60.000 barn mobbas varje år i skolan – så kan du påverka!

Omkring 45 barn beräknas ta sitt liv varje år – till följd av kränkningar och mobbning. Siffror som får oss alla att rygga tillbaka. Det i sig, bidrar INTE till den förändring vi så väl behöver, det krävs ett agerande. Nu har du möjlighet att börja arbeta tillsammans med barnen genom att ta avstamp i samtalet. Frågor som gör ont på djupet och berör lyfts upp till diskussion på ett lekfullt sätt i det pedagogiska spelet AJABAJA.

– Barnen älskar namnet, vuxna däremot kan ha en del invändningar skrattar Åsa och Johan Öqvist, de sociala innovatörerna bakom spelets uppkomst och utveckling. Under sin tid som managementkonsult och projektledare, kom de i kontakt med många lärare som uttryckte en enorm frustration kring hur de i ett tidigt skede skulle kunna diskutera mobbning och kränkningar med barnen. De efterfrågade ett verktyg för att leda den här typen av samtal, berättar Johan. Och det var inte bara några lärare på enstaka skolor som gav uttryck för ett sådant här behov, utan många! Jag arbetade vid den tiden i ett stort antal kommuner och fick ständigt frågor om verktyg för att bedriva konstruktiva samtal för att belysa värdegrunden och arbeta proaktivt.

Resultatet är nu utvecklat och testat tillsammans med långt över 1000 användare. Brädspelet som pedagogen spelar tillsammans med de barnen (4-9 år), lockar på ett lekfullt sätt fram det goda samtalet om de svåra frågorna. Det är populärt bland både vuxna och barn och har redan påverkat klimatet i barngrupper och klasser positivt.

Spelet är förankrat i både svensk och internationell forskning och huvudsyftet är att bidra till barns emotionella utveckling, fördjupade förståelse för normer och värden samt att varsebli det inflytande och de valmöjligheter som kan praktiseras i olika situationer.

Utvecklingen av spelet har  sin utgångspunkt i aktuell svensk och amerikansk forskning rörande barns sociala och emotionella utveckling. Styrdokument såsom Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 samt skollagen, FN:s barnkonvention och diskrimineringslagstiftningen 2007/08:95 utgör grunden.

– Vår ambition är att kunna efterskänka spelet till alla 290 kommuner i Sverige. En förutsättning för att lyckas med detta är att vi fortsätter vårt arbete med att hitta partners som vill samverka för ett bättre samhällsklimat. De som ser investeringar i våra barn som helt avgörande för vår framtid. I vissa fall utgör kommunen partner för att eleverna skall kunna ta del av materialet.

Målgruppen är samtliga skolor, förskolor och fritidshem i Sverige, oavsett om det handlar om verksamhet i eller utanför kommunal regi. Det totala antalet klasser, avdelningar och grupper som har barn i åldrarna 4-9 år ca 50000. Hittills har fler än 2500 spel delats ut till kommuner, skolor och pedagoger i hela Sverige. En del av detta har skett i samverkan med sponsorer.

– Relationen mellan investerad krona och möjlighet att göra skillnad för de små i vårt samhälle är i princip direkt. Det vi gör är efterlängtat av lärare och pedagoger och vi ser att det fungerar mycket bra tillsammans med barnen. Vårt mål är att nå ut till merparten av alla kommuner i Sverige och när vi gjort det kommer vi att ha gjort skillnad i arbetet mot mobbning i en omfattning som förmodligen inget annat enskilt verktyg har lyckats åstadkomma. Vi har inga vinstintressen. Eventuellt överskott kommer att investeras i vidareutveckling av spelet och i andra produkter som hjälper våra barn och ungdomar att prata om svåra och viktiga frågor. Det som driver oss? Kärleken till de små människorna i vår värld, våra barn. De utgör endast en del av befolkningen nu men är hela vår framtid. Det är vårt uppdrag tillsammans att ge dem en god och värdig start i livet. Vi litar på att det vi gör är rätt.

Trots att spelet är utvecklat i samverkan med lärare och pedagoger samt har rötterna i våra styrdokument möter Åsa och Johan en hel del utmaningar i spridningen av spelet, både gällande kommuner och företag.

– Det är svårare än vi trodde att hitta samverkansmöjligheter. Men vi har tillförsikt i att vi hittar vägar i detta. Vi har trots allt bara jobbat lite mer än ett år och nått ut med mer än 2700 spel. När vi träffar kommunerna är bemötandet i huvudsak positivt, de allra flesta säger ja tämligen omgående, ibland redan över telefon numera. Sedan har vi ett antal kommuner som säger nej utan att ens ha träffat oss. De hänvisar till att efterfrågan skall komma från rektorer och förskolechefer. Eller att inget beslutas på förvaltningsnivå. En av landets kommuner hänvisar till att de inte uppmanar skolorna att använda material som de inte själva äger eller har kvalitetssäkrat. Då blir det intressant att fundera på samma kommuns förhållningssätt till internet eller bibliotekslån. Överlag är det snårigt att reda ut vilken instans i kommunen som hanterar vad, ibland upplever vi att det är svårt för kommunerna internt att avgöra vilket ansvarsområde som hanterar vad. Är detta kopplat till demokratifrågor eller är det en skolfråga? Eller är det både och? Vilken enhet ska i så fall då hantera frågan…

I praktiken får sådana förhållningssätt allvarliga konsekvenser för våra barn

– Allt detta innebär ju att tjänstemännen hindrar lärare och elever att ta emot bra hjälpmedel. Eftersom vi agerar uteslutande från den värdegrund skolan vilar på arbetar vi naturligtvis för en förändring och för att det ska bli lättare för sociala innovationer att snabbare förbättra barns och ungas livsvillkor. Det målet delar vi med både kommuner och näringsliv därför hoppas vi att de gör vad de kan för att förenkla sådana här processer och öppna upp så att vi tillsammans kan skapa en friskare miljö och vända siffrorna vi inledningsvis tog del av.

Fördelarna med att använda den här typen av pedagogiska spel är många och metoderna varierar beroende på förutsättningarna i klassrummet.

– Det tar kort tid att spela. Det finns fyra ”världar” på spelplanen och det tar ca 20-30 minuter att spela en av dessa. Det går att använda i det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet. Du skall kunna spela med 1 barn, 2 barn eller en hel grupp av barn. Det finns inget tävlingsmoment, eftersom det skulle kunna hindra det goda samtalet. Det upplevs av barnen som ett spel, men det är ett pedagogiskt verktyg för reflektion och fördjupade samtal. Vi har under resans gång lärt oss av specialpedagoger att spelet fungerar väldigt bra tillsammans med barn som har utmaningar i form av NPF. Vi vet att kuratorer använder det i sitt arbete. Och en hel massa andra häftiga berättelser som ligger bortom hur vi tänkte från början och utanför skolans värld – som verktyg för att få igång det goda samtalet fungerar det oavsett var det används.

Här kommer du i kontakt med Åsa och Johan för vidare information.