Trendbrott: Elever i svenska skolor bättre i matematik och naturvetenskap!

Just nu pågår skolverkets presskonferens om stigande resultat i matemaik och naturkunskap i svensk skola. Glädjande för skolsverige att få ta del av positiva resultat och rapportering kring detta. Så här förklarar skolverket mätningen i ett pressmeddelande. Hela presskonferensen finns att beskåda på skolverkets webbsida.

Elever bättre i matematik och naturvetenskap

Den internationella kunskapsmätningen TIMSS 2015 visar ett trendbrott. Efter försämringar i tidigare undersökningar så förbättras nu de flesta resultaten. Fjärdeklassarna förbättrar sig i matematik och når samma nivå i naturvetenskap som i förra undersökningen. Åttondeklassarna blir bättre i både matematik och naturvetenskap.

– Vi ser ett tydligt trendbrott efter flera år med fallande resultat. Det är mycket glädjande. Eleverna har lärt sig mer och det jobbet har de gjort tillsammans med sina lärare säger Mikael Halápi, vikarierande generaldirektör på Skolverket.

Tre av fyra resultat förbättras

TIMSS 2015 är en internationell studie som undersöker fjärde- och åttondeklassares kunskaper i matematik och naturvetenskap. Jämfört med den förra undersökningen TIMSS 2011 förbättras alla resultat utom ett som ligger kvar på samma nivå.

– Matematik årskurs 4. Eleverna presterar i snitt 519 poäng. Det är en förbättring med 15 poäng jämfört med TIMSS 2011.

– Naturvetenskap årskurs 4. Eleverna presterar i snitt 540 poäng. Det är på samma nivå som i TIMSS 2011.

– Matematik årskurs 8. Eleverna presterar i snitt 501 poäng. Det är en förbättring med 16 poäng jämfört med TIMSS 2011.

– Naturvetenskap årskurs 8. Eleverna presterar i snitt 522 poäng. Det är en förbättring med 13 poäng jämfört med TIMSS 2011.

Bred uppgång

Både hög- och lågpresterande elever når bättre resultat i TIMSS 2015. Fler elever presterar på högre kunskapsnivåer och färre elever presterar på de lägre kunskapsnivåerna jämfört med TIMSS 2011.

– Vad förbättringarna beror på behöver undersökas närmare av oss och forskarsamhället. Samtidigt vet vi vad som bidrar till en bra skola. Nu gäller det att fortsätta utveckla undervisningen, få fler att vilja bli lärare och ge skolan rätt förutsättningar. De förbättrade resultaten är glädjande, men vi har fortfarande en bit kvar till toppresultaten från mitten av 1990-talet säger Mikael Halápi.

Jämförelse med andra länder

I TIMSS 2015 deltog totalt 57 länder. De svenska resultaten jämförs med övriga EU- och OECD-länder som deltar i studien. I matematik presterar svenska elever, såväl fjärdeklassare som åttondeklassare, något under genomsnittet i EU och OECD. I naturvetenskap presterar fjärdeklassarna över genomsnittet och åttondeklassarna på genomsnittet.

Hemresurser har fortsatt stor betydelse

TIMSS 2015 visar att det finns ett starkt samband mellan elevers resultat och de resurser de har med sig hemifrån. Det handlar bland annat om föräldrarnas utbildning, antal böcker i hemmet och om man har eget rum. För svenska åttondeklassare har skillnaderna mellan elever med olika mycket hemresurser ökat.

Mer om TIMSS

TIMSS är en förkortning av Trends in International Mathematics and Science Study.TIMSS är tillsammans med PISA den största internationella kunskapsmätningen. Totalt deltog 580 000 elever i TIMSS 2015. TIMSS genomförs vart fjärde år och mäter fjärde- och åttondeklassares kunskaper i matematik och naturvetenskap. Svenska åttondeklassare har deltagit i fem av sex undersökningar sedan starten 1995. Svenska fjärdeklassare har deltagit sedan 2007.  I TIMSS 2015 deltog 294 skolor med drygt 8 000 elever.

En lektion i en värdeskapande lektion – så går det till

På ytan kan det möjligen te sig ostrukturerat och kanske rentav flummigt. Så är det inte alls. Tvärtom. Maria Wiman och hennes elever har stenkoll på hur de arbetar fram en plan och sedan följer den.

Varje steg eleven tar följs upp av läraren som leder arbetet vidare tillsammans med respektive elev. Varje lektion har en tydlig inledning som för in alla elever på sina valda spår och när passet är över sammanfattas och avslutas dagens arbetsinsatser gemensamt. Ingen elev faller här mellan stolarna eftersom arbetet dokumenteras av eleven och följs upp av läraren direkt i anslutning till lektionen.

– Skulle det vara så att eleverna visar luckor i dokumentationen tar vi tag i det direkt genom handledning i form av dialog, delade erfarenheter och kunskaper om hur vi tar oss vidare för att nå nästa delmål. En del av eleverna har mångårig erfarenhet av att arbeta värdeskapande och entreprenöriellt och de hjälper ofta till spontant, instruerar, visar och ger tips till de som har längre startsträcka. Huvudansvaret uppbär jag som lärare och jag gör en noggrann uppföljning utifrån elevernas planeringar vid varje lektionstillfälle. Den stora skillnaden på att vara den som förmedlar kunskap ur en bok och på att arbeta så här är ju att eleverna blir delaktiga och engagerade i sitt eget arbete, berättar Maria Wiman när vi besöker henne och eleverna i klassrummet på Östra Grundskolan i Huddinge.

– Vi vaknar till liv när vi själva får påverka hur vi ska gå till väga för att lära oss ett moment, berättar en elev. Detta är användbara kunskaper även utanför skolan säger ytterligare en, vi får träna på saker som att våga ringa och ställa frågor till exempelvis någon som arbetar på en fabrik eller en teater. Det är intressant och spännande säger en tredje, vi har märkt att vi verkligen kan påverka vad som händer i samhället säger en fjärde. Om jag till exempel läser på ett prov och får alla rätt så har jag glömt hälften efter en vecka, men när jag jobbar så här sitter det kvar, jag har inte bara lärt något som jag läst, utan jag har faktiskt provat att ta mig fram hela vägen för att åstadkomma ett resultat säger en av tjejerna i klassen. Och så fortsätter det…

Den här omgången består det värdeskapande lärandet i att undersöka yrken och yrkesroller för att få en bild av hur det ser ut nu på arbetsmarknaden men också för att sätta igång förståelsen för hur arbetsmarknaden kommer att utvecklas och hur det möjligen kan komma att se ut när dessa tolv- trettonåringar kommer att bli skattebetalare.

Eleverna börjar verkligen där de står med mål och planering. Valen av områden ser mycket olika ut och baseras på helt olika motiv vilket föder spännande diskussioner. Att ha en väl genomarbetad plan ger ett bättre resultat, något de alla är medvetna om och flitens lampa lyser så att svetten lackas i pannorna på sina håll… Maria Wiman svarar på frågor, ställer följdfrågor, stretchar tankegångarna tillsammans med eleverna och det är full aktivitet i och utanför klassrummet.

Förra lektionen skrev varje elev en plan över vad de ska göra denna lektion. Så här blev det när vi på redaktionen besöker.

Elev 1 – Mailar en journalist på en stor tidning för att fråga om en intervju.

Elev 2, 3, 4 – Ringer ett företag och frågar om de får komma på besök. Föregående lektion har de förberett samtalet och kollat upp telefonnummer.

Elev 4, 5, 6 – Färdigställer sina intervjufrågor och ringer därefter till polisstationen för att få tag på en polis att intervjua.

Elev 7, 8, 9 – Intervjuar och spånar idéer med en journalist som vi råkar ha på plats.

Elev 10 – Ringer ett telefonsamtal.

Elev 11 – Försöker på olika sätt boka in en intervju.

Elev 12 – Googlar fakta på nätet och börjar fila på en text.

Elev 13, 14, 15 – Ringer Mc Donalds och försöker sälja in sin idé att de ska bli matrecensenter.

Elev 16 – Kontaktar ett galleri i närheten.

Elev 17 – Ritar en bild och påbörjar en text till bilden.

Elev 18 – Inventerar sitt personliga nätverk samt googlar på möjligheter att komma i kontakt med en skådespelare.

Elev 19 – Förbereder en mail-intervju.

Elev 20 och 21 – Förbereder frågor och ringer ett telefonsamtal till Skolverket.

Elev 22 – Diskuterar med en journalist och förbereder därför intervjufrågor som ska riktas till en annan journalist.

– Mitt arbete blir som sagt att under lektionen coacha och leda arbetet framåt. Att efter lektionen gå igenom vad varje elev gjorde under lektionen och vad deras nästa steg ska bli. Vissa behöver mycket vägledning, andra är mer självgående. Arbetet mellan passen ger mig möjlighet att se både progression och behov av stöd. Utifrån detta fortsätter vi nästa lektion. Det innebär att inget är hundra procent klart, utan formas i samverkan med eleverna. Det är så mycket mer intressant och motiverande för mig som lärare också. Vi lär oss enormt mycket av de verkliga utmaningar vi stöter på.

När vi avrundar för dagen och jag som journalist för en gång skull blir intervjuad hinner jag ändå fånga upp varför eleverna tycker att det är en vinst att arbeta så här och gärna skulle göra det i fler ämnen.

– Vi får verkligen ett bra självförtroende eftersom vi märker att vi både kan saker, men också lär oss att hantera det vi inte kan. Vi känner oss mer avslappnade samtidigt som vi verkligen arbetar hårt för att ta os framåt och skapa resultat. Här vill vi något och kan något eller mycket. Det är verkligen stor skillnad att känna att det vi gör är meningsfullt. Det känns inte så meningsfullt att skriva av en faktatext ur en bok och plugga in färdiga svar på provfrågor om du förstår vad vi menar… avslutar några elever i 7F på Östra grundskolan i Huddinge.

Och ja, jag förstår precis…

Vill ni få en inblick i Maria Widmans lärargärning och hennes elevers klassrum – gå till Horisontens FB-sida – vid besöket gjorde vi en livesändning som delger känslan av värdeskapande och entreprenöriellt förhållningssätt. Kom ihåg att alla stora förändringar föregås av kaos… Välkomna in!

Barns digitala kompetens i förskolan – nu vill skolverket ha dina synpunkter

Fram till den 1 december är det möjligt att lämna synpunkter på hur digital kompetens ska skrivas in i förskolans läroplan. Syftet är att det ska bli tydligare hur förskolan ska utveckla barnens digitala kompetens och innovativa förmåga skriver skolverket på sin webbsida.

Nu är det alltså möjligt för dig och dina kollegor på förskolan att sitta ner och formulera era förslag och på så sätt påverka er och barnens framtid! Vad vill ni och varför? Vad ska barnen få med sig ut i livet? Hur förbereder vi dem på bästa sätt redan tidigt i livet?

Det nuvarande förslaget är alltså ute på remiss och det är möjligt att lämna synpunkter via e-post. Skicka dina synpunkter till: digitalkompetens@skolverket.se

HÄR läser du remissen i sin helhet.

Nordiska vägar till digital innovation i skolan på årets BETT-mässa

Ett hett tips på årets show är naturligtvis Nordic@Bett 2016 – en nordisk eftermiddag på Bett i London där du har möjlighet att ta del av forskning och exempel på innovativ användning av it våra skolor. Här möter de nordiska erfarenheterna en internationell publik och syftet är att möjliggöra en förflyttning av användbara insikter, kunskaper och erfarenheter över länders gränser.

Det sker huvudsakligen genom att koppla ihop brittiska och europeiska utbildningsledare med motparter och studenter från fyra av de nordiskaländerna, Danmark, Finland, Norge och Sverige. Två perspektiv presenteras och diskuteras. Dels ett forskningsperspektiv kring IKT och 21st Century learning skills och innovation – från lågstadiet till högstadiet. Det andra perspektivet utgör ett antal showcases producerade av elever. Dessa kommer att presenteras och kommenteras av en panel.

Professor Ole Sejer Iversen från Århus universitet i Danmark presenterar sin senaste undersökning. Nordiska elever ger exempel på lärande med IKT i dag. Deltagarna får även glimt av framtida lärande som ett led i att skolor och kommuner är i behov av att utforma lämpliga strategier för förändringar, drivna av globaliseringen och digitaliseringen.

Kort sagt blir det en spännande eftermiddag – kom ihåg att anmäla dig för att delta! Det gör du HÄR.

Nordic@Bett arrangeras av Bett 2016 i samarbete med Skolverket, Utbildningsstyrelsen i Finland, IKT Senteret i Norge, Styrelsen for It og Læring i Danmark och Stiftelsen DIU i Sverige. Hela programmet hittar du HÄR.

Vi ses där!