Ger vi eleverna utrymme att ta ut svängarna kommer lärandet till liv i spännande former

Mia Smith är legitimerad lärare i engelska och tyska, år 6-9 och undervisar på Valhamraskolan i Partille. För många av Sveriges lärare är hon också en av ämnesspanarna på uppdrag av Lärarnas Riksförbund. Det är naturligtvis ingen slump. Mia vet vad hon talar om och hennes lärargärning bygger på väl förankrade pedagogiska metoder i kombination med nytänk. Med ett mycket tydligt fokus på uppdraget och målen, låter hon både eleverna och sig själv ständigt utvecklas i sitt lärande. Hon skapar hela tiden nya och fler möjligheter som ger eleverna olika vägar till att visa sitt kunnande. På så sätt lär de både bredare och djupare på samma gång. Hur? Bland annat genom ett ständigt fokus på att förbättra elevernas utveckling gällande strategier för tillämpning av verktygen som finns tillgängliga för språkinlärning idag.

– Vi hamnar alla som språkanvändare i lägen där vi saknar ett ord eller uttryck vi vill använda, eller där vi stöter på något som vi inte förstår. Det är i det läget vi tar till våra språkliga strategier. Det viktiga är, som alltid, att vi lär eleverna behärska dessa strategier menar Mia. Vi har mängder av möjligheter att lösa situationer med språkliga utmaningar. Det har gjort att undervisningssituationer i allt större utsträckning handlar om hur, inte längre endast vad, som skall läras. Förmågor som att analysera när och varför vilket verktyg och vilken strategi som lämpar sig bäst blir allt viktigare, fortsätter Mia Smith.

Programmering i Scratch 

Mia återkommer till möjligheterna som finns i våra kursplaner och att begränsningarna för vad vi kan göra egentligen bara existerar inom oss själva. Digitaliseringen ser hon som ett självklart inslag och öppnar hela tiden upp för nya sätt att ta sig an generellt klassiska ämnesområden som realia och litteraturhistoria. Under våren som gått arbetade eleverna med Shakespeares Romeo och Julia. En elev vågade sig på en annorlunda utmaning, att programmera ett eget spel i Scratch. Klarar du av att leda de unga tu fram till bröllopet? Testa spelet här!

scratch rj

Johannes Holmgren som tog sig an uppgiften tyckte att det var ett spännande sätt att få berätta ett innehåll och få mottagaren att bli delaktig i storyn. Det var en utmaning på flera olika sätt och en process som också gav honom tillfälle att reflektera över sitt eget lärande och över Scratch som programmeringsverktyg. Både gällande möjligheter och begränsningar för uppgiftens mål och syfte.

– Jag lockades av uppgiften på så sätt att den var annorlunda och därför en intressant utmaning. Det tog betydligt längre tid än vad jag först tänkte. Men det löste sig bra, ler Johannes. Så här i efterhand kan jag konstatera att själva verktyget Scratch kanske är mer intressant för yngre åldrar på mellanstadiet, eller om jag använt mig av det i moderna språk som engelska, tyska eller spanska. Där hade det nog varit en lämplig språklig nivå.

Johannes har inga klara planer på att bli programmerare men han tycker helt klart att programmering är något alla barn och ungdomar bör ha kännedom om. Själv siktar han på naturvetenskapligt program på gymnasiet och ser fram emot några givande år.

– Här på skolan har lärarna bra koll och vi får verkligen en bra utbildning. Undervisningen speglar det som händer omkring oss och lärarna är inte främmande för saker som vi talar om, tvärtom är många väldigt bra och moderna om man säger så, hoppas att det håller i sig på gymnasiet också avslutar en ödmjuk Johannes.

I ett av sina blogginlägg som ämnesspanare presenterar Mia Smith sina idéer om språkliga strategier och digitala verktyg kopplade till sammanhanget:

 

På årets bokmässa programmerar elever från Jonsereds skola interaktiva berättelser och spel

Digitala torget fullkomligt bubblar av aktivitet och liv. Det som fascinerar mest är eleverna från Jonsereds skola, och deras arbete med att skapa interaktiva berättelser och spel genom programmering i Scratch. Tillsammans med Bok&Bibliotek och Interactive Institute Swedish ICT skapar elever från åk 4 och 5 först fysiska, sedan programmerade, projicerade och interaktiva berättelser på ett Ikea-hack med bokhyllan Billy – det första någonsin.

– Det är oerhört spännande att se vad våra elever kan åstadkomma på så kort tid, säger pedagogen Anders Hjortberg stolt. Det är verkligen kul att se eleverna i en annan miljö med andra förutsättningar och se hur snabbt de anpassar sig, tar tag i uppgiften och löser problem de ställs inför. Jag är djupt imponerad av deras insats och deras förmågor.

Eleverna skiner av stolthet och glädje över sitt arbete och berättar med stor inlevelse hur de löser dagens uppdrag. De arbetar i två grupper, där ena gruppen skapade en interaktiv version av Alice i Underlandet och den andra konstellationen skapade en interaktiv Europakarta. Tämligen maffiga mål att nå på bara några timmar, eller?

– Det viktigaste vi lärt oss är att bryta ner det stora i mindre bitar, då kan vi lösa allt mycket lättare konstaterar Alice i Underlandet-gänget. På frågan om vad de lär sig mer än att programmera funderas det flitigt en stund. Ganska snart är gruppen överens om att alla får träna på att uttrycka sin åsikt och argumentera för den, att lyssna på andra, att samarbeta och inte minst hitta och våga prova nya lösningar. Vi får också lära oss hur vi kan bygga upp en berättelse på olika sätt när någon annan ska vara med och bestämma eller välja hur det ska gå för huvudpersonen.

Det är med stor entusiasm eleverna arbetar vidare utifrån sina handtecknade mindmaps, med röstinspelning och bildmontage, för att strax låta publiken resa genom Europa och följa med Alice i Underlandet på en interaktiv vandring. Här visar eleverna produktionen och berättar mer om Ikea-hacket: