7F vågar och vinner – kunskap som ger ringar på vattnet!

Det är fullt ös i 7Fs klassrum på Östra Grundskolan. I en av de arbetsgrupper jag talar med är koncentrationen knivskarp. Processen är igång men har tagit en helt annan riktning än vad eleverna först tänkte. Det som är jobbigt först och skapar extra arbete kan plötsligt bli en möjlighet till något helt nytt i nästa ögonblick.

– Vi har börjat jobba med yrken i skolan. Först valde vi att undersöka ett företag som kallas Dice, vilka producerar spelet Battlefield 1 och släpptes nu i oktober. Det jobbiga med allt det här är att det var väldigt krångligt att komma i kontakt med Dice. Vi fick helt enkelt planera om och komma på en ny idé där vi verkligen kunde lära oss något om den framtida arbetsmarknaden. När vi jobbar så här gäller det verkligen att vi är flexibla. Det var då vi fick den bästa idén på länge. Vi funderade på företag som påverkar alla mer eller mindre dagligen. Post Nord! Vi letade reda på kontaktuppgifterna och pratade med en person där vid namn heter Maria. Vi intervjuade Maria om hennes yrke på Postnord och hon verkade vara ganska så nöjd med sitt jobb. Att jobba på Post Nord verkar kul. Vi tror dock att det här arbetet kommer att försvinna om några år, kanske inom 10-15 år, för det finns mycket smidigare och snabbare sätt att kommunicera på nu. Dessutom betalar  folk räkningarna online. Det mesta i transportväg kommer nog lösas med robotar framöver…

Så här ser processen ut för Ville, Jacob och Samuel E. K, elever i 7F på Östra grundskolan, när de börjar arbeta med ett nytt värdeskapande projekt. Hela klassen arbetar med olika uppdrag i mindre grupper om två eller tre, där de själva väljer och kommer fram till vilka företag, yrken och roller de ska kontakta och undersöka. Syftet? Kort sagt att ta reda på mer om olika yrken, bilda sig en uppfattning om hur arbetsmarknaden kommer att se ut när de själva ska ”ut” i arbetslivet eller välja utbildningar. Eleverna har också i uppgift att producera ett material kring sina insikter som de sedan kan dela med jämnåriga.

– Att jobba så här behöver inte vara så avancerat, svårt eller stort, berättar 7Fs lärare Maria Wiman. Ofta är det så omfattande och stora projekt som ska visas upp för att få legitimitet. Vi gör både och, det handlar egentligen mer om ett mind set säger hon. Att lägga till den där lilla extra dimensionen som gör att det upplevs mer meningsfullt för eleverna. Och skapar ringar på vattnet…

Kopplingen till Lgr 11…

Ville, Jacob och Samuel har efter några lektioner arbetat fram ett underlag som gör att de upptäckt och lärt sig en hel del nytt på vägen. De tränar en hel del i enlighet med målen i Lgr 11 och svenskämnet:

– Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, ljud och bild samspelar.
– Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
– Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, disposition och disposition till syfte och mottagare.
– Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
– Informationssökning genom intervjuer.

Inför genomförandet av intervjun förberedde de sig mentalt för själva samtalet och bokningen av intervjun.

– Det är både läskigt och roligt. En del vuxna reagerar så konstigt när barn kontaktar dem, men i de flesta fall går det bra och många ger positiv respons. Som Maria på Post Nord exempelvis. Henne var det lätt att prata med.

Hur är det att jobba på posten och vad exakt gör du?

– Jag är pressekreterare på Postnord. I mitt fall betyder det att jag ansvarar för kontakten med journalister, så om journalister vill veta något om Postnord så ringer de till mig. Antingen så svarar jag på frågan direkt eller så skickar jag frågan vidare till någon som är expert på ämnet.

Hur många brev delas ut på ett år?

– Det är nästan två miljarder brev! Det finns nästan 10 000 brevbärare i Sverige som jobbar på Postnord.

Hur lång tid tar det från att man hämtar ett brev i brevlådan till att det delas ut?

– Det ska ta ungefär ett dygn från det att man har lagt brevet i en gul brevlåda (innan tömningstid) till att det dyker upp hemma hos någon.

Vad gör man om man jobbar på Postnords kontor?

– På huvudkontoret i Solna jobbar nästan tusen personer så det är ju väldigt olika arbetsuppgifter. Det finns folk som jobbar med personalfrågor och ekonomifrågor. Sedan finns det många fler kontor ute i landet också. Det finns 400 brevbärarkontor ute i Sverige. Vi har också ungefär 1650 postombud ute i Sverige där man kan hämta ut grejer som man har köpt på nätet.

Det har ju gått lite rykten om att Postnords brevbärare inte är så försiktiga med posten. Vet du något om det?

– Jag vet att det har förekommit att man har filmat medarbetare som inte har gjort riktigt som de ska. De medarbetarna får man ju då ta ett snack med och säga till att de inte ska göra så. De allra allra flesta gör ju som de ska men det finns alltid någon som kanske har för bråttom eller så.

Har ni öppet dygnet runt varje dag hela året?

– Ja faktiskt. Det är alltid någon som jobbar på Postnord, oavsett tid eller dag. Lastbilschaufförer kör ju exempelvis post på nätterna. Terminalarbetare som hanterar brev och paket gör också detta mycket på nätterna.

Vi frågar eleverna…

Och visst får eleverna öva upp både mod och flexibilitet men också sociala förmågor som att ta kontakt med företag och personer i mer formella sammanhang. När de sammanfattar sina reflektioner kring att arbeta värdeskapande och entreprenöriellt handlar det inte bara om att det är roligt. Det är det, (självklart) men de berättar att det är utmanande på många sätt. Att ta ansvar för att saker blir gjorda, att lära sig resa och transportera sig lokalt för att genomföra en intervju, att komma på idéer som håller hela vägen och ibland tvingas tänka om är några av de aspekter som kommer upp. De flesta är rörande överens om att detta är färdigheter de har nytta av utanför skolan och även när de blir äldre. Eleverna upplever en enorm skillnad i sin egen motivation när de vet att andra kommer att ta del av det se gör.

– Att det är viktigt för någon spelar stor roll, att det vi gör är av betydelse för någon annan gör ju att vi tar uppgifterna på allvar och verkligen anstränger oss. Det är verkligen jättestor skillnad på att bara ta anteckningar ur en bok och visa läraren som redan kan det och på att läsa om något, undersöka det, intervjua och själv skapa ett material som andra kan ha nytta av. Då får det liv. Ett papper som en lärare tittar på för att bocka av något och sedan slänga det känns bara meningslöst, avslutar 7F unisont.

– Just nu samlar 7F in pengar för att barn i krigsdrabbade länder ska få möjlighet att gå i skolan. Det är något som engagerar klassen enormt! Igår ringde eleverna runt till de lokala företagen för att kunna sponsra arbetet. Sebbe och Kalle fick god kontakt med Matdax i Hökarängen och idag hämtar de godisk och choklad. Försäljningen är redan igång och alla pengar går till Musikhjälpen. Din klass vill säkert också hjälpa till! Det är bara att slå alla kloka huvuden ihop och hitta vägar. Tänk fritt! Det skapar dessutom en fantastisk stämning i gruppen att enas kring något så viktigt och arbeta för en god sak, avslutar Maria och hennes elever.

 

 

 

En lektion i en värdeskapande lektion – så går det till

På ytan kan det möjligen te sig ostrukturerat och kanske rentav flummigt. Så är det inte alls. Tvärtom. Maria Wiman och hennes elever har stenkoll på hur de arbetar fram en plan och sedan följer den.

Varje steg eleven tar följs upp av läraren som leder arbetet vidare tillsammans med respektive elev. Varje lektion har en tydlig inledning som för in alla elever på sina valda spår och när passet är över sammanfattas och avslutas dagens arbetsinsatser gemensamt. Ingen elev faller här mellan stolarna eftersom arbetet dokumenteras av eleven och följs upp av läraren direkt i anslutning till lektionen.

– Skulle det vara så att eleverna visar luckor i dokumentationen tar vi tag i det direkt genom handledning i form av dialog, delade erfarenheter och kunskaper om hur vi tar oss vidare för att nå nästa delmål. En del av eleverna har mångårig erfarenhet av att arbeta värdeskapande och entreprenöriellt och de hjälper ofta till spontant, instruerar, visar och ger tips till de som har längre startsträcka. Huvudansvaret uppbär jag som lärare och jag gör en noggrann uppföljning utifrån elevernas planeringar vid varje lektionstillfälle. Den stora skillnaden på att vara den som förmedlar kunskap ur en bok och på att arbeta så här är ju att eleverna blir delaktiga och engagerade i sitt eget arbete, berättar Maria Wiman när vi besöker henne och eleverna i klassrummet på Östra Grundskolan i Huddinge.

– Vi vaknar till liv när vi själva får påverka hur vi ska gå till väga för att lära oss ett moment, berättar en elev. Detta är användbara kunskaper även utanför skolan säger ytterligare en, vi får träna på saker som att våga ringa och ställa frågor till exempelvis någon som arbetar på en fabrik eller en teater. Det är intressant och spännande säger en tredje, vi har märkt att vi verkligen kan påverka vad som händer i samhället säger en fjärde. Om jag till exempel läser på ett prov och får alla rätt så har jag glömt hälften efter en vecka, men när jag jobbar så här sitter det kvar, jag har inte bara lärt något som jag läst, utan jag har faktiskt provat att ta mig fram hela vägen för att åstadkomma ett resultat säger en av tjejerna i klassen. Och så fortsätter det…

Den här omgången består det värdeskapande lärandet i att undersöka yrken och yrkesroller för att få en bild av hur det ser ut nu på arbetsmarknaden men också för att sätta igång förståelsen för hur arbetsmarknaden kommer att utvecklas och hur det möjligen kan komma att se ut när dessa tolv- trettonåringar kommer att bli skattebetalare.

Eleverna börjar verkligen där de står med mål och planering. Valen av områden ser mycket olika ut och baseras på helt olika motiv vilket föder spännande diskussioner. Att ha en väl genomarbetad plan ger ett bättre resultat, något de alla är medvetna om och flitens lampa lyser så att svetten lackas i pannorna på sina håll… Maria Wiman svarar på frågor, ställer följdfrågor, stretchar tankegångarna tillsammans med eleverna och det är full aktivitet i och utanför klassrummet.

Förra lektionen skrev varje elev en plan över vad de ska göra denna lektion. Så här blev det när vi på redaktionen besöker.

Elev 1 – Mailar en journalist på en stor tidning för att fråga om en intervju.

Elev 2, 3, 4 – Ringer ett företag och frågar om de får komma på besök. Föregående lektion har de förberett samtalet och kollat upp telefonnummer.

Elev 4, 5, 6 – Färdigställer sina intervjufrågor och ringer därefter till polisstationen för att få tag på en polis att intervjua.

Elev 7, 8, 9 – Intervjuar och spånar idéer med en journalist som vi råkar ha på plats.

Elev 10 – Ringer ett telefonsamtal.

Elev 11 – Försöker på olika sätt boka in en intervju.

Elev 12 – Googlar fakta på nätet och börjar fila på en text.

Elev 13, 14, 15 – Ringer Mc Donalds och försöker sälja in sin idé att de ska bli matrecensenter.

Elev 16 – Kontaktar ett galleri i närheten.

Elev 17 – Ritar en bild och påbörjar en text till bilden.

Elev 18 – Inventerar sitt personliga nätverk samt googlar på möjligheter att komma i kontakt med en skådespelare.

Elev 19 – Förbereder en mail-intervju.

Elev 20 och 21 – Förbereder frågor och ringer ett telefonsamtal till Skolverket.

Elev 22 – Diskuterar med en journalist och förbereder därför intervjufrågor som ska riktas till en annan journalist.

– Mitt arbete blir som sagt att under lektionen coacha och leda arbetet framåt. Att efter lektionen gå igenom vad varje elev gjorde under lektionen och vad deras nästa steg ska bli. Vissa behöver mycket vägledning, andra är mer självgående. Arbetet mellan passen ger mig möjlighet att se både progression och behov av stöd. Utifrån detta fortsätter vi nästa lektion. Det innebär att inget är hundra procent klart, utan formas i samverkan med eleverna. Det är så mycket mer intressant och motiverande för mig som lärare också. Vi lär oss enormt mycket av de verkliga utmaningar vi stöter på.

När vi avrundar för dagen och jag som journalist för en gång skull blir intervjuad hinner jag ändå fånga upp varför eleverna tycker att det är en vinst att arbeta så här och gärna skulle göra det i fler ämnen.

– Vi får verkligen ett bra självförtroende eftersom vi märker att vi både kan saker, men också lär oss att hantera det vi inte kan. Vi känner oss mer avslappnade samtidigt som vi verkligen arbetar hårt för att ta os framåt och skapa resultat. Här vill vi något och kan något eller mycket. Det är verkligen stor skillnad att känna att det vi gör är meningsfullt. Det känns inte så meningsfullt att skriva av en faktatext ur en bok och plugga in färdiga svar på provfrågor om du förstår vad vi menar… avslutar några elever i 7F på Östra grundskolan i Huddinge.

Och ja, jag förstår precis…

Vill ni få en inblick i Maria Widmans lärargärning och hennes elevers klassrum – gå till Horisontens FB-sida – vid besöket gjorde vi en livesändning som delger känslan av värdeskapande och entreprenöriellt förhållningssätt. Kom ihåg att alla stora förändringar föregås av kaos… Välkomna in!

#Digitaliseringsstrategi: USA-Sverige 1-0

I mars besökte Anders Enström den stora utbildningsmässan SXSWedu i Austin, Texas. Idag läser du Enströms reflektioner kring USAs och Sveriges strategier för att möta framtiden och vad konsekvenserna av de olika förhållningssätten möjligen blir.

I USA pågår det en diskussion om skolornas IT-satsning. Barack Obama har, minst sagt, gjort avtryck i den diskussionen.

Skolsverige skriker efter en IT-strategi. I slutet av mars kom den första delen av Skolverkets remissutlåtande. Pedagoger och andra människor, som på något sätt, arbetar inom skolans värld hade möjlighet att lämna sina förslag/tankar/ändringar på detta utlåtande.

Programmering är tänkt att, främst, ingå i matematik- och teknikämnet. Men jag saknar svar på några viktiga frågor. Hur ska pedagogerna få den fortbildning som behövs? Hur ska den bristfälliga IT-strukturen ordnas? Hur ska vi i Sverige ta tillbaka ledartröjan?

IT-satsning i USA

SXSW är en mässa som pågår under ett par veckor, och innehåller musik, film, utbildning och interactive. Och just interactive-delen invigde Barack Obama. I sitt inledande tal pekade Obama på de stora förändringar som världen står inför. Och då krävs det att USA:s ungdomar får en chans att ligga i framkant när det gäller, till exempel, programmering.

I USA, där avsätts det pengar till den nationella IT-satsningen. Obama går all-in. Han pumpar in 4 billioner dollar i projektet ”The computer science for all”. Utbildningsdepartementet ska fördela pengarna under en treårsperiod. Pengarna ska gå till att öka, både IT-tätheten i klassrummen och lärarnas kunskaper inom IT. Dessutom har de stora tech-företagen gått in i satsningen, som främst riktar sig mot de skolor/elever som behöver det som bäst. Några av företagen som har gått in med pengar i satsningen är;

Microsoft, Google, Apple och National Center for Women and Information Technology and code.org. Facebook har ställt ett krav för att vara med i IT-satsningen. De vill att deras kunskaper ska komma de minst privilegierade till nytta. Ett schysst krav tycker jag. Dessutom kommer lärarna att få fortbildning via The National Science Foundation and the Corporation for National and Community Service.

Alla ska ha samma chans

När jag föreläste på SXSWedu så gjorde jag det tillsammans med Mr Brian Jones, som arbetar i ett av Los Angeles mest utsatta områden. Den skolan han arbetar på har en stor andel föräldrar som tjänar mindre än 29000 dollar/år, och de kommer att kunna dra nytta av projektet. Enligt the Bureau of Labor Statistics kommer det, år 2020, att finnas en miljon fler arbeten inom IT-sektorn, än det kommer att finnas människor som är kvalificerade nog att tillsättas på dessa tjänster. Därför är det oerhört viktigt att ALLA elever får samma chans att få dessa arbeten, oavsett var du har gått i skolan. För att få tillgång till dessa pengar måste staterna lägga fram en en femårsplan för sin digitalisering i klassrummen.

Enligt ett uttalande från Vita Huset så upptäcker företagsledare och utbildare att världsekonomin är på väg att ändras snabbt. Och att datorkunskap är nödvändigt för ekonomiska möjligheter och social rörlighet. Liknade uttalanden har kommit från Sveriges ledande politiker, skillnaden är att inga extra pengar avsätts. Och framför allt tillåts inga externa aktörer.

Sverige då?

Enligt en rad undersökningar använder vi fortfarande digitala hjälpmedel på ett traditionellt sätt, det vill säga informationssökande, skriva texter och skapa presentationer. Och detta trots att vi, jämförelsevis med andra EU-länder, har en god IT-situation. Enligt DiU har 280 av Sveriges 290 kommuner ingått i en 1 till 1 satsning. Och ändå har vi inte kommit längre än att vi använder IT-utrustningen till att skriva texter, söka information och skapa presentationer. Tillbaka till blåkopiorna! 7 av 10 lärare i Sverige anser att de får för lite kompetensutveckling. Kompetensutveckling kostar. Men är nödvändig. Kommunerna och skolorna kanske har prioriterat fel, men det skulle inte skada att staten öronmärkte pengar till fortbildning.

Delade åsikter i Sverige

Skolsverige är delat. En del tycker att skolan får så mycket statliga medel att alla bör ha råd att satsa på datorer/läsplattor till alla elever, alltså 1 till 1. Den andra delen pekar på de stora utmaningarna som finns när det gäller icke-fungerande nätverk, fortbildning av lärare, inköp av datorer/läsplattor och rektorer som saknar kompetens för att leda IT-utvecklingen och. En IT-satsning består av så mycket mer än bara inköp av datorer/läsplattor. Framförallt måste det finnas väl fungerande nätverk på skolorna, samt att personalen på skolorna måste få fortbildning i hur man kan arbeta med datorer i klassrummet.

USA vs Sverige

I Sverige saknas det, fortfarande, en IT-strategi som får kosta. Eller ja, kommunerna åläggs att stå för och se till att varje skola erbjuder alla lärare och elever varsin dator. Utrustning, fungerande nätverk och framför allt fortbildning kostar. Ett till, frivilligt, ”lyft” räcker inte på långa vägar. Och vi som har arbetat i skolan ett tag vet vad det innebär. Är det frivilligt att gå, då kommer många att välja bort det. Det har ju varit en del ”lyft” att gå på de sista åren.

I USA har man förstått vidden av detta problem. Alla ska få samma chans. Oavsett bakgrund, socioekonomisk status eller bostadsort. I USA pumpar Obama in massor av pengar för att få snurr på det. Motprestationen för staterna blir att ha en plan för IT- satsningen. Varför kan det inte ställas samma krav på Sveriges kommuner? Kommer detta ske?

I annat fall blir satsningen i Sverige inget annat än halvdan. Skolorna som ligger längst fram, ska vara måttstock. Skolorna som ligger i kölvattnet ska försöka komma ikapp. Jag tänker på de skolor som ligger i områden där många föräldrar söker en annan skola till sina barn, en skola som ligger i ett annat område. Hur blir det för den skolan? När elevtappet blir stort, blir ekonomin lidande, ska då dessa skolor ha likadana förväntningarna på att de ska ha samma IT-infrastruktur som den skolan som har många elever inskrivna? Är det rättvist och likvärdigt? Inte mycket! I USA är det just dessa skolor, som ligger i utsatta områden, som får ta del av ”Obamas pengar”.

Tillsammans med de ekonomiska musklerna Obamas regering visar, och att externa företag går in och sponsrar med utbildningar för personalen, så kommer eleverna i USA få ett försprång att fylla de lediga tjänsterna som uppstår i den nya IT-åldern. Tyvärr kommer de svenska eleverna att halka efter – ännu mer.

Anders Enström
MA/NO-lärare och förstelärare på
Östra Grundskolan

 

Källor
https://www.wired.com/2016/01/obama-pledges-4-billion-to-computer-science-in-us-schools/
https://skl.se/download/18.47f265d5147af9ff1781d679/1407852131116/Lagesrapport_om_it_i_skola
n_SKL_2013.pdf
https://skl.se/download/18.455606ea14bccfd925270f21/1426236642141/F%C3%B6rslag+Nationell
+strategi+f%C3%B6r+skolans+digitalisering+mars15.pdf
https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/nyhetsarkiv/nyheter-2016/nyheter-2016-
1.247899/digital-kompetens-och-programmering-ska-starkas-i-skolan-1.247906
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.240546!/Menu/article/attachment/U2015-04666-
S_Nationella_it-strategier.pdf
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.247954!/Menu/article/attachment/Utkast%20Lgr11.pdf