in English that concern both big and small everyday topics of life, that often deal with issues of cultural expressions, people’s habits, interests and geographical conditions. The great thing with this is not only the fact that the English spoken is authentic, but also that the actual meeting is with people who live their lives in a completely different context than what we take for granted here at home.

– This opens up the world to the children. English is a world language and it allows us to understand and be understood in speech and writing all over the planet. Students have talked to people from many different parts of the world. In Global English we search for a receiver of the students’ productions, a receiver outside the classroom that provides them with feedback and interacts with them. This has created a motivating and inclusive environment for learning. It is what the pupils call ”English for real”. The world has endless possibilities and with the Global English project they’ve have now got friends all over the world. They learn about other cultures and get to practice communication skills in English, while social skills are developed at the same time.

In Emma’s case, networking is of great importance and she expresses an immense gratitude for the international network she is part of.

– It gives us the opportunity to develop as human beings and to be inspired to dare to do things in life that are not obvious in the environment we come from. Networking on an international basis means that you have to step outside your comfort zone, you are forced to communicate with people through a different language, which means taking risks. But once you have shown to yourself that you can do it, you have won a great battle, Emma smiles. I often say that a friend in each country means that there will be no war, Emma laughs and her insatiable enthusiasm is so contagious! It is so incredibly fun with Global English and what we have developed is that students really see the value in experiencing other cultures and making new friends. Fear of what is different is simply replaced by curiosity and a desire to know more. This has created an eagerness to understand more about the world. It has also become quite natural for them to communicate using English and to use digital tools independently to achieve a certain goal, for example. The wonderful thing is that the talks will continue beyond the classroom and teaching, experiences are exchanged and new habits are created. We have received some international visits at the school and the students have been very nice hosts and hostesses who take the opportunity to continue talks even after the visits. Naturally, this is very exciting, Emma concludes.

Today’s Skype session with Finland is rigged up and while we are waiting for the call, we discuss interests, passions and dreams for the future. The pupils are very talkative and creative and while I listen to some of our future football and hockey pros and musical talents, we are also talking about all these meetings they are experiencing. Someone hatches the idea of a Skype session with my children.

– It would be fun to hear what it is like to go to school in the city, and we can tell them what it is like here in the countryside… This suggestion is the immediate proof that Emma has really succeeded in implementing something that is useful in the children’s everyday lives. Now the proposals come from them! They want to discover more of the world, to learn about others and to make new contacts for themselves! So amazingly awesome!

In addition to Skype sessions, Emma’s pupils make films about what they eat for breakfast, for example, the then the films are e-mailed to their contact in Japan who eventually makes a film about Japanese breakfast habits. Based on this, there are a plethora of customs and traditions to discuss and explore further, says Emma.

11 o’clock has come and we are calling Rainer, who is patiently waiting for the students in Jonslund, and their questions. As the conference opens, it is a member of parliament that the children encounter. He tells us, formally, about his mission concerning questions related to his job. But rather quickly, something happens in the conversation with the children and the formal tone transforms into a more relationship-building one. Questions about favorite animals, interest in sports and family become the main topics of the conversation and Rainer answers the questions in return. What started out cautiously among the pupils turns into a genuine interest in Finland, food, culture and, of course, the weather conditions. The children are working their way through their respective sheets of questions they have prepared, more and more relaxed and secure language-wise, turning away from their manuscripts.

What fascinates me as an observer is Emma’s calmness, she works with only one computer and a projector, she allows students to steer the conversation relatively independently. She coaches and backs up if needed, but children themselves take care of most of the session. Emma is never in a hurry, she lets the conversation take time. And it is fascinating to see how these 10- and 11-year-olds are maturing in the meeting with Rainer, whose delightful and humorous personality quickly shines through the parliament suit. Towards the end of this one hour, he has had time to answer questions about why it is that he speaks both Swedish and Finnish in addition to English, what he likes best about Sweden, and if he is friends with the president.

The meeting that occurred between, in this case, a Finnish member of parliament, and the Swedish pupils in the small village of Jonslund certainly created memories for life, new dreams and ideas for further professional development. Allowing a conversation to take time and find its natural course lays the foundation for a good and meaningful meeting. A meeting that inspires the children to want more and to learn more, and to develop relationships with people that have other stories than their own. And who knows, maybe one day someone in this classroom might be having lunch with Rainer Hindsberg, Deputy Head of Information at the Finnish Parliament, as a result of this fascinating meeting…

– All of us who are part of of Emma’s network are happy to take the time to Skype with her pupils. It is Emma’s enthusiasm and joy that inspire all of us to do this and to keep growing our network, concludes Rainer. She truly is an amazing teacher; we all get that impression when meeting her pupils, their courage and focus on the task is fascinating. It is extremely exciting to be a part of this and it reminds us of the importance of communication where we cross borders; it certainly creates a more accepting and understanding society, concludes Rainer with warmth in his voice.

Svart bälte i autentisk språkundervisning

Jag småspringer över den rofyllda skolgården som ligger täckt av iskristaller, kylan biter tag i huden även om solen lyser högt över mitt huvud på en klarblå himmel. Landsbygdens lugn gör att jag hinner njuta av friska andetag på väg mot entrén. Därinne väntar ett par klasser på något mycket spännande. De är på väg att dricka te med biträdande informationschef vid Finlands riksdag. Han är för närvande på plats i finska riksdagen och är redo för ett samtal med de svenska eleverna från byn Jonslund i västergötland… Förra veckan fick eleverna en stund på Island, kommande vecka bär det av till Japan…

Genom de fönsterklädda innerväggarna i skolan får jag syn på en leende och glatt gestikulerande Emma Nääs, lärare och inspiratör samt något av en mästare på att lyckas med både internationaliserings- och digitaliseringsuppdraget i sin språkundervisning. Emmas klasser får genom hennes internationella nätverk resa världen över via Skype och tala engelska – på riktigt, med riktiga människor. Eleverna förbereder frågor på engelska som berör både stort och smått i vardagen, ofta handlar frågorna om kulturella yttringar, vardagliga rutiner, intressen och geografiska förhållanden. Det stora i detta är inte bara att engelskan som talas blir autentisk utan det faktiska mötet med människor som lever sina liv i helt andra sammanhang, än det vi tar för givet här hemma.

– Detta öppnar upp världen för eleverna. Engelska är ett världsspråk och det ger oss möjlighet att förstå och bli förstådda i tal och skrift. Eleverna har pratat med människor från många olika delar av världen.  I Global English söker vi hela tiden en mottagare till det eleverna producerat, en mottagare utanför klassrummet som ger respons och interagerar. Detta har skapat ett motiverande och inkluderande lärklimat. Det blir som eleverna säger ”engelska på riktigt”. Världen har oändliga möjligheter och med Global English så har de fått vänner över hela världen. De lär sig om andra kulturer och fått en säkerhet i att kommunicera på engelska samtidigt som sociala färdigheter utvecklas.

För Emma är nätverk och nätverkande viktigt och gärna av internationellt slag.

– Det ger oss möjlighet att utvecklas som människor och inspireras till att våga sådant i livet som inte är självklart i den miljö vi kommer ifrån. Jag brukar säga att en vän i varje land gör att det inte blir krig, skrattar Emma och hennes omåttliga entusiasm smittar av sig. Det som är så oerhört roligt med Global English och det vi utvecklat i dess fotspår är att eleverna verkligen ser värdet i att uppleva andra kulturer och skaffa sig nya vänner. Rädslorna för det som är annorlunda byts helt enkelt ut mot nyfikenhet och vilja att veta mer och förstå. Det har också blivit helt naturligt för dem att kommunicera med hjälp av engelskan samt att självständigt använda digitala verktyg för att nå ett syfte med ett samtal de planerar exempelvis. Det underbara är att samtalen fortsätter utanför klassrummet och undervisningen, erfarenheter byts och nya vanor skapas. Vi har fått en del internationella besök på skolan och eleverna har varit mycket fina värdar och värdinnor som passat på att fortsätta samtalen även efter besöken. Det känns naturligtvis extra roligt fortsätter Emma.

Så är dagens skypesession med Finland riggad och i väntan på att den ska ta fart, sitter eleverna i klassrumssoffan och vi diskuterar intressen, passioner och framtidsdrömmar. De är pratsamma och idérika och allteftersom jag fått lyssna till våra framtida fotbolls- och hockeyproffs samt musikaliska talanger pratar vi om möten. Någon kläcker idén om att skypa med mina barn – det vore ju kul att höra hur det är att gå i skolan i stan, och vi kan ju berätta hur det är på landet… Här är beviset på att Emma verkligen lyckats implementera både verktyg och nytta i elevernas vardag. Nu kommer förslagen från dem! De vill upptäcka mer av världen, lära sig om andra och knyta nya kontakter för egen del! Så fantastiskt häftigt! Förutom att skypa gör de filmer om vad de äter till frukost exempelvis, de mailas sedan till kontakten i Japan som så småningom gör en film om japanska frukostvanor. Utifrån detta finns en uppsjö av vanor och traditioner att diskutera och utforska vidare menar Emma.

Klockan har hunnit bli 11 och vi ringer upp Rainer som tålmodigt väntar på eleverna i Jonslund och deras frågor. I samtalets inledning är det mycket av en riksdagsman eleverna möter. Han berättar formellt om sitt uppdrag på frågan om arbete, ganska snabbt händer något i samtalet med barnen och det formella övergår till ett relationsskapande. Frågor om favoritdjur, sportintresse och familj haglar ledigt (på engelska) och Rainer ställer en och en annan motfråga. Det som startade utifrån försiktighetens rand bland eleverna övergår i ett genuint intresse för finland, maten, kulturen och så klart vädret. Eleverna ställer varsin fråga och arbetar sig igenom arket av de frågor var och en förberett, ledigare och lediga, mer och mer manusfria i  sitt tilltal.

Det som fascinerar mig som betraktare är Emmas lugn, hon arbetar med endast en dator och en projektor, hon låter eleverna styra samtalet relativt självständigt. Hon coachar och backar upp om behov finns, men det mesta sköter eleverna själva. Hon skyndar inte utan låter samtalet ta tid. Och det är fascinerande att se hur dessa 10- och 11-åringar växer i mötet med Rainer vars härliga och humoristiska personlighet snabbt lyser igenom riksdagskostymen. Mot slutet av den dryga timma har han hunnit svara på frågor om hur det kommer sig att han talar både svenska och finska förutom engelska, vad han gillar bäst med Sverige och om han är kompis med presidenten.

Det möte som uppstått mellan den, i det här fallet, finske riksdagsmannen, och de svenska eleverna i den lilla byn Jonslund har skapat minnen för livet, nya drömmar hos barnen och tankar för vidare yrkesutveckling. Att låta ett samtal ta tid och hitta sin naturliga gång lägger grunden till ett gott möte. Ett möte som inspirerar till att vilja veta mer, utveckla relationer och vem vet, kanske en dag äta lunch IRL med Rainer Hindsberg, Deputi Head of Information at Parliament of Finland…

-Det som gör att alla vi som ingår i Emmas nätverk gärna tar oss tid till att skypa med eleverna är Emmas entusiasm och glädje avslutar Rainer. Hon är verkligen en fantastisk lärare, det märks på eleverna, deras mod och fokus på uppgiften är fascinerande. Det är oerhört inspirerande att få ta del av detta och det gör att jag vill ut och prata med fler människor i samhället avslutar Rainer med värme i rösten.