Näringslivet om varför Fridolins digitaliseringsstrategi är viktig

I slutet av förra veckan kom så ett efterlängtat besked om riktning för digitalisering av svensk skola. Det har väckt en mängd reaktioner. Klart är att många välkomnar att digitalisering och programmering nu officiellt finns på agendan. Men är detta tillräckligt? 

Vi har under senare tid sett ett allt mer aktivt agerande från näringslivet i form av olika evenemang och insatser som syftar till att betona vikten av att förbereda barn och unga för den tid som väntar. Förbereda för den arbetsmarknad vars skriande behov av kompetens ser att näringsliv, skola och politiska beslutsfattare behöver samverka – för att utvecklingen skall ta fart och kunna tillgodose rekryteringsbehoven. För att det är allvar nu. Många är de röster som välkomnar initiativet och många är de röster som uttrycker att det inte är tillräckligt! Att regeringen missuppfattat vad digitaliseringen egentligen handlar om.

Idag författade VD:n för ett av Sveriges mest snabbväxande IT-företag ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin. Bolaget har sedan länge engagerat sig i frågan om att införa programmering i skolan och samma vecka som regeringen presenterade denna satsning höll bolaget en programmeringsdag på Böskolan i Göteborg, där en klass gick vidare i en kampanj bolaget sjösatte innan årsskiftet, med syftet att väcka intresse för frågan i låga åldrar.

”Kära skolminister Gustav Fridolin,

Det är med stor glädje jag tar del av nyheten att ni från regeringens sida nu tar det faktum att IT-branschen hotas av en oroväckande kompetensbrist på allvar och gör slag i saken genom er satsning för att digitalisera skolan införa programmering som en del av undervisningen redan i grundskolan. Jag är övertygad om att detta är precis vad vi behöver för att utvecklingen ska börja gå i rätt riktning, och ser mycket fram emot att se hur det förslag ni nu lagt ska ta form i svenska skolor framöver.

Consid, det IT- och managementkonsultbolag som jag själv var med och startade år 2000 och som idag är ett av Sveriges absolut snabbast växande bolag med snart 450 anställda, har sedan länge sett den bekymmersamma utvecklingen av en stor kompetensbrist i vår bransch. Därför har det varit en självklarhet för oss att ta denna fråga på allt större allvar. Det var därmed inte för intet vi innan årsskiftet sjösatte en kampanj där vi bjöd in samtliga svenska grundskolor att tävla om en programmeringsdag med oss. Böskolan i Göteborg stack ut i sin ansökan och det var med stor glädje vi förra veckan genomförde den utlovade programmeringsdagen hos dem. Att se barnens nyfikenhet när de fick prova på allt ifrån att bygga en app till att hacka en hemsida bekräftade vår övertygelse om att programmering som en del av undervisningen i skolan är en given väg att gå för att vårt land ska utvecklas i rätt riktning.

Bästa skolminister, jag är oerhört ödmjuk inför det faktum att det tar tid att införa den här typen av inslag i skolan. Men jag skulle vilja att vi diskuterar hur vi kan komma framåt så snabbt som möjligt i denna viktiga, eller låt oss säga avgörande, fråga. Det faktum att Europa beräknas sakna omkring en miljon utvecklare 2020 – om tre (!) år – är otroligt oroväckande. Vi behöver agera nu för att vi ens ska hinna börja gå i rätt riktning innan denna ovälkomna kris är ett än större faktum än den är idag. Därför vädjar jag till dig att våga lyssna till oss som driver de bolag där kompetensbristen märks av som mest. Jag vill understryka att den satsning ni från regeringens sida nu valt att göra är ett stort kliv i rätt riktning som jag som vd för ett bolag i branschen det främst berör är mycket glad över. Men jag vill också vädja till dig att ni ska ta detta på stort allvar. Jag blev mäkta förvånad när man under 2016 valde att tillsätta en minister som ska hantera både den viktiga frågan om digitalisering, och den stora bostadsfrågan, i ett och samma uppdrag. Jag hoppas att ni ser hur otroligt viktigt det är att få in programmering som en viktig del i läroplanen för våra skolor, och gör detta på riktigt.

Jag vill genom detta enkla brev bjuda in till en dialog där vi kan diskutera hur vi – för det är inte längre er som regering vi talar om, utan oss, som politiker och näringsliv som går samman för att tillsammans driva Sverige i rätt riktning – tillsammans kan se till att er satsning blir precis lika bra som den behöver bli för att vi ska se en effekt av detta i vår bransch inom en snar, snar framtid. Vi hinner inte vänta längre – det måste ske någonting nu.

Jag vill tacka skolministern för er planerade satsning. Det går inte nog understryka hur viktig den är. Jag ser mycket fram emot en dialog med dig och regeringen kring hur vi tillsammans på bästa sätt kan driva denna oerhört, oerhört viktiga fråga framåt.

Vänliga hälsningar

Peter Hellgren

Vd Consid AB

Förhoppningsvis inser och förstår ansvariga politiker att det är hög tid att just samverka. Att ett lands utveckling inte får isolerar genom att konsekvent konservera en av våra viktigaste verksamheter för just utveckling – skolan. Vi måste öppna upp och ta in expertis utifrån, lyssna av inåt och omdefiniera vad uppdraget är.  Vi befinner oss i en tid där innovation och hållbar utveckling måste gå före traditionellt revirtänkande. Då återstår samverkan där spetskompetenser från olika håll gemensamt bidrar till lösningen. Det är naivt att tro att vi löser detta genom att utbilda alla lärare till programmerare. Vi MÅSTE tänka STÖRRE än så. Och det snabbt.

Samsyn skapar förutsättningar för framgång

För att nyanländas etablering i Sverige ska bli så smidig som möjligt behöver många aktörer jobba tillsammans. När Johanna Millner började jobba som samordnare på Hermods Grundläggande Moduler och Meritportföljen i Vänersborg 2015, märkte hon att det saknades en samsyn i etableringsprocessen, trots att beröringspunkterna mellan olika aktörer är många.

Hon tog därför kontakt med Arbetsförmedlingen, och tillsammans sådde de ett frö till det pilotprojekt som idag kallas för Vänersborgsmodellen.

– Det som kännetecknar modellen är att det är fokus på den nyanlände, inte på oss aktörer. Tidigare kunde en nyanländ skickas runt mellan olika aktörer i etableringen utan att riktigt veta vem som gjorde vad eller vilket nästa steg var. Det skapade förvirring. Nu är det vi som kommer till den nyanlände istället och det är ett viktigt perspektivskifte, berättar hon.

– Nu slipper man som nyanländ få samma frågor hos flera olika aktörer. Problemet var nämligen att vi inte pratade med varandra tidigare. Genom bättre samordning, med större individfokus, skapar vi en tryggare process för deltagare, och när man är trygg är det lättare att fokusera på att lära sig saker, säger Johanna Millner.

Tanken med Vänersborgsmodellen är att öka tydligheten för de nyanlända och minska de glapp som tidigare kunde uppstå mellan olika faser i etableringen. Att komma in i systemet från dag ett är en av nycklarna.

– När vi utvecklade modellen så beslutade vi och Arbetsförmedlingen i Vänersborg att alla nyanlända skulle skrivas in hos Coachning & Utveckling, som ingår i Hermods, redan den första dagen. Där sker den första kartläggningen, valideringen och yrkesbedömningen, och Hermods blir sedan, på ett eller annat sätt, deltagarens hemvist och plattform under hela etableringen, säger Johanna Millner.

Spridit sig till Trollhättan

Den primära målgruppen inom Grundläggande Moduler är nyanlända med en kortare skolgång än sex år, och de nio moduler som ingår kan anpassas efter individens behov. Modulerna utgörs bland annat av SFI, studie- och yrkesvägledning och arbetsmarknadskunskap.

Idag har Vänersborgsmodellen fått fäste även i Trollhättan. Där är en dryg handfull aktörer involverade i samarbetet, de träffas regelbundet på en etableringskonferens.

– Vi diskuterar frågor som rör våra verksamheter samt enskilda individärenden. En deltagare i etableringen kanske inte kan studera hemma på kvällarna av någon anledning, då gäller det att vi alla känner till det och anpassar oss. Allt handlar om att deltagarna ska få en smidig väg genom etableringen och där måste vi som finns med i processen jobba tillsammans och inte se varandra som konkurrenter, även om vi i vissa fall är det på pappret, säger Johanna Millner.

Hermods är navet

Förutom Hermods och Arbetsförmedlingen finns aktörer som Folkhögskolan, kommunal vuxenutbildning, Integrationscentrum, Migrationsverket, Skatteverket och näringslivet med i samarbetet. Arbetsförmedlingen är formell ägare av processen, men Hermods är navet.

– Vi har inte gjort någon formell utvärdering av arbetssättet, men vi upplever en ökad smidighet, vi kommer runt hinder på ett helt annat sätt. När vi sitter runt samma bord vet vi vad den andra handen gör och vi kan vara mer flexibla när vi lägger etablerings-pusslet tillsammans, säger hon.

Att de aktörer som jobbar med den nyanländes etableringsprocess jobbar tillsammans kan tyckas självklart, men Johanna Millner säger att det är stor skillnad på att samverka och att faktiskt jobba tillsammans på riktigt.

– Det handlar om vad som är bäst för individen och det är inte raketforskning vi håller på med. Till exempel att svenska språket ska komma in i etableringen redan dag ett, att inga glapp ska uppstå i processen och att deltagarna äger sin egen process genom att vi jobbar med ett starkt individfokus. Med hjärta, ny forskning och sunt förnuft kommer man långt.

Allt fler kommuner sneglar nu på Trollhättan och Vänersborg. Johanna Millner tror att fler, och större kommuner, kan jobba på samma sätt.

– Det handlar bara om att skala upp, aktörerna är ju desamma och målet likaså – att etableringen ska bli så bra och smidig som möjligt för alla deltagare. Individen ska äga sin egen process, då stiger motivationen och viljan att lära. Alla deltagare ska känna att de gör detta för sin egen skull och att de har god överblick, då blir det lättare att ta de olika stegen, säger Johanna Millner.

Hermods AB grundades 1898 och är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag. Våra yrkeshögskolor, gymnasieskolor, vuxenutbildningar och SFI hjälper varje år 60 000 studerande och deltagare med utbildning, coachning och jobbmatchning. Vår vision är att vara ledande inom sysselsättning, integration och utbildning. Hermods ingår i AcadeMedia, Sveriges största utbildningsföretag, som vill skapa en bättre framtid genom utbildning med hög kvalitet, goda resultat och nytänkande.

 

*Källa, Hermods, Academedia

SETT syd – inspirationskälla med både bredd och djup

Vilken är den absolut viktigaste frågan du behöver svar på för att utveckla din undervisning och elevernas lärande nu? Så att det skapar mening och förbereder eleverna för den verklighet vi tror att de kommer att leva och verka i om så där tio, femton år…

Stort, eller hur? Behovet av mötesplatser som SETT syd är uppenbart. Delvis för att konkretisera både frågor och svar som sedan kan omsättas i skolpraktiken. Men kanske främst för att ytan samlar de allra flesta aktörer i skolsverige och därmed utgör en ovärderlig källa till omvärldsbevakning. Något som skolan generellt behöver se, förstå och integrera som en nyckel till utveckling i jakten på relevans.

Det finns ett enormt sug i skolsverige efter input för att starta eller fortsätta skapa möten mellan pedagogik och digitalisering, inifrån verksamheten – för att möta behoven utifrån. Med viss variation är det just inspirationsytan i föreläsningsform på SETT syd som verkar vara viktigast för ett stort antal besökare, när redaktionen ställer frågan till ett hundratal.

– Vi är här för att få inspiration. Föreläsningarna sätter igång tankar och idéer om hur vi kan göra. Möjligheten att dra lärdomar och nytta av andras erfarenheter är ett steg i den utveckling vi ständigt arbetar med. Vi sparar enormt mycket tid och kraft genom att samla intryck och ta del av det andra gör. Praktiska exempel på genomförande är en av de stora vinsterna i det kollegiala lärandet. Ibland tänker jag att hela Sverige är fullt av lärare som uppfinner hjulet igen, var och en på sin egen kammare, reflekterar Anette och hennes kollegor från en grundskola i Malmö. Därför behöver vi den här inspirationsytan och vi är mycket glada att SETT syd startat. Det förenklar avsevärt att inte behöva resa så långt och gör ju att fler kollegor tillsammans kan dela upplevelsen fortsätter hon.

Utställardelen är av av intresse för att få kännedom om vad de olika leverantörerna faktiskt kan hjälpa till med och inte minst för att få prova, se och granska tekniken och de nyheter som kommer. Även om flertalet av de besökare vi talar med inte är beslutsfattare vill de kunna påverka valen som görs utifrån behov i respektive klassrum.

– SETT syd har tagit ett jättekliv sedan förra årets etablering och årets upplaga erbjuder dubbla formatet. Som lärare vill jag kunna påverka och framförallt ge beslutsfattarna input kring pedagogiska aspekter och förutsättningar i vår verksamhet gällande inköp av digitala verktyg och utrustning. Att därför få möjlighet att samtala med produktutvecklare och andra användare samt själv testa och få guidning är oerhört värdefullt. Större delen av läsåret befinner vi oss i klassrummet med våra elever, vilket vi ska. För att kunna hålla oss ajour med den tekniska utvecklingen men kanske framförallt skapa en relation till branschen är mötesytan mellan föreläsningarna på SETT oerhört viktig, menar Marie som undervisar i språk.

Det är just dessa givande samtal i mellanrummen, mellan föreläsningarna, där den riktiga kollaborationen påbörjas och tar fart. Sett syd är som ett mänskligt kraftfält där pedagogik, teknik och entusiasm möts som i en nyskriven äventyrsberättelse. Viktiga kontakter som för skolans utvecklingsberättelse framåt knyts och skapar rörelse i systemet. Vi vet att möten som engagerar ger möjlighet till lärande och utvecklad kunskap. Vi bör naturligtvis fundera över hur detta förändrar verkligheten för eleverna. Kanske får vi ett tillfredsställande svar kring detta när alla vi som deltar har en tydlig agenda med vad vi vill och varför vi är där. Den som tar sig tiden att söka dessa svar blir en effektiv, transformerande länk mellan vardagsrealismen vid skolbänken och kraftfältet på SETT.

I slutet av november öppnar portarna till SETT norge – ett skollandskap vi bör lära mer om, av och med. Vi ses där!

Fler samverkansprojekt mellan forskning och skolvardag

På olika håll i landet sker en mängd initiativ för att förbättra skola och utveckling. Nästa vecka inviger Södertörns högskola fyra centrum för professionsutveckling, CPU. Syftet med satsningen är att stärka lärarutbildningen samt bidra till utvecklingen av förskolor och skolor, enligt projektledaren Patric Sahlén, projektledare och adjunkt i pedagogik.

Det  hela är ett samarbete mellan högskolan och fyra skolhuvudmän: Salems kommun, Järfälla kommun och Huddinge kommun samt även Pysslingens Skolor och Förskolor AB, vilka är en del av Academedia.

Vanliga skolor och förskolor blir så kallade övningsskolor där lärarstudenter gör sin VFU. Det som utmärker är en tydlig samverkan mellan lärarutbildningen och skolorna, där högskolans forskning möter skolans praktiska vardag och erfarenheter. Detta syftar till att skapa stabila miljöer för studenternas praktiska övning inför kommande yrkesvardag. Det görs bäst i väl fungerande och autentiska verksamheter menar Patric Sahlén.

Högskolan i Dalarna startar till hösten sin tredje omgång av samarbeten mellan lärarutbildningen och utvalda partnerskolor. Totalt gäller det sju skolor vilka är noggrant utvalda utifrån ett antal kriterier. De områden som granskats inför samverkan är:

– Handledarresurser

– Handledarkompetens

– Forskning

– Utveckling

Grundkravet för handledarresurser och handledarkompetens har varit att lärarna som ingår i verksamhetsområdet skall ha lärarexamen och minst två års erfarenhet av yrket. De ska även ha genomgått en handledarutbildning inför uppdraget. Forskning och utveckling skall pågå och arbetas aktivt med hos partnerskolorna. Det sista kriteriet innebär att skolornas ledning och organisation ska hålla god kvalitet. Skolan förväntas också ständigt söka ny kunskap och reflektera över verksamheten genom att uppvisa en vilja och nyfikenhet.

Flera universitet och högskolor deltar nu i nationella satsningar för att stärka kopplingen mellan forskning och praktisk verksamhet för ett ömsesidigt utbyte, enligt Patric Sahlén. Detta är endast ett par olika exempel.