Mötet mellan programmerings- kommisionen och sjöstadsskolan = nyckeln till nästa steg?

I Sjöstadsskolan i Stockholm får alla elever prova på programmering. När skolan arrangerar ett dialogmöte för sina pedagoger om just programmering och utvecklingen av detta område har man därför valt att bjuda in medlemmarna ur Stockholms stads programmeringskommission, som leds av skolborgarrådet Olle Burell. I ett pressmeddelande uttrycker han vikten av att samverkan för att både förstå utbildningsbehovet men också för att nå visionen för Stockholm som den smartaste staden.

– För att utveckla positionen som innovationsledande stad behöver vi göra nödvändiga satsningar på utbildning som möter dagens och morgondagens behov, säger Olle Burell.

– Våra elever får prova på programmering i olika former från tre års ålder. Nu vill vi ta nästa steg och diskutera nästa nivå av programmering. Vem kan vara bättre att göra det med än programmeringskommissionen, säger Lena Lindblad Petersen, rektor på Sjöstadsskolan.

Exempel på frågor skolan vill diskutera med programmeringskommissionen är:

-Hur utvecklar vi en gemensam kunskapsbas inom programmering?
– Inom vilket akademiskt ämne finns kunskapen om programmering?
– Hur utvecklar vi lärarnas ämnesdidaktiska kunskaper kring detta?
– Vilket kunnande efterfrågas i framtidens yrken?

Detta är frågor angelägna för alla landets skolor och utgången av mötet som sker nu kan komma att förtydliga en del av de frågetecken som både lärare och skolor runtom i landet nu står inför att lösa.

Om programmeringskommissionen

Programmeringskommissionen ska på ett framsynt och strategiskt sätt verka för att öka den digitala kompetensen med särskilt fokus på programmering inom utbildningsväsendet i Stockholms stad. Kommissionen ska också stärka samarbetet mellan staden, näringslivet och akademin kring programmering i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan och sätta programmering i skolan på agendan för samhällsutveckling.

Kommissionens medlemmar är:

– Olle Burell, skolborgarråd (S) Stockholms stad – Ordförande
– Maria Rankka, vd, Stockholms Handelskammare – v Ordförande
– Karl Alfredsson, utvecklingschef Lin Education
– Cecilia Brinck, oppositionsborgarråd (M), gruppledare, utbildningsnämnden Stockholms stad
– Emelie Dahlström, generalsekreterare Kodcentrum
– Fredrik von Essen, näringspolitisk expert, IT & Telekomföretagen-
– Fredrik Heintz, docent Linköpings universitet
– Ann Hellenius, IT-direktör Stockholms stad
– Lena Lindblad Petersen, rektor Sjöstadsskolan
– Martin Lorentzon, ordförande och grundare Spotify
– Linda Mannila, forskare och utbildare, Åbo Akademi, Finland
– Tony Mufic, utbildningsdirektör Stockholms stad
– Karin Nygårds, lärare Stockholms stad och sakkunnig UR
– Johan Törnroth, ordförande Lärarförbundet Stockholm
– Patrick Vestberg, rektor Stockholm Science and Innovation School
– Milena Vilcinskaite, elev Stockholm Science and Innovation School
– Dag Wolters, generalsekreterare Hello World! Ideell Förening

 

Ger vi eleverna utrymme att ta ut svängarna kommer lärandet till liv i spännande former

Mia Smith är legitimerad lärare i engelska och tyska, år 6-9 och undervisar på Valhamraskolan i Partille. För många av Sveriges lärare är hon också en av ämnesspanarna på uppdrag av Lärarnas Riksförbund. Det är naturligtvis ingen slump. Mia vet vad hon talar om och hennes lärargärning bygger på väl förankrade pedagogiska metoder i kombination med nytänk. Med ett mycket tydligt fokus på uppdraget och målen, låter hon både eleverna och sig själv ständigt utvecklas i sitt lärande. Hon skapar hela tiden nya och fler möjligheter som ger eleverna olika vägar till att visa sitt kunnande. På så sätt lär de både bredare och djupare på samma gång. Hur? Bland annat genom ett ständigt fokus på att förbättra elevernas utveckling gällande strategier för tillämpning av verktygen som finns tillgängliga för språkinlärning idag.

– Vi hamnar alla som språkanvändare i lägen där vi saknar ett ord eller uttryck vi vill använda, eller där vi stöter på något som vi inte förstår. Det är i det läget vi tar till våra språkliga strategier. Det viktiga är, som alltid, att vi lär eleverna behärska dessa strategier menar Mia. Vi har mängder av möjligheter att lösa situationer med språkliga utmaningar. Det har gjort att undervisningssituationer i allt större utsträckning handlar om hur, inte längre endast vad, som skall läras. Förmågor som att analysera när och varför vilket verktyg och vilken strategi som lämpar sig bäst blir allt viktigare, fortsätter Mia Smith.

Programmering i Scratch 

Mia återkommer till möjligheterna som finns i våra kursplaner och att begränsningarna för vad vi kan göra egentligen bara existerar inom oss själva. Digitaliseringen ser hon som ett självklart inslag och öppnar hela tiden upp för nya sätt att ta sig an generellt klassiska ämnesområden som realia och litteraturhistoria. Under våren som gått arbetade eleverna med Shakespeares Romeo och Julia. En elev vågade sig på en annorlunda utmaning, att programmera ett eget spel i Scratch. Klarar du av att leda de unga tu fram till bröllopet? Testa spelet här!

scratch rj

Johannes Holmgren som tog sig an uppgiften tyckte att det var ett spännande sätt att få berätta ett innehåll och få mottagaren att bli delaktig i storyn. Det var en utmaning på flera olika sätt och en process som också gav honom tillfälle att reflektera över sitt eget lärande och över Scratch som programmeringsverktyg. Både gällande möjligheter och begränsningar för uppgiftens mål och syfte.

– Jag lockades av uppgiften på så sätt att den var annorlunda och därför en intressant utmaning. Det tog betydligt längre tid än vad jag först tänkte. Men det löste sig bra, ler Johannes. Så här i efterhand kan jag konstatera att själva verktyget Scratch kanske är mer intressant för yngre åldrar på mellanstadiet, eller om jag använt mig av det i moderna språk som engelska, tyska eller spanska. Där hade det nog varit en lämplig språklig nivå.

Johannes har inga klara planer på att bli programmerare men han tycker helt klart att programmering är något alla barn och ungdomar bör ha kännedom om. Själv siktar han på naturvetenskapligt program på gymnasiet och ser fram emot några givande år.

– Här på skolan har lärarna bra koll och vi får verkligen en bra utbildning. Undervisningen speglar det som händer omkring oss och lärarna är inte främmande för saker som vi talar om, tvärtom är många väldigt bra och moderna om man säger så, hoppas att det håller i sig på gymnasiet också avslutar en ödmjuk Johannes.

I ett av sina blogginlägg som ämnesspanare presenterar Mia Smith sina idéer om språkliga strategier och digitala verktyg kopplade till sammanhanget:

 

Digitaliseringens vara utanför skolans väggar

I skolverkets första utkast kring införandet av digitalisering och programmering handlar en del om förståelsen för att konstruera och få objekt att röra sig. Kanske är det fortfarande ett stort antal människor som ställer sig frågande till varför och om det verkligen är nödvändigt? Låt oss titta på varför svaret på båda frågorna är ja.

Digitaliseringens utveckling har redan hunnit bli historisk. En historia vi kan lära av, för att försöka förstå vår kommande utveckling. Digitaliseringen är ett begrepp som kan betyda väldigt olika saker för oss människor och ta sig många uttryck. Ursprungligen handlade det om att föra över information från papper till datorformat.

Sedan dess har det hänt en hel del. För att förstå varför digitalisering och programmering är viktigt och till och med nödvändigt att föra in i skolan kan det vara lärorikt att titta på den praktiska vardagen ute i arbetslivet. Här är digitaliseringen på sina håll nämligen i full gång, paradoxalt nog finns det mycket att göra. I näringslivets olika branscher handlar digitaliseringen om att skapa effektivitetsvinster. Transportområdet är en av de branscher där effektiviteten skulle kunna höjas avsevärt .

– I hamnar ska inkommande gods förtullas, och här skulle ett digitalt ”handslag” kunna kapa en del tid och arbete. Om informationen finns digitaliserad återstår arbetet att få olika databaser att kommunicera med varandra. Vid hantering av incidenter, stora evenemang och extremväder finns ofta all information digitalt, men datorerna hör till olika organisationer och pratar inte med varandra. Här finns utrymme för förbättring menar Björn Hugosson på WSP. I ett pressmeddelande förklarar han att ”trafikstyrning i realtid blir allt viktigare i våra stora städer, där stora mängder data från kameror och annan mätutrustning finns att tillgå. Nästa steg blir att utnyttja positionsdata från alla mobiltelefoner som flyter omkring i trafiken. Appar som Waze har funnits ett tag och ger trafikanter nyttig information som kan effektivisera valen av färdsätt och färdväg. Sist men inte minst har e-handeln mognat och ger möjlighet att få hem dagligvaror eller välja mellan produkter från hela världen utan att behöva resa mer än till det lokala utlämningsstället”.

Vad betyder då digitaliseringen för transporterna av gods och människor?

Vissa förändringar har redan skett. Transportföretagen ställer om från brev till paket. Den framväxande Spotify-generationen väljer att boka bil när man behöver istället för att köpa en. Och trafikledningen i större städer utnyttjar olika digitala källor för att styra trafiken på ett effektivt sätt. Många av dessa förändringar har effekten att:

– Minska slitaget på vägar och järnvägar

– Optimera trafikflödena så att infrastrukturen kan utnyttjas mer effektivt

– Sänka lönekostnaderna för t ex övervakning och trafikering

– Färre olyckor med tillhörande kostnader

Ser man längre fram i tiden så kan digitaliseringen leda till nya typer av transporter. Automatiserade, förarlösa fordon rullar redan i Googles regi och många biltillverkare har försöksprojekt. Fullt implementerade kan dessa leda till ganska stora effektiviseringar i och med att bilar kan bilda ”fordonståg” som utnyttjar vägytan effektivare, och automatiserade taxiflottor kan göra många parkeringsytor överflödiga. Där skulle då exempelvis bostäder kunna byggas. Transporter av varor kan göras av drönare och därmed sparar man in på lastbilstrafiken. Förarlösa bussar kan potentiellt leda till billigare kollektivtrafik eftersom förarnas lön står för halva kostnaden idag.

Drönare används i en mängd olika försöksverksamheter redan och fördelarna är många. Vi har sett exempel där de används för att måla om husväggar och tvätta fönster. Arbeten som i vissa fall inneburit stora riskmoment för människor som nu alltså kan automatiseras.

Forskaren Linda Manila menar att programmering i skolan är ett sätt att få eleverna att greppa världen. Mjukvara är en del av samhället och omger oss i nästan allt vi möter dagligen. När Computer Sweden häromdagen arrangerade konferensen It i skolan gav hon uttryck för självklarheten med programmering i läroplanen. ”Det är en ny del av allmänbildningen. Jag tycker det argumentet räcker”.

Tittar vi på det företagen arbetar med inom logistik, transport och handel för att utveckla och förbättra resultat är det inte så svårt att förstå Manilas argument och ställningstagande. Det finns även andra branscher som ser möjligheter med digitalisering. Wearables som google glasses har blivit populärt bland konsumenter men nu börjar även företagen att fundera på olika sätt att utnyttja den nya typen av små, bärbara datorer – som byggs in i olika bärbara ting – i affärsverksamheten för att förbättra effektiviteten.

Bland några exempel kan nämnas läkare och sjuksjuksköterskor som använder smarta glasögon för att läsa patientjournaler och samtidigt utför patientundersökningar. På oljeriggar används smarta hjälmar för att kommunicera med landbaserade experter för att vägleda en arbetare att utföra specifika uppgifter.

Logistikfirman DHL arbetar med ett pilotprojekt i Nederländerna tillsammans med Ricoh och Ubimax där smarta glasögon spelar huvudrollen. I projektet implementerar de konceptet ”vision picking” som hjälp i sin lagerverksamhet. Glasögonen använder lokalisering för att guida lagerarbetare genom lagret både för att snabba upp sorteringsprocessen och minimera felsorteringar. Enligt företaget har projektet inneburit en effektivitetsvinst på 25 procent sedan det började.

Alla dessa exempel bygger på behovet av effektivitet men också på behovet av precision och utveckling för bättre resultat, säkerhet och för att underlätta. Ju tidigare skolan kan vara en del i att använda sig av digitala verktyg, där det finns en nytta och ett tydligt varför, desto bättre. Med det sagt behöver barn naturligtvis fortsätta lära sig läsa skriva och räkna. Precis som tidigare. Vi behöver acceptera digitaliseringen som en del av utvecklingen och se hur vi på bästa sätt kan välkomna den i skolan som vilket annat tidsenligt verktyg som helst. Ju snabbare vi kan flytta fokus från varför till hur, desto bättre för samhället.