Rektor med glasklara visioner

I december gör vi nedslag i beslutsfattares vardag och tar tempen på framtida visioner. Vi gör en avstickare till London och Intels Education Summit för att ta reda på mer om spel och programmering i undervisning. Kommande dagar rapporteras alltså från London. Men först ut från hemmaplan är Katarina Breidning. En ledare och chef som förstår vikten av kommunikation. Något som märks i organisationen där hennes visioner blir elevernas verklighet. Ett visionärt ledarskap handlar om att visa vägen, gå den och framförallt ta klivet utanför den egna komfortzonen. Idag lyssnar vi till ett samtal med Rektor på Glasbergsskolan i Mölndal Katarina Breidning och hur hon arbetar och vill arbeta framåt. (Frågorna ställs av en mycket förkyld reporter)…

Kunskap om det digitala samhället viktigare än någonsin!

Behöver du inspiration och underlag till att diskutera den digitala utvecklingen och hur den påverkar vårt samhälle? Möjligheter? Risker? Behöver dina elever inspiration för att hitta ämnen att debattera kring? Nu lanserar Carl Heath återigen en ny podd, den här gången tillsammans med Anders Thoresson. Podden – där viktiga frågor kring digitaliseringen av samhället diskuteras. Digital samhällskunskap. Här är fem snabba frågor och svar om ett mycket viktigt tillskott i utbildningssammanhang:

Vad är syftet med podden?
Podden är ett försök att bidra till att sätta ett samhällsperspektiv på teknikutvecklingen.

Hur fick ni idèn?
Anders och jag har pratat om behovet av en podd ända sedan jag drog igång Facebook-gruppen Digital Samhällskunskap. Podden blir ett komplement till samtalen i den gruppen och vi hoppas att den ska engagera och inspirera till nya insikter och tankar kring digitaliseringen av samhället.

Hur ofta producerar ni nya avsnitt?
Podden kommer att komma ut ungefär en gång varannan vecka.

Vilka är målgrupperna?
Alla intresserade av digitaliseringen av samhället. Det kan vara beslutsfattare, lärare, bibliotekarier, företagare – många olika personer.

Långsiktig vision?
Att bidra till en samhällsfrämjande digitalisering.

 

 

Projektet Makerskola och Carl Heath lanserar ny podd för alla makerintresserade!

Sju snabba frågor och svar för dig som vill veta mer om skolrelaterad makerkultur och programmering och få inspiration på området:

Vad är syftet med podden?
-Podden är en del av projektet www.makerskola.se och syftet är att dela och sprida kunskap om makerkultur och programmering för lärare i Sverige.

Hur fick du idèn?
-Jag har gjort poddradio tidigare inom IT och lärande, och vet att det finns ett stort intresse att lyssna bland lärare.

Hur ofta kommer nya poddavsnitt produceras och finnas tillgängliga?
-Podden kommer att komma ut ungefär en gång varannan vecka.

Vilka är målgrupperna?
-Alla intresserade av makerkultur och programmering i skolan.

Om skolor är i färd med att utveckla programmering och makerkultur – hur skulle de då kunna använda er podd?
-Tanken är att den ska inspirera och peka lyssnaren åt olika intressanta håll.

Långsiktig vision?
-Att sprida och utveckla makerkultur och programmering.

Vad kommer att hända i podden?
– Per Falk var första gästen ut i podden, han kommer säkert tillbaka. Formatet bygger på att jag intervjuar olika personer som på ett eller annat sätt knyter an till programmets tema.

Om källkritik och lärarens framtida roll

Den nya tidens krav på källgranskning och delningsansvar, både i skolan och utanför den, angår oss alla. Att förhålla sig kritisk i dagens informationssamhälle är viktigt. Det innebär helt enkelt att ifrågasätta innan vi tar något för givet. Ett förhållningssätt som skolan både skall och bör förmedla till eleverna. Vi pratar om nya auktoriteter, nyhetscynism och läraren som lotsen, som hjälper elever att navigera i sitt informationssökande. Det finns en oerhört viktig aspekt i att skolan bär ett stort ansvar här, en fostran i självbevarelsedrift, empati och klokskap, kanske vi kan benämna det som. Det vore naivt att tro att alla elever får med sig detta ifrån hemmet. Med den vetskapen har skolan enorma möjligheter, att genom god undervisning i källgranskning, verkligen påverka framtidens samhällsutveckling. Sven-Eric Liedman diskuterade nyligen vikten av skolans roll här:

-Inför de sociala mediernas väldiga text- och bildflod blir källkritik och textkritik oumbärliga redskap. Så är det förstås också inför tidningar, radio och tv; men där finns det i normala fall en egen kritisk instans som står som garant för vad som sänds ut. De sociala medierna – liksom för övrigt mycket på internet över huvud – vidarebefordras till världen helt på eget ansvar. Den värnlöst godtrogne löper ständigt risken att sätta tilltro till ogrundade rykten, osakligheter och rena lögner.

I fotspåren av detta uppmärksammar Horisonten  poddarna som producerats av Statens medieråd. Vi vill förmedla just detta avsnitt som berör källkritik och lärarens framtida roll – eftersom det är ett så oerhört viktigt område och finns med i flera av Skolverkets styrdokument. Följ diskussionen om möjliga vägar att gå som pedagog, tillsammans med eleverna. Jack Werner föreslår att man skulle införa en journalistutbildning redan i lågstadiet. Martina Wagner berättar mer om MIK, och om att det också handlar om att hjälpa vuxna att stärka unga som medvetna medieanvändare.

Ska du lyssna på något idag, lyssna på det här!

Podcast 2 – Statens medieråd

Jenny Edvardssons digitala arbetssätt gör att fler elever når målen

https://soundcloud.com/fr-ken-je/wendespodden-del-1-ber-ttelser

Den ena aspekten av varför IKT är ett så viktigt område inom skolan har naturligtvis att göra med vårt uppdrag, att utbilda för ett framtida samhälle. Oavsett vilket jobb eller yrke du har idag är IKT och digitaliseringen en viktig del och här vilar ett ansvar på skolan att möta eleverna så att de får en ärlig chans i det yrkesliv som väntar. Den andra aspekten är att vi med digitaliseringen och IKT kan skapa en ökad lust, motivation och vilja att lära så att eleverna kan genomgå den utveckling som skolan ska vara behjälplig i. Så inleder Jenny Edvardsson, gymnasielärare på Wendesgymnasiet i Kristianstad, vårt samtal. Hon känner stor passion för sitt yrkesval och möjligheten att skapa förutsättningar för eleverna att nå målen.

-Min grundtanke är att allt det jag och mina elever gör ska finnas tillgängligt digitalt. Därför har jag en blogg, där planeringar, elevarbeten, material och flippar läggs ut. Vidare har jag även en blogg, där jag delar med mig av mitt material men också lyfter tankar och idéer kopplat till undervisning och skola. Jag provar olika digitala verktyg och skriver om detta. Många av de verktyg jag testar får sedan också eleverna arbeta med. Viktigt för mig är också den digitala teknikens möjlighet till att anpassa och skapa möjlighet för de elever som behöver stöd på olika sätt. Här tänker jag mycket och försöker skapa en undervisning som ska vara stöttande.

Jag som arbetar på ett yrkesgymnasium ser till att göra små förändringar som betyder mycket. Att lyfta in surfplattor eller datorer vid skrivövningar underlättar och höjer motivationen oerhört, eftersom många elever finner ett stort hinder i att skriva med papper och penna. Tekniken hjälper till att komma över sådana barriärer eftersom eleverna med enkel hjälp kan korrigera stavning och grammatik. De behöver inte fastna i rädslan för att göra fel utan kan arbeta igenom sina texter i en process med fokus på utveckling. Det gör att de kan lägga kraften och energin på att lära, inte att dölja eventuella brister. Resultaten som kommer med de digitala verktygen är av positivt slag ser Jenny.

-De texter eleverna producerat under året som gått har utvecklats i stor utsträckning både gällande språk, innehåll och längd. Texterna har helt enkelt blivit mer avancerade. Det samma gäller diskussioner i klassrummet. I och med nyttjande av inläsningstjänster kan även elever med lässvårigheter lyssna på texter och på så sätt också delta i de diskussioner som kopplas till romanläsning. De digitala verktygen skapar definitivt en mer demokratisk grund där individuella förutsättningar inte behöver stå i centrum.

Det är viktigt att inte använda tekniken för teknikens skull utan för att underlätta, förstärka, höja lusten och motivationen i klassrummet menar Jenny.

-Jag utgår ifrån det centrala innehållet och ämnets syfte och funderar på hur tekniken kan förhöja och förbättra upplevelsen och inlärningen. Jag har hela tiden haft en grundtanke i min lärargärning och det är att alla elever jag möter ska ha möjlighet att lyckas genom att göra undervisningen tillgänglig och att skapa struktur och stöd. För att göra detta skapade jag en blogg, där eleverna oavsett tid på dygnet och geografisk plats i världen skulle kunna ta del av allt material och få en överblick över vad som hände förra veckan och vad som kommer att hända. Detta skapar transparens och framförallt tillgänglighet. Detta fick oerhört god respons och många lärare hörde av sig och frågade om de fick ta del av material osv. Det gjorde att jag startade ännu en blogg som riktar sig mer till pedagoger och skolmänniskor. Syftet är att sprida kunskap och idéer för att fler ska bli inspirerade av mina arbetssätt och hitta sina vägar att gå när det gäller IKT. Här reflekterar jag också över mitt eget arbete och delar med mig av tankar hur jag kan nå fler elever i situationer där projekt jag genomfört blivit mindre lyckade. Jag ser alltid en förbättringspotential i mitt eget arbete och det leder till utveckling.

Tillsammans med skolans bibliotekarie har jag också startat en podd om ungdomslitteratur och läsning. Jag brinner för läsning och vill att fler ska kunna ta del av de idéer vi har, poddsändningar är ett relativt enkelt sätt att dela med sig av idéer och kunskap. Våra poddavsnitt produceras ca 1 gång per månad, vi recenserar böcker och diskuterar hur vi i skolan kan arbeta med läsning och litteratur. Jag provar nya medier och lär mig på så sätt hur eleverna skulle kunna arbeta med detta för att utveckla sina kunskaper.

Vi som tycker att det är spännande med digitalisering skulle dra nytta av att skapa fler hangouts och konferenser via webben. På så sätt tror jag att vi kommer att hitta utvecklingsmöjligheter framöver kring hur vi kan skapa en undervisning som bygger på det verkliga samhällets funktioner. Lösningar där vi öppnar upp och får världen närmare det egna klassrummet. Det skulle generera ett större utbyte och internationella gränser, lärare och skolor emellan skulle suddas ut. Det tror jag ger fantastiska fortbildningsmöjligheter framöver. Ytterligare idéer Jenny har är att starta digitala bokcirklar, både nationellt och internationellt. Hon ser en enorm utvecklingspotential i att via google hangout eller skype kunna diskutera erfarenheter skapade ur en gemensamt läst text, med jämnåriga som befinner sig i en annan del av landet eller världen.

I stort är Jenny övertygad om att fortbildning inom IKT är en väsentlig grund för att en digital utveckling verkligen ska sätta fart och få fäste i skolorna.

–Det behöver finnas en central plan för att det ska ta fart, det är huvudmannens uppdrag att se över hur man tänker kring IT och IKT, och implementera detta i varje verksamhet genom rektorer och lärare. Det behöver finnas en tydlig vision och tydliga mål att arbeta mot. Martin Tallvids avhandling om hur en lyckad skolutveckling kring IKT ska ske finns tillgänglig och det sker en hel del forskning nu. Här gäller det att knyta an till forskningen i skolorna, skapa fortbildning som ger förutsättningar för alla att integrera IKT i arbetet. Det handlar om att se hur och varför IKT – i hela verksamheterna på alla nivåer, avslutar Jenny.

Värt att veta om Jenny: Hon fick Lärarförbundets Lärarpris i Kristianstad för sitt arbete med bloggarna och är nominerad till Amy-priset, ett tillgänglighetspris, för sitt arbete med att ge alla elever möjlighet att lyckas.

Ta gärna del av Jennys arbete:

Bloggarna:

https://frokenje.blogspot.se

https://jennypawendes.blogspot.se

Skolutveckling enligt Carl Heath

Det är i den dagliga praktiken skolutveckling verkligen kan ske så att det blir en förändring, konstaterar Carl Heath som de senaste 20 åren arbetat med att utveckla och skapa förståelse för processer i pedagogiska och interaktiva miljöer. Han har en gedigen erfarenhet och brinner för mekanismerna som ligger till grund för hur vi människor interagerar med varandra, vår miljö och inte minst tekniken som omger oss.

-Vi behöver förstå skolan som ett komplext system, vilket utvecklas hela tiden, menar Carl. Många gånger förväxlas detta med synsättet att skolan är en komplicerad organism och därmed omöjlig att förstå sig på och göra något åt. För att bedriva en dynamisk skolutveckling är det avgörande att utgå från det första synsättet, nämligen att skolan är ett komplext system. Det är som ett enormt pussel med många tusen bitar. Det går definitivt att lösa under förutsättning att vi är flexibla och utvecklingsbenägna. Ibland krockar de båda synsätten, då uppstår frustration, men det finns lösningar.

Att lyssna till Carls tankar, idéer och erfarenheter kring hur vi kan utveckla instanser och organisationer där lärande står i centrum, är som att dyka i barriärrevet. Möjligheten att upptäcka och lära nytt är oändlig, hoppingivande och fascinerande för den som vill ta del av nya perspektiv. Hör honom berätta om detta och andra spännande projekt som är på gång ute i skolsverige.

Maria Johns skapar lust att lära genom det verklighetsnära

En alltmer digitaliserad undervisning skapar verklighetsnära upplevelser hos eleverna. Uppgifter som omsätts till produktioner i form av bloggar, podcasts och filmer väcker engagemang och motivation. Genom interaktiva digitala miljöer skapar eleverna inte bara ett resultat för läraren att bedöma och examinera, utan även för signifikanta andra i omgivningen, nämligen klasskamrater vänner och föräldrar.

– Detta gör att du anstränger dig lite extra, eftersom du har som mål att en större publik ska interagera med det du bloggar om. Det gör att själva uppgiften, nämligen att läsa en roman, uppfattas som lätt och roligt. Det menar Maria Johns, gymnasielärare i språk sedan 15 år. Horisonten har träffat henne och fått en inblick i hur hon arbetar för att väcka motivation och engagemang hos sina elever. Och resultatet är inspirerande!

Under senare år har Marias elever i svenska och svenska som andraspråk fått ta sig an romanläsning och språkhistoria genom att skapa bloggar och podcasts: – Vi har exempelvis arbetat med veckans romanfråga, där eleverna bloggar utifrån aktuell frågeställning, både ger och får kommentarer på blogginläggen vilket sätter igång ett samtal och ett engagemang hos de allra flesta. Maria ser också en positiv utveckling för de elever som på lektionerna är av det tystare och kanske blyga slaget. Plötsligt tar de sin plats, vågar uttrycka sig och delger sina reflektioner utan rädsla för att tala inför en grupp. Framförallt har intresset för att blogga också väckt läslusten till liv. Det är en stor vinst för de som är ovana vid att läsa, fortsätter Maria hängivet.

Ett annat exempel vi får ta del av är podcasts om språkhistoria som verkligen engagerat. Hon menar att många elever är trötta på traditionella prov och inlämningsuppgifter. – När de får leva sig in i andra roller som programledare, ämnesexperter, forskare, journalister etc. vaknar engagemanget och motivationen för att lära sig mer om ett ämne som annars får de flesta tonåringar att drömma sig bort, ler Maria. Slutprodukterna blir riktigt bra och som lärare får jag möjlighet att följa hela produktionsprocessen, allt från research och källor till färdig produkt. Elevens inlärningsprocess dokumenteras tydligare med hjälp av de digitala verktygen där allt finns bevarat, både för eleven och mig att återvända till. Detta leder till en bättre och mer säker formativ bedömning menar Maria. – Vi ser också utvecklingen över tid hos varje individ.

Så vilka är då utmaningarna med att jobba mer digitalt? Marias erfarenhet visar att tillgången till teknik och fungerande nätverk på skolorna ibland brister och även om Sverige är ett land där många har tillgång till datorer och internet hemma kan vi inte förutsätta att det är så för varje elev. – De som har egna datorer tar med dem till lektionerna och vi drar stor nytta av dagens smarta telefoner. Det är nyttan med dem som verktyg ska vi fokusera på i skolan, menar Maria. Självklart finns aspekten av att eleverna genom sina mobiler har ständig tillgång till sociala medier, vilket kan stjäla uppmärksamhet, men det är något vi får lära oss att leva med. Vi fattar gemensamma beslut i klasserna om hur de ska användas, när det är ok och inte. Totalt förbud inskränker ju möjligheterna med verktygen en smart telefon erbjuder så det är inte en väg vi ska gå. De flesta av oss har kalendern i mobilen, miniräknare och internet. Det är ju funktioner vi behöver och har stor användning av i skolan. Hur gör vi vuxna på våra arbetsplatser? Vi skulle aldrig acceptera ett totalt förbud eller hur?

Ett framgångsrecept Maria tror på när du som lärare vill arbeta digitalt är att hålla det hela enkelt, att se eleverna som en tillgång i kunskapsprocessen och att lösa saker tillsammans:

-För mig handlar formen för undervisning mycket om att relatera till ungdomars vardag, att förstärka sådant de är bra på och belysa det. Exempelvis datorer, teknik, sociala medier och bloggande. De flesta av dem jag möter under gymnasieåren kan de här miljöerna och verktygen utan och innan, jag utgår helt enkelt från deras vardagliga användning av digitala medier för att planera undervisningen. Resultatet visar att det är klokt eftersom det skapar entusiasm för uppgifterna. Jag är känner ingen rädsla att visa eventuella brister i kunskap gällande teknik och digitala verktyg. Tvärtom är jag öppen för att lära mig av eleverna och tillsammans löser vi det som behövs. Många gånger tror jag att detta är ett scenario som skrämmer en del kollegor i kåren. Mitt tips är att släppa rädslan och öppna upp för att lära – det skapar verkligen ett engagemang hos eleverna, att få visa vad de kan och bidra till en konstruktiv, användbar lärmiljö för alla, elev som lärare. Jag är trygg i mina ämneskunskaper och tar själv ansvar för att hålla mig uppdaterad vad gäller relevant forskning, både ämnes- och metodmässigt. Här hämtar Maria inspiration från forskare som Gibbons, Meestringa och Hajer med syfte att utveckla språkinlärningen hos eleverna – en viktig faktor är genreträning och det gemensamma skapandet av texter, något som gynnas av de digitala medier Maria och hennes elever använder eftersom de sporrar till interaktivitet.

På frågan om hur den digitala undervisningen ska utvecklas vidare svarar Maria självklart och entusiastiskt att hon kommer ta fasta på bloggkonceptet för hela kurser, inte endast delkurser:

– Det kommer även att underlätta administrativt eftersom allt material för en hel kurs finns på ett och samma ställe och vi slipper borttappade lösblad och inlämningsuppgifter som kommit på avvägar ler Maria. I det digitala rummet bygger vi nuet men också framtiden som vi ännu inte ser, det är en oerhört spännande resa mot nya vidder med en annan generation än den egna.

Följ med Horisonten till Marias klassrum i höst och möt hennes elever, där tar vi del av deras arbete med nya intressanta digitala produktioner. När vårt samtal är över känner jag mig hoppfull över alla er engagerade lärare därute som verkligen brinner för att möta elever där de befinner sig och som ser möjligheter med att utvecklas vidare tillsammans!