Reflektioner från SETT

Idel kända twitternamn till höger och vänster, framför och bakom mig. Leenden och kramar bland montrar, robotar och Bolibompadraken. Erfarna mässbesökare beblandade med nyfikna och entusiastiska förstagångare. 

Det är glada delar av Sveriges skolfolk som i dagarna tre träffas på Kistamässan när det är dags för SETT. SETT står för ”Scandinavian Educational Techonology Transformation” och är Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet. Enligt arrangörerna själva är det en mötesplats som handlar om inspiration, ökad nyfikenhet och kunskap kring hur vi kan utnyttja nya sätt att arbeta mot högre måluppfyllelse i skolans alla nivåer.

Jag åkte till SETT med flera frågor varav en var om mässan lyckades leva upp till sin egen målbild. De svaren jag åkte därifrån med var mycket positiva, en känsla och bedömning jag bygger på de möten jag hade med pedagoger och skolledare. Skolfolk oavsett erfarenheter från tidigare mässor som kunde berätta om intressanta och inspirerande föreläsningar, om möten och samtal i montrar med utställare eller andra besökare. Så vad var det besökarna egentligen fick vara med om? En av mina spaningar var även en av mina frågor inför SETT, Hur hett skulle programmering vara? Rent statistiskt handlade en av var sjätte föreläsning på det allmänna spåret om programmering på något sätt. Innehållen skiftade tacksamt nog från hur man arbetar med programmering utan digitala verktyg via användbara hemsidor och appar till forskningsbaserade resultat samt information från skolverkets undervisningsråd. Hur det såg ut på styrnings- och ledningsspåret? Tragiskt nog noll och ingenting!

Personligen anser jag att förändringar i våra styrdokument är en stor grej och borde få större genomslag i vad som beskrivs som Skandinaviens största mötesplats för skolfolk. Måhända att förändringarna är så pass färska att arrangörerna inte hann med att göra förändringar i schemat men det kan knappast komma som en överraskning att programmering var på ingång, frågan har väl egentligen bara handlat om hur det skulle föras in. Jag är dessutom tämligen säker på att programmeringens intåg kommer innebära en del klurigheter för landets skolledare när de ska lösa fortbildningen för deras pedagoger. SETT hade varit en utmärkt mötesplats för de samtalen mellan skolledare nu när programmering inte längre kan överlåtas åt nyfikna och engagerade IKT-pedagoger som fått köpa in lite robotar.

Och apropå robotar… Programmering var faktiskt ännu hetare ute i mässans montrar än i föreläsningssalarna och kanske främst representerat av robotar av alla dess slag. Roligt, spännande och engagerade! Jag slås av att robotar verka tilltala många pedagoger mer än programmering som sker via datorer eller lärplattor. Anledningarna varierar säkert men jag tänker att det främst beror på två faktorer varav den första är det konkreta. En robot som rör sig över ett golv blir tydligare än en figur som rör sig på en skärm, man kan dessutom arbeta med roboten när man exempelvis förbereder eleverna inför ett studiebesök på bondgården. För det andra går det inte att komma ifrån att det finns en stor fascination för robotar som säkert grundas i alltifrån R2-D2 till det faktum att det blinkar och lyser. Dock anser jag att programmering bör ske i så många olika former som möjligt för att våra elever på riktigt ska få arbeta enligt de nya krav som de reviderade styrdokumenten anger.

Vad jag förväntar mig på nästa års SETT-mässa?

  • En mässa helt uppbyggd utifrån det nya innehållet i de reviderade styrdokumenten, förändringarna ska ju faktiskt vara i bruk senast 1 juli 2018.
  • Att arbetet med att få med alla ämnen fortsätter. SETT har enligt mig fortfarande en väldigt stark Matematik- och NO-prägel.
  • Sir Ken Robinson. Jag kände av en saknad bland besökarna efter den där Föreläsningen som man inte får missa, Sir Ken Robinson skulle tveklöst bli just den.

SETT utökar!

Nytt för i år är en tredje dag för skolans ledare för att öka valbarheten ytterligare. Även SETT Master Class är en spännande nyhet på agendan och utgörs av sex unika workshops där man som deltagare kan delta mer praktiskt. Här finns möjlighet att fördjupa sig i ämnen som bland annat gamification, kodning, matematik med mera. SETT arrangeras för sjätte gången den 3-5 maj på Kistamässan.

Alla är de högaktuella ämnen där behovet av kompetensutveckling är större än någonsin i och med de riktlinjer för digitaliseringen av skolan kommer att innebära. Föreläsarna är mer och mindre kända, de flesta aktörer på den svenska skolarenan.

Läs även artikeln om Adam Palmquist – som föreläser på SETT om gamification.

Mötesplatsen SETT är Skandinaviens största mässa och konferens om det moderna och innovativa lärandet. Här erbjuds inspiration och kunskap exempelvis kring hur skolan kan utnyttja digitaliseringen för att nå högre måluppfyllelse för alla elever.

– SETT innehåller flera nya moment i år, bland annat lanserar vi SETT Master Class där besökaren får möjlighet att fördjupa sig inom utvalda områden i mer praktiska workshops. Dessutom har vi underlättat i programmet så att alla yrkeskategorier lättare ska kunna samverka på ett naturligt sätt, säger Micaela Jonsson konferensansvarig på SETT.

I utställningsdelen finns över 135 aktörer, från kommuner och skolor som visar upp sina projekt till leverantörer av pedagogiska plattformar, hårdvara och mjukvara.

– SETT:s utställningsdel har varit fullbokad sedan länge. Det är en fantastisk miljö som verkligen har utvecklats till en generöst interaktiv och färgstarkt mötesplats där utställarna bjuder in till föreläsningar, pop-up klasser, workshops, diskussioner, tävlingar och mycket annat, säger projektchef Lina Hann.

Varje vecka presenteras nya talare till programmet med målet att bjuda på aktuella och inspirerande insikter och idéer till besökarna. Några höjdpunkter ur konferensprogrammet:

AUGMENTED REALITY: THE NEXT FRONTIER FOR LEARNING
The presentation focuses on the potential impacts of augmented reality (AR) technology on teaching and learning in the future. AR is a rapidly developing technology that blurs the distinction between digitally constructed environments and perceived environments by combining digital content with perceived reality. AR can be expected to radically change our relationship with our environment as multiple novel realities are constructed for a range of purposes. Speaker: Tryggvi Thayer.

MR TOURETTE OCH JAG
Pelle Sandstrak berättar och gestaltar de människor i skolan som såg honom som en tillgång, inte som en belastning, som gav honom en självbild genom att våga göra fel. En hyllning till ovanligheten hos både pedagoger och elever.

LIKA BARN LEKER BÄST, MEN OLIKA BARN HITTAR PÅ DE BÄSTA LEKARNA
Milad Mohammadi har hela tiden sin utgångspunkt i att våra olikheter är våra största möjligheter. Lika barn leka bäst, men olika barn hittar på de bästa lekarna. Han kämpar för mångfald, inkludering, jämlikhet och jämställdhet.

Hela programmet finns här: www.settdagarna.se


För mer information om konferensprogrammet:
Micaela Jonsson, Rektorsakademien Utveckling, micaela@rautveckling.se, 0732-61 58 59

För mer information om SETT:
Lina Hann, projektledare SETT, lina.hann@easyfairs.se, 08-506 650 02
Marika Metsola Renström, pressansvarig, marika.renstrom@artexis.se, 08-506 650 35


Om SETT
SETT är Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet. Sedan starten i Stockholm 2012 har mässan vuxit varje år och SETT har sedan dess även expanderat till Malmö och Oslo. Bakom SETT står Easyfairs, Rektorsakademien Utveckling och Stockholms Stad, i samarbete med Lärarförbundet.

Adam Palmquist: Så ökar vi engagemang och arbetsglädje i skolan för alla!

Adam Palmquist är en mångfacetterad lärare med elevernas bästa för ögonen i precis allt han gör. Som föreläsare delar han med sig av inspirerande tankar om design av lärande. Det är ingen slump att han blivit Guldäpplet-nominerad. Sedan några år tillbaka arbetar han på Magelungen Utveckling – en skolkoncern för elever med särskilda behov. 

Det är möten med människor av olika slag som berikar och bjuder in till kreativitet. Och det var i mötet med elever som Adams intresse för spel i ungdomsåren åter aktualiserades och visade sig vara en enorm tillgång. Lägg därtill en dos nyfikenhet, så håller du i handtaget till den nya värld som skulle komma att öppnas för Adam och eleverna han arbetar med.

– Egentligen handlar det inte alls om spel berättar Adam med sådan självklar övertygelse att jag förvånat spärrar upp ögonen. Inte? Men vad handlar det om då?

Det handlar inte om spel. I traditionell mening, berättar Adam vidare. Känner du till Runkeeper? Appen som får oss att vilja springa mer?

– Spelifiering fungerar på samma vis som Runkeeper gör dig motiverad att springa. Det är dessa faktorer jag bygger undervisningen kring. Att se sina framgångar, statistik, följa sig själv mot målet. Det föder motivation. Alla vill må bra och prestera väl men varför gör inte alla det då? Jo, för att motivationen ibland tryter även om vi vet att vi borde göra vissa saker för att må bra och nå våra mål. Det är därför vi behöver verktyg, för att hålla oss på banan, hjälp att förändra våra beteenden och hålla fokus. Att utforma spelifierad undervisning skapar en lärandesituation som fungerar för alla och är till extra hjälp för de barn och unga med NPF – neuropsykiatriska funktionshinder. Det meningslösa virrvarret får en struktur och och blir begripligt och engagerande.

Forskning visar att spelifiering höjer motivationen och arbetskapaciteten med 20 %. Och att arbetsglädjen förhöjs med hela 60 % eftersom eleven upplever en meningsfullhet i det som görs. För elever med NPF är de här resultaten significant högre. Det handlar framförallt om ett ökat engagemang, vilket leder till större uthållighet.

– Eleverna orkar mer och är mer fokuserade under längre tid med en uppgift, det är en enorm skillnad menar Adam med allvar i rösten.

Vad är det då som gör skillnad?

Många har kanske bilden av spelifiering, baserad på yttre motivationsfaktorer klar för sig. Det vill säga de strukturer där vi får poäng, och tar oss vidare i olika tävlingsmoment. Men det finns också den spelifiering som skapar en inre motivation – av att det du uträttar görs i ett sammanhang. Du känner ett ägandeskap och förstår varför du gör något. Det gör att spelifiering som metod blir väldigt kraftfull.

– Spelifieringen i sig är inte ett verktyg endast för de barn och unga med NPF, det är något som skapar tydlighet och inre motivation hos alla. Betraktar vi något som en metod endast för elever med NPF, blir det inte inkluderande. Vårt uppdrag handlar egentligen om att skapa förutsättningar att få med alla elever. Att skapa en lärandesituation där den inre motivationen förstärks och glädjen över att lära, växer, inte bara för några få, utan för alla.

Hur spelifieras undervisningen då?

Det finns olika sätt att göra detta menar Adam. Dels det kollaborativa – där klassen, gruppen ska lösa uppgiften tillsammans och dels det komparativa – där eleverna tävlar mot varandra.

– Den förstnämnda skapar inre motivation vilket jag på sätt och vis föredrar. Lyft ut mekanik, dynamik och design från spel och sätt in dem i en lärandekontext, så specificeras uppgiften. Det är alltså inte ett spelande av spel vi ägnar oss åt. Det är spelens funktion som blir verktyget och förlöser den inre motivationen och drivkraften. Spelifiering av undervisning går hand i hand med formativ bedömning, det vill säga att vi arbetar med tydlig framåtsyftande återkoppling samt elevens ägandeskap av process och resultat. En annan gemensam faktor som spelifiering och formativ bedömning delar, är interaktivitet i grupp. Många av de mest framgångsrika spelen någonsin är onlinespel där spelarna tillsammans skapar ett resultat. Därför fungerar det så bra att arbeta i grupp i en spelifierad undervisningssituation.

Så här går det till…

Ett arbetsmoment eller lokalpedagogisk planering kan struktureras så att eleverna får se en karta över hela arbetsmomentet. Där är alla delarna i innehållet utskrivna samt hur lång tid de har på sig för att genomföra.

– Eleverna kan ta sig an kartan på olika sätt och med viss valfrihet. Vi har en gemensam introduktion, som följs av två val kopplade till förmågor och centralt innehåll. Valfriheten är viktig eftersom inga spel eller leker någonsin utgår från tvång.

Eleverna skulle exempelvis kunna jämföra två texter. En om franska revolutionen och en om amerikanska frihetskriget och lyfta likheter och skillnader.

– Då prövas elevens analytiska förmåga. Ett annat sätt är att utgå från texterna och sedan intervjua exempelvis en lärare på ämnet om skillnaderna och jämföra svaren från de båda källorna. Det låter kanske inte så märkvärdigt men det spelifierade momentet är just valmöjligheten till lösning. Det ger den som väljer ett ägandeskap i situationen. Parallellt tränar eleven källkritik och analytisk förmåga utifrån styrdokument.  Svårare än så är det egentligen inte, förtydligar Adam.

Varje lektion eller varje moment som följer enligt kartan ställs eleven inför två valmöjligheter. Detta gör att eleven själv är med och designar sin kunskapsbank. Under resans gång kan eleverna få möjlighet att ta med sina individuella lösningar, sin nyvunna kunskap, in i en grupp för att samarbeta kring något större.

– Då uppstår ett lärande genom erfarenhetsutbyte, kring allas olika lösningar och metoder. Varje nytt kunskapsområde att erövra på kartan ska bygga på tidigare moment. De kunskaper du fått med dig där, utgör då en trappa, en progressionsloop där du går uppför ett steg i taget, hela tiden. Det skapar sammanhang och konkret förståelse för vad du faktiskt lärt dig. Spel med olika levels är bygger på att du knäckt koden på tidigare stadium och kan använda den kunskapen, bygga på den på nästa nivå, för att lösa uppgifter där och ta sig vidare om och om igen…

Upptäckten av spelifiering och förändringen

– Jag har själv spelat mycket, och har alltid haft ett spelintresse. När jag började jobba som lärare träffade jag många spelintresserad elever och jag träffade även flera som inte var särskilt intresserade av att gå på lektioner. Vi fann varandra lite grann genom just spelintresset och vi hade tur! Vi skulle precis starta upp historiekursen och av en slump fick jag reda på att de spelade ett historiespel som jag kände till. Det avsnitt vi valde baserades på just den aktuella tidsepoken. Deras ingång fick helt enkelt bli att spela spelet hemma, gå igenom läroboken tillsammans med mig i skolan och jämföra narratologin i spelet med fakta från historieforskning. Då blev det plötsligt både intressant och relevant att gå på lektionerna. Eleverana hade kunskap och erfarenhet att bidra med som de kunde sätta i relation till kursens mål genom att undersöka olika historiska källor. Det blev en katalysator, de gjorde upptäckten att kunna lära sig mer om spelet genom att faktiskt känna till fakta. Jag började gräva vidare och landade i just begreppet spelifiering. Det som intresserade mig var att användarperspektivet betonades, att det skulle finnas strukturerade ramverk. Att släppa allt fritt skapar kaos för de flesta människor, spelen beskriver strukturer för vad det är som tar oss vidare. På samma sätt behöver vi ramar för vår kunskapsinhämtning. Som lärare tror jag att vi behöver stötta eleverna i att upptäcka vad det är som gör att de kommer vidare i sitt lärande.

Analogt vs digitalt

– Jag jobbar nästan bara analogt med spelstruktur. Förutom G-suite Classroom, där feed forward och kommunikation sker, fokuserar vi inte i så stor utsträckning på digitala teknik. Men feedbacksystem fungerar ju fantastiskt bra i appar exempelvis. Det finns ju inte riktigt i skolans värld på ett önskvärt sätt. Jag har bättre möjlighet att ge och få feedback inför och efter ett tandläkarbesök, eller när jag lämnar bilen på verkstad, än vad jag har som elev i skolan. Där kan jag inte ställa in påminnelser eller tala om önskemål på samma sätt, vilket ju egentligen borde underlätta enormt för alla involverade. Tänk om skolan skulle ge den möjligheten, det borde vara självklart och ett krav.

Vad väljer du om digitalt?

– Pokemon go är ett exempel på lärande ute i samhället, många pokéstops finns vid historiska platser och det är absolut ett spel jag skulle kunna tänka mig att integrera i undervisningen av just den här anledningen. Det passar ju som handen i handsken för den som undervisar i SO-ämnen, ler Adam.

Spelifiering ett laddat begrepp i skolan?

– Spelifiering är egentligen bara ett annat ord för motivationsdesign eller användarvänlighet. För att ringa in vad det innebär skulle vi kunna säga att undervisning/lärandesituationer som designas utifrån följande kontext är spelifierad:

Feedback
Tidsavgränsning
Struktur
Överblick
Berättande/narrativet
Verklighetsnära sammanhang – se nytta
Meningsfullhet
Problemlösning
Valmöjlighet

– Vid spelprogrammering eller spelkonstruktion tas dessa aspekter alltid med, men i skolan – när pedagogiken flyttades ut ur psykologin och in i samhällskunskapen – blev den mätbar. Det vill säga när kvantitet blev norm för hur skolan skulle struktureras och utvecklas. Då tog diskussionen plötsligt fasta på antal elever i en klass, hur lång en lektion skulle vara. Vi började diskutera rutiner istället för passion och motivationshöjande aspekter, vad som skapar mening med och i lärandet. Vi slutade besvara frågor om vad som driver oss, och vad vi vill bidra med i den här världen. Jag skulle gärna se att pedagogik och psykologi närmar sig varandra igen och samverkar med sociologi och kognitionsvetenskap. Det skulle föda en ny, mer relevant form av pedagogik. Vi tar till exempel alldeles för lite hänsyn till hjärnans utveckling. Och det beror på skolans industriella utformning. Spelifieringen gör att du utvecklas i din egen takt. Lärandet individualiseras utifrån den väg du väljer att ta. Du har förutsättningarna och ramarna, utifrån det väljer du lösning och lär dig vad som behövs för att ta dig vidare till nästa nivå – i ditt lärande.

Vinsterna är flera ser Adam. Eleverna lär sig att bemästra kunskapsområden, de tar tid för reflektion och får möjlighet till kreativitet. Genom valmöjligheter kan de påverka sin situation och utgången av lärandet. Det skapar autonomi och tränar dem i flexibilitet, något som ibland kan vara en utmaning. Eftersom eleverna äger sitt eget kunskapsområde och kan utveckla det blir resultatet ett lustfyllt lärande.

Kanske är det kopplat till vår lärandekultur och en föreställning om att vi inte får ha kul eller roligt – för då lär vi oss inget. Bildning måste vara seriöst annars är det inte seriöst… Ur mitt perspektiv är det just spelifieringen som skapar det lugn och den ordning eleverna behöver för seriös kunskapsinhämtning och därmed bildning.

Här tar du del av en av Adams prezis på några spelelement.

*Adam Palmquist föreläser om gamification och NPF med ett inkluderingsperspektiv. För mer information om vad som händer och när klicka här. Han är under året aktuell med bok om spelifiering på Studentlitteratur och vill du höra honom berätta mer har du möjlighet att se och höra honom på bland annat SETT, Centrum för Skolutveckling och GR-utbildnings pedagogiska Café i vår. Under våren arbetar Adam även som pedagogisk rådgivare för serious games projektet Cloud Islands – ett spel som är utvecklat för att motivera elever i skolan. Adam och Magelungen är också närvarande i förstudien  Spel som etableringsverktyg – ett forskningsprojekt vid Skövde Högskola som undersöker hur hemmasittare kan bryta sin avskildhet via spel.

https://www.his.se/Forskning/informationsteknologi/Media-Technology-and-Culture/Spel-som-etableringsverktyg/

 

# SETT2016 – Dagen efter…

SETT har än en gång levererat och nått sitt syfte. Att skjuta fart på gungan som ska få skolsverige att nå nya höjder, hoppa längre och landa närmare, helst rakt in i mitten av digitaliseringens kärna. Efter tre helt fantastiska dagar som kantats av inspirerande möten och mängder av möjligheter att levla upp lärandet, har skolsverige återvänt till skolbänksrealismen och det är nu det gäller. Det är nu det gäller att omvandla all input till output. io. Att se till att bränslet från SETT landar rätt och gör att organisationen lyfter. På alla plan. Vi behöver förstå vad som håller på att hända. Färdriktningen är ju egentligen klar, OM har vi passerat, nu handlar det för skolan som organisation om att bestämma färdsätt.

Just det gav årets SETT en hel del input kring. Både på ett konkret plan i termer av alla tekniska lösningar och digitala verktyg som blivit betydligt fler än tidigare, men också på ett filosofiskt plan. Vad är det då som är i hetluften? Jo, för den som inte var på plats kan vi konstatera att tekniken och verktygens röda tråd var:

– Interaktivitet och rörligt

– Flexibel gamification vilket innebär att användaren har stora valmöjligheter – tävla om resultat när du vill, användaren styr vad som görs i större utsträckning.

– Flermedialt: ljud, bild och text i samspel.

– Enkelhet för användaren, användarvänligt. Det går snabbt att komma igång och det går snabbt att uppleva de pedagogiska vinsterna.

– De digitala verktygen är fortfarande i sin linda och kommer att utvecklas tillsammans med användarna i allt större utsträckning

– Hanteringsstöd för olika verktyg och system

Möjligheterna är oändliga och kommer bara att bli fler. Behoven av digitala verktyg växer och påverkas naturligtvis av det som händer i omvärlden. En utmaning för skolorna och pedagogerna är möjligen att fatta beslut om vad de ska välja. Här gäller det att ta reda på vart den egna verksamheten är på väg och vilken funktion ett verktyg skall fylla. Till vad är verktyget tänkt att användas och varför. Att ha tydligt ställda krav inför sådana här beslut är viktigt.

Flyttar vi fokus till de mer filosofiska tankarna som serverades på SETT2016 finns ett flertal intressanta spår som är viktiga att hålla liv i. Ett sådant är likvärdighet. Digitaliseringen har vid ett flertal tillfällen betydelsemässigt jämställts med boktryckarkonsten eller industrialiseringen i termer av revolutionerande samhällsutveckling. Sannolikt stämmer det, vi har redan sett mycket omfattande förändringar i digitaliseringens tecken, ändå hävdar framtidsforskare att vi inte ens skrapat på ytan i de effekter digitaliseringen kommer att föra med sig. Och det går snabbt. Mycket snabbare än vad stora tungrodda samhällssystem såsom skolan hinner förändras och utvecklas. Här behöver vi utmana vår rådande syn på förändringsarbete. Vi behöver alltså se till att olika skolor inte agerar efter egen agenda och fortfarande ser digitaliseringen som valbar. Det skapar klasskillnader i uppväxande släkte, en andra sortens medborgare som helt enkelt inte tillåts följa med i samtidens oerhört omfattande samhällsomformande. För att höja tempot i den transformation skolan genomgår och se till att alla barn får likvärdiga möjligheter att bli aktiva deltagande samhällsmedborgare behövs en massiv samverkan mellan skolans ledare och pedagoger.

Det behöver ske ett möte inom skolorna och det behöver finnas ett engagemang där gemensamma mål säkerställs i en ständigt närvarande och levande vision. Visionen bör handla om en smart skola för ett smart samhälle. Om det var något SETT lade grunden för var det möjligheten till möten och samtal. Sådana uppstod i massor. Om detta vittnar varenda blogg där en pedagog modererar eller reflekterar, uppfyllda av senaste dagarnas input. Det som möjligen kan komma att utvecklas framöver är intresset och kunskapen om de olika skikten vi rör oss inom. För att gemensamt kunna påverka och flytta fram positionerna i lärandesfären där digitaliseringen både är mål och morot behöver de som leder verksamheten förstå och lära av pedagogernas drivkraft och göranden. Och i sin helhet behöver vi alla, oavsett roll, förstå elevernas reella digitala kompetens. Vi behöver förstå, ta in och värdera det lärande som uppstår i samspelet med dem och mellan dem. Vi behöver helt enkelt ta reda på deras lärandekraft och förstå och hänga med omvärlden för att kunna bistå i en utveckling. Gör inte skolan det kommer den istället avveckla den enorma digitala nästintill instinkt som eleverna besitter i många fall. De som inte besitter den, bör få vistas i en miljö där de vinner digital mark i samverkan med andra elever, de är sannolikt mer lämpade att lära med, än ickedigitala generationers representanter… Alexander Bard proklamerade till och med lärarens roll som överflödig, redan inom en femårsperiod…

Så de mjuka värdena att dela med sig av från årets SETT landar i:

– Likvärdighet

– Samverkan

– Möten

– Förändringsarbete

– Vikten av lärmiljöer

– Smarta skolor

Listan kan göras längre. Förutom detta briserade inspirationen i varenda föreläsningssal oavsett spår och de långa, kokande köerna av entusiastiska och vetgiriga pedagoger som hängde på låset till Kistamässan varje morgon vittnade om en input som alldeles säkert ger sig till känna därute i skolsverige redan nu! Det är upp till oss att fortsätta berätta om och belysa kommande output. Som vanligt i form av levande reportage med en pedagog i en skola nära dig.

 

 

 

# Check inför SETT 2016

För att verkligen förändra utbildning med hjälp av teknik, behöver vi lära av experter, leverantörer och inte minst av varandra som pedagoger. På SETT sker upptäckter. Upptäckter som ger dig verktyg att gå från ord till handling och tillsammans med eleverna möta dagens och framtidens kunskapsbehov. Det är naturligtvis viktigt att få ut så mycket som möjligt av en sådan här resa och det finns mängder av vägar att gå för att så ska ske.

Det hela handlar om att nätverka, att knyta kontakter, att skapa nya nätverk kring företeelser som på sikt kan utveckla den egna enheten och nå ända ut i klassrummen. Åker du arrangerat tar du kanske del av ett program med föreläsningar, workshops vilka möjliggör nya kontakter. Fokus på inspiration och innovation under ledning av kända namn hjälper dig och kollegorna att komma vidare i ert skolutvecklingsarbete med tekniken som utgångspunkt. Hur får du då ut så mycket som möjligt av SETT 2016 och dagarna i Stockholm?

Innova10nslista för maxad input under mässdagarna:

1) INTENTIONER. Fatta beslut om vad du vill få ut av mässan och dagarna i Stockholm. Varför ska du delta? För att lära dig nya saker? För att bygga relationer? För att ta bidra till att nya nätverk tar form? Eller för att komma bort från vardagen? Att ha dina anledningar klara, en efter en, skickar dig i rätt riktning och hjälper dig fokusera på det som är viktigt för din utveckling just nu.

2) BEHOV. Vad behöver din arbetsplats mest? Är det nya idéer och lösningar? Är det nya kontakter? Oavsett behov är det viktigt att du och dina kollegor är klara över era faktiska behov för den utveckling ni önskar ska ta fart. Hur ska ni uppnå detta? Tidplan? Vad ska ha hänt när det är dags för SETT SYD eller SETT 2017?

3) MATERIAL. Vad behöver du samla på dig i termer av material och information under Stockholmsdagarna? Finns det material du ska ta med härifrån och presentera för andra kring områden ni vill utveckla? Ha ALLTID aktuell kontaktinformation med dig!

4) INTRESSEVÄCKARE. För att etablera en relation och få en plats i någon annans medvetande behöver du ha kontakt med en människa tre gånger. Det måste inte nödvändigtvis vara öga mot öga utan kan likaväl ske genom digitala medier. Att göra ett gott intryck som leder till att människor kommer ihåg dig med en positiv känsla är viktigt – fundera på hur du kan få det att hända. Hur ska du få andra att bli intresserade av dig? Att presentera sig bör inte ta mer än 30 sekunder, därefter är det fullt fokus på den du har framför dig. Notera att människor sällan kommer ihåg vad du säger, däremot hur du får dem att känna sig…

5) SPRID ORDET. Låt kollegor och andra i branschen veta att du ska dit och var du kommer att befinna dig. Föreslå spontana mingel eller sammankomster där du är den som samlar ihop folk och ger möjlighet för dem att träffas. Inkludera istället för exkludera. Folk flest tycker om sammanhang där nya möjligheter kan uppstå. Gå från konsument till producent.

6) APPAR & SOCIALA MEDIER. Se till att du har alla relevanta appar som hjälper dig att effektivisera dina mässdagar och besök på SETT. Finns det något hypat event med app till som gör det enklare att följa? Kolla upp det innan du åker. Följ SETT 2016 i sociala medier, hitta kollegor och nätverka via olika grupper och arenor. Dela tipsen med dina kollegor så får du tillgång till fler kanaler.

7) SKÄRP TILL DIG! Var glad, trevlig och ha ett öppet sinne! Även om du vaknar med tandvärk, hotellrummet är svinkallt och så klart snö i slutet av april när allt du packat ner är en tunn sommarjacka… Tänk i nya banor. Fråga dig själv hur du skulle kunna bidra till utveckling oavsett sammanhang, att GE är lika viktigt som att åka till en mässa för att FÅ inspiration. När du GER får du per automatik. Kom ihåg att du är din organisations ansikte utåt… Hur vill du att människor ska minnas dig och dem du representerar?

8) NÄRVARO. När du deltar i arrangemang av olika slag är det oerhört viktigt att du är där! Inte bara fysiskt utan mentalt. Bestäm dig för att lägga rättningshögarna, förberedelse av utvecklingssamtal och annat hemma. Fokusera sedan helt på upplevelserna du möter och skapar tillsammans med andra. Då får både du, dina kollegor och andra personer ni möter ut mer av resan. Tabula rasa! Bort med alla utmaningar och orosmoment under dessa dagar. In med nya fräscha idéer och möjligheter.

9) HUVUDNUMMER. Det finns en rad keynote speakers, namn som lockar oss till mässan. Alldeles säkert har de mängder av spännande erfarenheter i bagaget och mycket att bidra med men fastna inte enbart vid dem när du planerar ditt besök. Våga ta tag i något som är okänt för dig, det kan öppna helt nya dörrar. Passa på att tala med andra som är där för att lyssna, fråga varför de gjort just detta val. Självklart är det klokt att välja utifrån behov, men spännande att våga upptäcka nya inspirationskanaler också eller hur? Gör lite research och kolla in nya uppstickare helt enkelt. SETT är fullproppat med nya namn.

10) CHECKLISTA. Gör en checklista för allt du vill uppleva och bidra med, dina önskningar och förväntningar, de resultat du vill ha. Det gör att du fokuserar på ”rätt” saker under mässan. Where focus goes energy flows. På så sätt tar du personligt ansvar för resultatet av ditt mässbesök! Även om det arrangeras av någon annan…

EFTER MÄSSAN.

1) FÖLJ UPP. Det är kanske det viktigaste momentet för att din input ska ge output! Maila och ring, etablera vidare kontakt genom att lägg till alla nya namn du utbytt tankar och idéer med – i sociala medier du använder dig av exempelevis. Gärna direkt så att ni kommer ihåg varandra.

2) TA LÄRDOM. Uppdatera din checklista utifrån nya intryck och idéer om hur du kan utveckla ditt nästa besök! SETT syd är ju inte så långt bort, därefter väntar SETT Norge. Möjligheterna till inspiration och nya kontakter är oändliga. Men först! Välkomna till SETT-dagarna på Kistamässan i Stockholm. Njut.

 

SETT slår upp portarna på nytt håll!

2016 blir året då Skandinaviens största mötesplats för det moderna och innovativa lärandet slår upp portarna i vårt vackra grannland Norge. SETT (Scandinavian Educational Technology Transformation) riktar sig främst till pedagoger, lärare och skolledare. Mässorna är ett tillfälle att mötas och samverka, kollegor emellan. Idén föddes för några år sedan i kölvattnet av BETT.

-Vi ville göra det möjligt för fler inom skolan att ta del av och medverka i spridningen av en innovativ skol- och undervisningsmiljö. Det är många gånger centrala förvaltningar och chefer som besöker BETT och en konsekvens av det blir att inspirationen och kunskapen stannar på förvaltningsnivå. SETT är anpassat för att en rektor ska kunna ta med hela arbetslag och gemensamt lägga grunden till innovativ skolutveckling som når ut direkt i klassrummen och till eleverna, menar Jannie Jeppesson Tf/VD på RAU, en av medarrangörerna till SETT.

En av målsättningarna med mötesplatsen är att lyfta fram lärare som verkligen bedriver innovativ undervisning. Att skapa förutsättningar och möjligheter för dem att både sprida arbetssätt och metoder vidare ut i skolans värld utgör grunden i arrangemanget.

-Syftet med SETT är att skapa en arena för professionsutveckling och det är spännande att söka efter nya inspirationskällor, många har aldrig tidigare stått på en scen vilket är en utveckling i sig. Besökare kan också alltid räkna med att få nya upplevelser och inspiration med nytt innovativt innehåll på så sätt, fortsätter Jannie Jeppesen.

Steget till Norge är helt naturligt och mycket spännande fortsätter hon vidare.

-Norges pågående utveckling är mycket intressant. Redan 2006 infördes en nationell strategi med fokus på digital kompetens. Vad som hänt i klassrummen sedan dess och hur skolutvecklingen ser ut är något vi får möjlighet att ta del av genom SETT. Vårt nätverk av föreläsare ökar, så även möjligheten till fler samarbeten mellan Norge och Sverige.

Skolfrågor kan ofta tyckas vara lokala men i och med digitalisering och en alltmer global samhällsutveckling står utbildningssystemen inför liknande möjligheter och dilemman. Norge har en intressant skolkultur där det händer mycket, både i praktiken och teorin. Lärarkåren är stark och autonom vilket gör att skolpraktiken inte är så lätt att påverka genom generella statliga riktlinjer.

-Samhället i stort har tydligt framtidsfokus när det gäller utveckling av produkter och tjänster i Norge fortsätter Jannie Jeppesen, något som naturligtvis präglar utformandet av skolan och utbildningssystemet. Vi står inför alla inför liknande frågor och söker svaren genom innovation. På så sätt har vi mycket att vinna genom gemensamma plattformar och mötesplatser.

Frida Monsén, som tillträder sin tjänst på RAU den 1 februari, kommer strategiskt och operativt utforma konferensens innehåll tillsammans med RAUs partners. Hon har själv varit ett återkommande namn på föreläsningslistan och ser med stor glädje fram emot att utveckla SETT Norge. Utifrån egna erfarenheter har hon med sig hur mycket SETT bidragit till att det faktiskt händer saker i verksamheten när lärare samverkar med varandra. Det ger motivation att utveckla ett fungerande koncept i en ny kultur.

Vad blir nästa steg…

-Just nu ska vi förvalta och fortsätta utveckla de arenor vi startat upp, säger Jannie entusiastisk. Vi har många spännande samarbeten på gång framöver men jag kan inte avslöja något ännu ler hon hemlighetsfullt…

* Rektorsakademien Utvecklings ambition är att tillhandahålla mötesplatser för idéer och utvecklingsprojekt med syfte att modernisera utbildning, för ökat lärande. Arbetet föds ur en drivkraft att göra saker, tillsammans med samarbetspartners, som konstruktivt bidrar med något nytt. RAU är bland annat medarrangörer till SETT, SETTsyd och arrangörer av EdTech Sweden. RAU arrangerar, tillsammans med Easyfairs och i samarbete med Lärarförbundet, Sveriges största mötesplats för det moderna och innovativa lärandet, SETT, på Kistamässan och SETTSyd på Malmömässan. Mötesplatserna riktar sig till lärare och ledare inom förskola, skola och gymnasium och hade 2015 tillsammans över 14.000 besök.