Donation till Science Centers skapar nya förutsättningar för innovativt lärande

Tillhör du skaran av lärare som vet att teknik och digitalisering rätt använd kan förstärka lärandet? Då är donationen på 150 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenberg-stiftelsen till hela fem top notch science centers som en ljuvlig dröm.

Donationen syftar till att skapa ökat intresse för teknik och naturvetenskap, framförallt bland Sveriges unga. Fem Science centers i landet får anslag till domteatrar – ett slags kunskapsfarkoster – där besökarna kan resa in i universum, människokroppen eller till andra oåtkomliga platser och situationer.

– Vi vill inspirera barn och ungdomar till att upptäcka hur spännande vetenskap kan vara. Landets Science centers fyller en viktig funktion genom att de på ett lekfullt sätt åskådliggör och väcker nyfikenhet för vetenskaplig forskning. Det är viktigt att de också får en möjlighet att göra det med hjälp av den senaste tekniken inom området, både för att den i sig är en del av vetenskapen och för att locka så många besökare som möjligt, säger Peter Wallenberg Jr, Stiftelsens ordförande i ett pressmeddelande.

Visualiseringscenter C i Norrköping, Umevatoriet i Umeå, Science Center Malmö Museer, Tekniska Museet i Stockholm och Universeum i Göteborg ingår i satsningen. 100 miljoner kronor går till visualiseringsteknik på de fem orterna och 50 miljoner kronor avsätts för pedagogisk utveckling och produktion av dompresentationer vid Visualiseringscenter C, Linköpings universitet.

– Vi bygger vidare på den visualiseringsteknik och pedagogik som utvecklats i Norrköping. Dommiljön erbjuder en fantastisk möjlighet att förklara komplexa sammanhang och annars svårbegripliga fenomen på ett sätt som också lockar dagens unga, säger Anders Ynnerman, direktör för Visualiseringscenter C och professor i vetenskaplig visualisering vid Linköpings universitet.

Genom donationen ökar antalet besökare som får möjlighet att uppleva de populärvetenskapliga berättelserna med hjälp av domtekniken. Nuvarande 100 000 som besöker domteatern på Visualiseringscenter C i Norrköping varje år ökar till 1,5 miljoner, spridda över hela landet genom denna storsatsning och samarbete mellan de fem Science Centren.

Tekniska muséet som exempel

Tekniska museet i Stockholm får en helt ny tillbyggnad med den allra senaste visualiseringstekniken för enorma projektioner och virtual reality-upplevelser av visualiserad vetenskap, teknik och konst, med en särskild satsning på dataspel. Museet kommer också att samarbeta med Stockholms Stad för att utveckla staden som besöksmål och etableringsort.

–Satsningen bidrar till att ytterligare positionera Stockholm som en av de ledande städerna i världen inom spel och VR. Det är speciellt glädjande med en satsning på barn och unga, säger finansborgarrådet Karin Wanngård.

–På Tekniska museet utgår vi från barn och ungas upptäckarglädje och med vår nya satsning får de möjlighet att utforska teknik på ett helt nytt sätt. Om vi ska kunna möta framtidens kompetensbehov måste vi stärka barn och ungas tekniska självförtroende och inspirera dem till att bli morgondagens innovatörer, säger Peter Skogh, museidirektör, Tekniska museet.

100 år – 24 miljarder kronor

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, som i dag är Europas näst största privata forskningsfinansiär, grundades 1917 av makarna Wallenberg. 100-årsjubileumet kommer under året att uppmärksammas på olika sätt med fokus på den forskning och de forskare som Stiftelsen stödjer.

Under de 100 år som gått har Stiftelsen beviljat drygt 6 000 anslag motsvarande 24 miljarder kronor. Huvuddelen, 22 miljarder kronor, har beviljats under Stiftelsens senaste 25 år.

– Stiftelsen stödjer landsgagnelig vetenskaplig forskning och utbildning, något som stärker Sverige som forskningsnation och som i längden främjar utvecklingen av Sverige, konstaterar Peter Wallenberg Jr.

Stiftelsens policy är att ge långsiktiga anslag till fri grundforskning av högsta internationella klass. Framför allt stöds forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin.

Under året som kommer sex vetenskapliga jubileumssymposier hållas på universitetsorter över hela landet.

– Firandet inriktar sig till största del på arrangemang för vetenskapssamhället och de forskare vi stödjer. Genom boken ”Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse – 100 år av stöd till excellent svensk forskning och utbildning” visar vi upp den forskning som Stiftelsen genom åren har bidragit till och berättar även hur Stiftelsen grundades och hur den har utvecklats genom åren, säger Göran Sandberg, verkställande ledamot.

Dessutom har en jubileumsfilm tagits fram där Stiftelsens ordförande Peter Wallenberg Jr ger en kort resumé av Stiftelsens verksamhet och historia. Det är ett lärande i sig att ta del av hur samhällets utveckling sker med stöd från näringslivet, inte som en isolerad företeelse bortom.
Se filmen

Möten som förändrar

Den här typen av möten med teknik som skapar upplevelser utöver det vanliga och generar lust till innovation är en oerhörd tillgång och möjlighet som skolan inte i egen regi kan förse eleverna med. Därav vikten kring samverkan mellan näringsliv och utbildning. Det finns en rad goda exempel på stiftelser som uppstått ur företagande och där grundare nu önskar ge tillbaka till samhället inom en mängd olika områden. Många gånger betraktas privata initiativ med viss misstänksamhet och kanske  bör vi istället fokusera på möjligheterna det faktiskt ger vår barn unga till ett möte som verkligen förändrar upplevelsen av lärande.

 

 

Härryda kommun ger barnen rötter och vingar genom ny satsning

Anna Wesslau arbetar som pedagog och verksamhetsutvecklare med IKT som specialitet i Härryda kommun. Vi möts på en av hennes arbetsplatser, som för dagen är förskolan Mysen.

Det är en vackert belägen plats för lek och lärande med fantastisk utomhusmiljö. Direkt och enda granne utgörs av en blandskog där barr och löv slagit rot sida vid sida. Det är som gjort för utforskande, där barnets fantasi är fri och den mest lämpade reseledaren i en vild och vacker miljö, fylld av allt från småkryp till stenbumlingar och spännande träd, precis så som skogar ska.

Redan på gården uppstår möten och jag välkomnas varmt av en pedagog som tar notis om min förundrade uppsyn. Snabbt guidas jag genom verksamhetens fräscha lokaler, där barnens skratt och förtjusning studsar mellan väggar, golv och tak. Snart på väg ut för att bli ett med den friska luften.

Så har stunden med Anna Wesslau kommit. Hon tar mig med till starten av Härryda kommuns digitaliseringssatsning. Det ger onekligen ett ramverk som skapar förståelse för en viktig process i utvecklingsarbetet. Redan i ett tidigt skede beslutade kommunen att satsa ordentligt på digitala verktyg. Strax därefter fattades beslut om en digital plattform för dokumentation gällande förskolan. Detta skedde främst för att säkerställa likvärdighet kring dokumentation.

– Vi såg tidigt digitaliseringens framfart och därmed möjligheterna att påverka och forma dokumentationsprocessen. Vi ville ha med vårdnadshavarna i processen och göra barnen delaktiga i dokumentationen av vardagen och det som pågick under deras vistelse i verksamheten. Det utgjorde grundvalen när vi fattade beslutet om vilken plattform som passade våra verksamheter bäst. Vi insåg även tidigt att varje pedagog behövde ha tillgång till egna dokumentationsverktyg för att processen skulle ta fart. Alltsedan dess har vi arbetat in fler digitala enheter och verktyg i form av datorer, surfplattor, projektorer, dokumentationskameror etc.

Anna Wesslau verkar 50% av sin tid med handledning kring IKT och digitalisering ute på förskolorna. Då planerar och genomför hon projekt tillsammans med pedagogerna på respektive enhet. Ett sådant exempel belyser arbetet med programmering.

– En mycket viktig del i den här typen av projekt är att vi inte bara slänger in en mängd olika verktyg i verksamheten. Det ger oss mer att börja diskutera varför och hur så att vi som pedagoger har en förankrad bild av både nytta, syfte och mål och på så sätt kan skapa givande projekt tillsammans med barnen. När vi startar med hur gör vi det tillsammans med barnen genom att leka oss till den nya kunskapsarenan. Just gällande programmering startar vi alltså inte med robotar utan ser till att skapa upplevelser kring hur någon eller något kan programmeras. Vi organiserar lekar och arbetar bland annat med dans och rörelse utifrån någon annans instruktioner. Leken skapar då förståelse för bakomliggande processer och bidrar till att vidareutveckla ett undersökande förhållningssätt. Syftet är inte endast att lära sig ett programmeringsspråk utan att förstå den mänskliga handlingen bakom programmering. Teknik och appar är inte magi – det handlar om att låta barnen utforska mönster skapade av människor och att samarbeta. Här finns stort utrymme att lyssna in barnens tankar. Det skapar stark motivation hos oss pedagoger också eftersom vi genom konkreta metoder får möjlighet att utveckla ett nytt område tillsammans med barnen.

Resterande 50% av sin tjänst har Anna Wesslau som verksamhetsutvecklare och just nu gör Härryda kommun en fantastisk satsning som syftar till att stärka alla barns möjligheter till fördjupat lärande, genom våra mänskliga sinnen. Under 2016 tar Telluseum Science Center både form och fart.

– I Härryda kommun arbetar vi efter visionen Rötter och vingar. En vision som täcker helheten med et 1-16 års-perspektiv. Vår uppgift är att förankra och bygga på barnets rötter och ge dem vingar att lyfta ut i världen när det är dags. I Härryda utbildar vi världsmedborgare. Telluseum blir ett Science Center dit pedagoger, barn och elever kan komma för att lära genom utforskande i spännande former via olika sinnen. Bland annat kommer där att finnas en filmstudio med Green Screen och redigeringsmöjligheter. Ett Makerspace kommer att ta form där besökaren kan lära mer om robotar och programmering. Lego Education, Strawbees och 3D-skrivare är andra exempel på tillgängliga verktyg för kreativt skapande. Vi vill bidra med nya dimensioner för lärande som bygger på just utforskande. Ett spännande exempel är 3D classroom där biologilektioner exempelvis antar en helt ny form. Att se hur örat och hörseln fungerar i 3D ger en helt annan upplevelse och förståelse för eleverna än att endast läsa om det. Vi arbetar för att fånga upp så många sinnen som möjligt för att förstärka utforskandet och därmed lärandet, på så sätt når vi fler, i tidigare åldrar berättar Anna Wesslau. Hon fortsätter, forskning visar att olika vägar till kunskap förstärker lärandet, när vi har den kunskapen är det vår skyldighet att använda den. Centret konkretiserar det teoretiska genom det praktiska utforskandet. Det utgör en inspirationsyta för pedagoger, lärare och ledare genom att vi kommer att erbjuda färdiga koncept att ta med ut i klassrummen på skolorna och ut i barngrupperna på förskolorna. Det innebär att pedagoger och barn inte hela tiden behöver vistas på Science Centret för att anamma metoder och idéer. Det kommer även finnas möjlighet till Skypesessioner för de som inte har möjlighet att besöka Science Centret i fysisk form.

En av de stora skillnaderna sedan digitaliseringen blev en del av verksamheternas praktiska vardag handlar om förmågorna vi människor utvecklar i den miljö vi befinner oss. Idag är barn, i ett mycket tidigare skede, betydligt mer reflekterande menar Anna Wesslau. Hon ser en tydlig skillnad i samverkan, att ge respons och lösa problem tillsammans.

– Överlag hjälper och lär barnen av varandra i större utsträckning. Synen på barn har också förändrats, jag tror att vi som vuxna betraktar barnen med nya ögon eftersom vi till större del samlär med barnen under inflytande av digitaliseringen. Barnen är digitalt kompetenta redan som ettåringar när de kommer till oss, så tillvida att när ett verktyg landar i händerna på dem har de förståelsen att dra fingret över skärmen med sig. De har alltså redan strategierna för funktion klara för sig. Vi vuxna behöver ta till oss, både förståelsen för varför och hur. Barnen gör utifrån den verklighet det upplever. Det är en spännande utveckling och vi bär ständigt frågan om hur beteenden påverkas av digitaliseringen och dess möjligheter.

En viktig skillnad som barnen tagit till sig är användningsområden gällande digitala verktyg och rutiner för detta, menar Anna Wesslau.

– Vi etablerar ett slags språk kring det vi gör i förskolan, där en gemensam terminologi utvecklas och plockas upp av både barn och pedagoger samt föräldrar. Barnen ser en tydlig skillnad i hur vi använder oss av verktygen på förskolan eftersom de hela tiden används för att utforska, dokumentera och kommunicera. Hemma använd surfplattan i större utsträckning till underhållning många gånger i form av spel. Det är en viktig distinktion eftersom det aldrig blir diskussioner om till vad plattorna ska brukas.

I och med att barnen blivit alltmer delaktiga i sin dokumentation och väljer ut innehåll ges möjligheten till frågor kring publicering på nätet, bildrättigheter och bildbehandling samt källkritik. En diskussion Anna Wesslau och kollegorna välkomnar.

– Vi har upprättat en ordning för dokumentation av bilder exempelvis. Fråga först. Är det okej att jag tar en bild här? Alla kanske inte vill vara med. Vi pedagoger föregår med gott exempel och frågar alltid barnen om vi får ta bilder och filma deras aktiviteter innan vi sätter igång. På så sätt blir det naturligt att göra det även för barnen. Vem äger bilden? Det är nästa fråga av intresse. Vem får publicera vad – och var? Det är viktiga frågor i byggandet av barnets integritet.

Dokumentationen är ett viktigt verktyg i kommunikationen med hemmet och vårdnadshavarna. Här utgör dokumentationsverktyget Pluttra ett fantastiskt stöd.

– Det är pedagogernas uppgift att göra en tolkning av barnens lärandeprocess för att se hur vi kan addera ett värde. Utmaningen ligger att spegla barnets upplevelser i form av bilder och text. När pedagogen återgett barnets formuleringar lägger de till sina egna reflektioner. På så sätt blir dokumentationsprocessen så mycket mer än bara bilder att visa upp. Den visar barnets upplevelse av vad som görs och den visar pedagogens perspektiv i samspel med barnet samt barnets faktiska möjlighet till inflytande och påverkan. Pluttra som verktyg ger således fler reflektionsytor på fler nivåer vilket är till mycket god hjälp i utvecklings- och kvalitetsarbete.

Det finns så oerhört mycket bra i förskolans – och det här fallet Härrydas – sätt att arbeta med digitalisering och dokumentation för att skapa likvärdighet för alla barn och elever. De tar verkligen det där helhetsgreppet och lyckas följa barnets lärande hela vägen. Att ha så tydliga metoder möjliggör för barnet och eleven att lägga hela pusslet under skolgången för att slippa snuttifierade omaka bitar som endast väcker frustration. Att ha en tydlig vision med tydliga bilder av vad det är som ska skapas är helt avgörande för att kunna omsätta det till något så konkret som Anna Wesslau och alla hennes fantastiska kollegor i Härryda kommun gör.