Maria Johns skapar lust att lära genom det verklighetsnära

En alltmer digitaliserad undervisning skapar verklighetsnära upplevelser hos eleverna. Uppgifter som omsätts till produktioner i form av bloggar, podcasts och filmer väcker engagemang och motivation. Genom interaktiva digitala miljöer skapar eleverna inte bara ett resultat för läraren att bedöma och examinera, utan även för signifikanta andra i omgivningen, nämligen klasskamrater vänner och föräldrar.

– Detta gör att du anstränger dig lite extra, eftersom du har som mål att en större publik ska interagera med det du bloggar om. Det gör att själva uppgiften, nämligen att läsa en roman, uppfattas som lätt och roligt. Det menar Maria Johns, gymnasielärare i språk sedan 15 år. Horisonten har träffat henne och fått en inblick i hur hon arbetar för att väcka motivation och engagemang hos sina elever. Och resultatet är inspirerande!

Under senare år har Marias elever i svenska och svenska som andraspråk fått ta sig an romanläsning och språkhistoria genom att skapa bloggar och podcasts: – Vi har exempelvis arbetat med veckans romanfråga, där eleverna bloggar utifrån aktuell frågeställning, både ger och får kommentarer på blogginläggen vilket sätter igång ett samtal och ett engagemang hos de allra flesta. Maria ser också en positiv utveckling för de elever som på lektionerna är av det tystare och kanske blyga slaget. Plötsligt tar de sin plats, vågar uttrycka sig och delger sina reflektioner utan rädsla för att tala inför en grupp. Framförallt har intresset för att blogga också väckt läslusten till liv. Det är en stor vinst för de som är ovana vid att läsa, fortsätter Maria hängivet.

Ett annat exempel vi får ta del av är podcasts om språkhistoria som verkligen engagerat. Hon menar att många elever är trötta på traditionella prov och inlämningsuppgifter. – När de får leva sig in i andra roller som programledare, ämnesexperter, forskare, journalister etc. vaknar engagemanget och motivationen för att lära sig mer om ett ämne som annars får de flesta tonåringar att drömma sig bort, ler Maria. Slutprodukterna blir riktigt bra och som lärare får jag möjlighet att följa hela produktionsprocessen, allt från research och källor till färdig produkt. Elevens inlärningsprocess dokumenteras tydligare med hjälp av de digitala verktygen där allt finns bevarat, både för eleven och mig att återvända till. Detta leder till en bättre och mer säker formativ bedömning menar Maria. – Vi ser också utvecklingen över tid hos varje individ.

Så vilka är då utmaningarna med att jobba mer digitalt? Marias erfarenhet visar att tillgången till teknik och fungerande nätverk på skolorna ibland brister och även om Sverige är ett land där många har tillgång till datorer och internet hemma kan vi inte förutsätta att det är så för varje elev. – De som har egna datorer tar med dem till lektionerna och vi drar stor nytta av dagens smarta telefoner. Det är nyttan med dem som verktyg ska vi fokusera på i skolan, menar Maria. Självklart finns aspekten av att eleverna genom sina mobiler har ständig tillgång till sociala medier, vilket kan stjäla uppmärksamhet, men det är något vi får lära oss att leva med. Vi fattar gemensamma beslut i klasserna om hur de ska användas, när det är ok och inte. Totalt förbud inskränker ju möjligheterna med verktygen en smart telefon erbjuder så det är inte en väg vi ska gå. De flesta av oss har kalendern i mobilen, miniräknare och internet. Det är ju funktioner vi behöver och har stor användning av i skolan. Hur gör vi vuxna på våra arbetsplatser? Vi skulle aldrig acceptera ett totalt förbud eller hur?

Ett framgångsrecept Maria tror på när du som lärare vill arbeta digitalt är att hålla det hela enkelt, att se eleverna som en tillgång i kunskapsprocessen och att lösa saker tillsammans:

-För mig handlar formen för undervisning mycket om att relatera till ungdomars vardag, att förstärka sådant de är bra på och belysa det. Exempelvis datorer, teknik, sociala medier och bloggande. De flesta av dem jag möter under gymnasieåren kan de här miljöerna och verktygen utan och innan, jag utgår helt enkelt från deras vardagliga användning av digitala medier för att planera undervisningen. Resultatet visar att det är klokt eftersom det skapar entusiasm för uppgifterna. Jag är känner ingen rädsla att visa eventuella brister i kunskap gällande teknik och digitala verktyg. Tvärtom är jag öppen för att lära mig av eleverna och tillsammans löser vi det som behövs. Många gånger tror jag att detta är ett scenario som skrämmer en del kollegor i kåren. Mitt tips är att släppa rädslan och öppna upp för att lära – det skapar verkligen ett engagemang hos eleverna, att få visa vad de kan och bidra till en konstruktiv, användbar lärmiljö för alla, elev som lärare. Jag är trygg i mina ämneskunskaper och tar själv ansvar för att hålla mig uppdaterad vad gäller relevant forskning, både ämnes- och metodmässigt. Här hämtar Maria inspiration från forskare som Gibbons, Meestringa och Hajer med syfte att utveckla språkinlärningen hos eleverna – en viktig faktor är genreträning och det gemensamma skapandet av texter, något som gynnas av de digitala medier Maria och hennes elever använder eftersom de sporrar till interaktivitet.

På frågan om hur den digitala undervisningen ska utvecklas vidare svarar Maria självklart och entusiastiskt att hon kommer ta fasta på bloggkonceptet för hela kurser, inte endast delkurser:

– Det kommer även att underlätta administrativt eftersom allt material för en hel kurs finns på ett och samma ställe och vi slipper borttappade lösblad och inlämningsuppgifter som kommit på avvägar ler Maria. I det digitala rummet bygger vi nuet men också framtiden som vi ännu inte ser, det är en oerhört spännande resa mot nya vidder med en annan generation än den egna.

Följ med Horisonten till Marias klassrum i höst och möt hennes elever, där tar vi del av deras arbete med nya intressanta digitala produktioner. När vårt samtal är över känner jag mig hoppfull över alla er engagerade lärare därute som verkligen brinner för att möta elever där de befinner sig och som ser möjligheter med att utvecklas vidare tillsammans!