Här är framgångsfaktorerna för resultaten du vill ha…

Det finns så oerhört många bra saker med svensk skola. Och det finns så oerhört mycket som är bra med svensk skola, som skulle kunna bli ännu bättre! Många kommuner påvisar goda resultat och än bättre är att de visar goda resultat när det kommer till att utveckla skolan i allt högre grad. Arbetar du med att leda och styra skolverksamhet? Då bör du ta en titt på de framgångsfaktorer som kännetecknar hur en framgångsrik skola styrs. Fungerar det så här hos dig? Arbetar du i någon av följande kommuner bör svaret vara ja: Arjeplog, Båstad, Danderyd, Kungsbacka, Lomma, Lund, Lysekil, Malung-Sälen, Nacka och Pajala. Det är nämligen i dessa kommuner SKL har kunnat dra följande slutsatser om vad som ligger till grund för goda resultat. Fungerar det inte så här i er verksamhet? Spara i så fall följande punkter som bakgrundsbild på mobilen och börja arbeta för att skapa något nytt…

1. EN LEDARE VISAR VÄGEN

  1. På politisk nivå tar ledaren ansvar för resultaten, ställer frågor som utvecklar, håller sig till planen, är tydlig och har en förmåga att skapa förtroendefulla relationer.
  2. På förvaltningsnivå arbetar en ledare med att skapa förutsättningar för andra (rektorer exempelvis) följer upp resultaten och ser till att arbetsklimatet är gott.
  3. Rektorerna tar ett pedagogiskt ledarskap och fokuserar på läroplansuppdraget, det pågår ett dynamiskt arbete i rektorsgrupperna och att de involveras i och tar ansvar för hela kommunens skolverksamhet, inte bara den egna skolan.

2. LYFTER FRAM KOMPETENTA LÄRARE/MEDARBETARE
Framgångsrika skolkommuner lyfter fram kompetenta lärare och arbetar aktivt för att få rätt kompetens på rätt plats, exempelvis genom att:

  1. ha en syn på att alla lärare kan utvecklas
  2. försöka utmana ”Jante” och skapa ett klimat där det är möjligt att lyfta fram framgångsrika lärare och arbetssätt
  3. satsar strategiskt på kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov
  4. ha utvecklings- och karriärtjänster inom strategiska områden, till exempel didaktiker som gör klassrumsobservationer och ger handledning
  5. stimulera lärare att lära av varandra i olika ämnes- och skolformsövergripande nätverk, samarbeta i arbetslag och utvärdera metoder
  6. använda lärarnas kompetens på ett nytt sätt – till exempel genom att den lärare som har bäst kompetens inom något område undervisar samtliga arbetslagets/skolans barn i detta område
  7. använda utmärkelser och stipendier för att lyfta fram enskilda lärare och skolor som varit framgångsrika
  8. använda lönesättningen som ett instrument för att premiera duktiga lärare

3. HAR HÖGA FÖRVÄNTNINGAR
Framgångsrika skolkommuner har höga förväntningar på skolans resultat oavsett förutsättningar, genom att:

  1. ha höga krav på att alla elever ska lyckas
  2. ha höga förväntningar på alla i organisationen – elever, lärare, tjänstemän och politiker
  3. arbeta aktivt med attityder och värderingar som handlar om att ha höga förväntningar
  4. ha höga ambitioner med skolan som helhet – skolan är viktig!

4. STÄMMER AV HUR DET GÅR
Framgångsrika skolkommuner följer upp och återkopplar till verksamheten genom att:

  1. det finns en uppföljning av såväl kunskapsresultat som andra mer ”mjuka” värden
  2. de genomförda uppföljningarna och utvärderingarna används som ett verktyg för skolutveckling
  3. elevernas kunskapsutveckling följs på klassrumsnivå (”koll på varje barn”) genom exempelvis screening och tester som genomförs regelbundet i olika ämnen
  4. det finns system för återkoppling av resultaten i kombination med krav på utveckling/förbättring
  5. politikerna tar aktiv del av uppföljningen samt för diskussioner om skolans resultat

5. HAR FUNGERANDE RELATIONER
Framgångsrika skolkommuner arbetar för att få väl fungerande relationer inom hela verksamheten, exempelvis genom att:

  1. arbeta aktivt för att alla relationer ska präglas av ett respektfullt förhållningssätt och god kommunikation
  2. ett aktivt värdegrundsarbete, till exempel genom att alla utbildas i ett gemensamt system som används kontinuerligt
  3. formulera tydligt vad som förväntas av olika uppdrag, till exempel som medarbetare och chef. Detta blir ett stöd i kommunikationen
  4. komma överens om gemensamma förhållningssätt, till exempel att visa enad front utåt

6. HAR TYDLIG ANSVARSFÖRDELNING
Framgångsrika skolkommuner har en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan politiker, tjänstemän och rektorer, där man exempelvis:

  1. tydligt formulerat inte bara var och ens uppdrag, utan också varje personalkategoris kompetens
  2. har en tydlig delegationsordning som uttrycker ansvar och befogenheter
  3. har skriftliga överenskommelser med förvaltningschefer och rektorer med utgångspunkt i uppdraget att förbättra elevernas resultat

7. FÅNGAR UPP ELEVER MED UTMANINGAR
Framgångsrika skolkommuner fångar upp elever i behov av särskilt stöd, exempelvis genom att:

  1. det finns rutiner för att tidigt upptäcka elever som inte når målen, till exempel i form av kunskapskontroller
  2. det finns rutiner för insatser kopplade till dessa kunskapskontroller
  3. det finns tillgång till elevhälsans kompetenser
  4. det finns ett inkluderande synsätt där förhållningssättet är att det särskilda stödet i första hand ska ges i klassrummet

8. HAR ENATS OM SKOLANS MÅL
Framgångsrika skolkommuner har en samsyn om mål och inriktning för verksamheten. Det finns också en kontinuitet i denna samsyn, exempelvis genom att:

  1. den är horisontell – de politiska partierna är enade om övergripande mål och strategier
  2. den är vertikal – från politiker till tjänstemän och rektor finns en gemensam syn på uppdraget
  3. den underlättas av att det finns god kommunikation och ömsesidigt förtroende, till exempel genom forum för dialog och samarbete
  4. politikerna lyssnar på verksamhetens behov

Punkterna är SKLs sammanfattning av vad som ligger till grund för en god skolkultur och ett gott ledarskap. Rapporten i sin helhet kan du läsa HÄR.

Det är naturligtvis en sak att själv tycka att den egna verksamheten och organisationen fungerar så här bra. Det blir mer intressant om verksamheten öppnar upp och låter objektiva ögon sammanställa intryck kring arbetet och kultur utifrån dessa områden och punkter. Då har vi större möjlighet att ta nästa steg för att utveckla vårt arbete, vår vardag och oss själva, både professionellt och personligt. Kanske är det en av de viktigaste aspekterna i begreppet skolutveckling, att öppna upp och släppa in objektiva röster med syfte att utveckla, förbättra och göra mer av det som fungerar bra – för att det ska fungera ännu bättre? Bra är bättres största fiende…

 

 

Västeråsskolor arbetar lösningsfokuserat med högre måluppfyllelse som resultat

Ett lösningsfokuserat arbetssätt kännetecknas av ett framtidsperspektiv, där elevers, lärares och hela organisationers resurser och kvaliteter utgör grunden för att utveckla och förändra.

– Det handlar om att ta utgångspunkt i styrkor och goda egenskaper. Kort sagt i det som fungerar i och omkring en människa eller för all del en organisation säger Martin Larsson som arbetar med pedagogisk utveckling och är en av de två som ansvarar för projektet i Västerås stad. Tillsammans med kollegan Mikael Thunblom har Martin Larsson genom riktade utbildningsinsatser för pedagoger och rektorer implementerat förhållningssättet i flera av kommunens skolor. Enheten de arbetar för heter IDA och har i uppdrag att stödja utvecklingsarbetet på stadens för- och grundskolor. IDA står för inkludering, delaktighet och aktivitet och syftar till att stärka barns och ungas förutsättningar att nå målen i skolan.

– Skolan handlar om möten och kan vi arbeta fram en konstruktiv dialog och kommunikation når vi alla bättre resultat, både gällande prestation men också utifrån psykosociala och hälsomässiga aspekter fortsätter Martin Larsson.

Utbildningarna som Martin och Mikael driver och leder tar sin utgångspunkt i att välja ett annat synsätt än det reflexmässiga, där vi i de flesta fall fokuserar på problemen vi möter när något hindrar ett förväntat resultat.

– Om vi vänder på steken och utgår från att hitta lösningar i stället för problem blir utvecklingen lättare och bättre. Det handlar om att se människan du har framför dig som kompetent och fokusera på det som görs bra, det som fungerar och utgå ifrån detta för att sedan kunna ta näsa steg. Förhållningssättet kring det som är i behov av utveckling eller förändring flyttar oss från att vara problemlösare till att bli lösningsbyggare. Resultatet är anmärkningsvärt menar Martin. Förhållningssättet är ju egentligen inget nytt men det handlar om att verkligen praktisera det i vardagen säger han leende när vi talas vid.

Utbildningen omfattar både teoretiska och praktiska moment. Kursdeltagarna har fått träna på lösningsfokuserade samtal, som att ställa frågor och göra återkoppling utifrån modellen. De har genom övningarna utvecklat förståelse för hur goda relationen skapas, både individuellt och i grupp. Ytterligare moment handlar om att bedriva förändringsarbete i praktiken. Utöver detta har kursen även belyst tillämpning av lösningsfokus i arbetet med föräldrar, men även kollegor emellan.

– Metoden bygger på att ställa frågor och att ge resursinriktad feedback. Detta hjälper oss att fokusera på individens och organisationens resurser. Det vi fokuserar på får vi mer av säger Martin med ett leende.

Kommunikationsstrategin kan egentligen nyttjas inom de flesta områden som är i behov av utveckling, eller som eftersträvar ett mer positivt förhållningssätt och resultat, fortsätter han och ger ett exempel från skolvärlden:

– Tillsammans med eleven har pedagogerna i uppdrag att etablera mål för elevens studiegång. Det är viktigt att det är elevens eget mål, naturligtvis behöver de stämma överens med de yttre ramarna i form av styrdokument som skolan formas utifrån. Här är det helt avgörande att vi som pedagoger ställer frågor som klargör effekten av elevens agerande och att vi i samtalet utgår från att vi kan påverka morgondagen, inte det som varit. Det handlar om att stötta eleven i arbetet med att utforska målen. Att eleven genom frågeställningar synliggör för sig själv vad hen behöver göra för att nå dit. Frågemodellen ger konkreta resultat och verktyg att arbeta med, här följer några exempel att arbeta utifrån:

Vad har du kvar att göra?

Vad i det du gjort hittills kan hjälpa dig vidare?

För att ta dig dit du är, vilka strategier använde du dig av?

Hur gjorde du?

Hur kommer du att reagera när du gör detta?

Vad kommer omgivningen att säga när du gör detta?

Vad är det första du ska göra nu som tar dig närmare en lösning?

Med förvånansvärt små justeringar menar Mikael och Martin att de fått ta del av fantastiska resultat allteftersom fler pedagoger valt att förändra sitt förhållningssätt och synsätt på ”problem” i klassrummen av olika slag. Pedagogerna upplever själva en positiv förändring och utveckling av både klimat och kultur på skolorna när de har verktygen att möta eleven där hen är.

– Det är en pågående process och något vi arbetar med att utveckla och hålla vid liv hela tiden. Det som är så spännande med den här modellen menar Martin, är att metoden och förhållningssättet är flexibelt. Det finns en grundläggande tanke i metod och förhållningssätt men du anpassar den efter vem du är och integrerar förhoppningsvis så småningom detta till ett sätt att vara och kommunicera på. Eftersom det är just ett förhållningssätt kan bemötandet appliceras på de flesta situationer. Martin berättar om ett antal mobbningsfall och konflikter som lösts med goda resultat utifrån just det pedagogerna tillskansat sig på utbildningarna.

– I 30 av 31 fall har konflikterna och mobbningen upphört helt och eleverna själva har stått för lösningen, vilket ju är underbart utropar Martin, berörd och glad över utvecklingen.

Både Martin och Mikael ser fram emot att få utveckla arbetet systematiskt och på så sätt stötta verksamma pedagoger i arbetet med att föra kunskaper och erfarenheter vidare inom organisationerna.

– Som skolutvecklingsinsats har utbildningen resulterat i högre måluppfyllelse och inte minst en mer positiv upplevelse av skolgång och arbetsplats, för alla involverade avslutar Martin entusiastiskt.

Hittills har lösningsfokuserat arbetssätt för pedagoger genomförts tre omgångar, två av gångerna riktat till pedagoger och en gång riktat till rektorer. För närvarandehar alla som önskat fått möjlighet att delta.  IDA har således utbildat 96 pedagoger och 15 rektorer i kommunen. Utöver de tre grundutbildningarna har även en valbar fördjupningsutbildning genomförts nu under hösten.

Horisonten kommer även att besöka några av de verksamheter vars pedagoger deltagit i utbildningarna. I vår har du alltså möjlighet att hänga med oss till skolor i Västerås!