Elever, lärare och rektor omvärldsspanar och workshoppar tillsammans på den digitala utvecklingsresan

Det blåser friska vindar när klass 345F från Johannebergsskolan i Göteborg, går längs gatan till busshållplatsen. Med spänd förväntan ska Montessorieleverna iväg på ett lite annorlunda äventyr idag. De inleder en omvärldsspaning gällande digitala verktyg, tillsammans med sin lärare Vera Koncz och biträdande rektor Anna Badenfors.

Att träffa andra vuxna ute i arbetslivet händer inte så ofta men är något som verkligen uppskattas av eleverna, i detta fall slutanvändarna – de digitala verktygens och erans barn.

Elevernas perspektiv är en viktig del i processen och att samverka i hela kedjan för att bilda sig en uppfattning om hur skolan på bästa möjliga sätt kan arbeta digitalt är mycket spännande.

– Vi behöver allas perspektiv för att fatta väl grundade beslut, säger Anna Badenfors. Vi är i full färd med att arbeta fram en hållbar IKT-plan för hela förvaltningen i Centrum där omvärldsanalysen naturligtvis är en viktig komponent. Att fånga upp elevernas och pedagogernas reflektioner när de får möjlighet att besöka och samtidigt testarbeta i miljön där verktygen kommer till är oerhört givande. Både för relationerna till eleverna och för insynen det ger i de digitala verktygens funktion och innehåll. Det fungerar inte att sitta vid skrivbordet bakom en skärm, vi behöver samtala, nätverka och uppleva för att få en relevant bild av verkligheten omkring. Med fokus på relevanta lösningar gällande verktyg och innehåll.

Vera Koncz som är klassens lärare ser flera vinster med arbeta digitalt i den här typen av verktyg som testas idag:

– Vi har behov av just den här flexibiliteten som digitala verktyg erbjuder. Eleverna har friheten och möjligheten att jobba med olika moment vid tidpunkter som passar deras utvecklingsprocess och tempo. De kan ta den tid de behöver till ett visst moment utan att känna sig stressade över att andra klasskamrater är snabbare exempelvis. Allt material är samlat på ett ställe och vi kan verkligen använda tekniken för att anpassa arbetssätt efter var och ens förutsättningar. I vårt fall är klassen åldersblandad, då förenklar det digitala verktyget ytterligare. Sedan har vi aspekten med det kollegiala lärandet. Använder vi alla ett interaktivt verktyg kan vi ta del av varandras arbete på ett helt annat sätt. Administrationen minskar på sikt genom digitaliseringsprocessen vilket ger oss mer tid att fokusera på pedagogik och innehåll. Jag är oerhört inspirerad och vill komma igång nu direkt säger Vera med entusiasm i rösten.

Väl framme tas klassen emot, det råder en respektfull balans i mötet mellan vuxna och barn på kontoret där de visas runt av Jonathan Lindström som är produktansvarig och håller i dagens workshop. Eleverna, lärare och rektor träffar VD, tekniker, programmerare, processledare, filmare, produktansvariga och projektledare. Elevernas möte med de två kontorshundarna är kanske det som dröjer sig kvar allra mest… och så klart den kreativa miljön på Göteborgskontoret.

En av eleverna reflekterar över hur trevligt och intressant det kan vara på en arbetsplats, alla kan välja var de vill sitta, dricka te i en fin kopp när de jobbar, ha keps och mössa på sig utan att någon säger något och dessutom ha sin bästa vän med sig under dagen! Jag vill börja jobba nu, konstaterar hen, eller i alla fall sitta här och lära mig. Vilken frihet, jag känner mig fri här jämfört med i skolan…

Det är just samtalen under dagen som onekligen leder till lärande reflektion, för alla involverade. Det betyder så oerhört mycket för eleverna att få vara en del av processen, att bli lyssnade till, att bli tagna på allvar och som en av 10-åringarna uttrycker sig:

– När vuxenvärlden släpper in oss känns det bra och meningsfullt. Lärande sker på många olika sätt, att träffa andra vuxna än våra föräldrar och lärare är inspirerande och gör att vi upptäcker andra möjligheter. Vi lär oss mycket av att se hur vuxna har det när de jobbar. Jag visste inte att en programmerare kan jobba med så här många olika saker till exempel. Det är kul att höra vad andra vuxna tycker om att jobba med och varför de har valt just det yrket. Sedan är det spännande att känna till vilka som jobbar med det vi ska använda i skolan, då vet jag att det är en människa som har gjort det.

När förmiddagens workshop är till ända, utvärderingen är gjord, alla har sagt hej då och hundarna är klappade ännu en gång, går vi i ett slags glädjerus tillsammans till bussen. Barnens entusiasm över att få möta människor (och hundar) de inte känner, arbeta digitalt i en spännande miljö och lära mer än om endast verktyg är slående, motivationen finner inga gränser. De flesta vill tillbaka och några vill börja jobba direkt. Så susar den lågmälda elbussen in på hållplatsen och när vi kliver på viskar en elev till en annan:

– Nu gäller det att skaffa bra betyg, här vill jag jobba!

Så sluts dörrarna om våra ryggar och resan till elevernas framtida tillvaro har tagit fart på riktigt, efter att ha jobbat i och på riktigt.

 

 

10 omvärldstrender 2017 och de nya rollerna på arbetsmarknaden

Härom dagen var det återigen dags för Kairos future att delge sin omvärldsspaning inför 2017.  Samtidigt lanserar Veckans affärer de coolaste jobbtitlarna för 2017. Något att diskutera, för frågan är hur väl skolan förbereder eleverna för de nya organisationer som växer fram? 

Lägg märke till förändringen som skett från tio-i-topp-lisan 2014! Den tekniska utvecklingen driver fram nya roller på en alltmer flexibel – och entreprenöriell? – arbetsmarknad. Vad påverkar oss nu och framöver? Hur kan vi förhålla oss när vi vet?

2017 är det detta vi kommer att se mer av…

Organisation Flexibility Manager
I en tid som kräver ett flexibelt arbetssätt – där organisationer ständigt behöver anpassa sig till omvärlden – behövs denna roll för att se till att organisationen är rätt rustad, flexibel och inte stagnerar.

Personal Teacher
Personal Trainer är för kroppen. Nu kommer Personal Teacher – som tränar knoppen. Fortbildning är avgörande för alla, och denna roll är experten som hjälper till att sätta upp en personlig plan för utbildning och utveckling.

Self-leader
Mellanchefer blir färre och vi måste i högre utsträckning leda oss själva. Självledarskap heter det då – en roll alla behöver ta nästa år.

Self-management Consultant
Många behöver utveckla sitt självledarskap. Den här rollen guidar och coachar individer med utgångspunkt utifrån de starkaste beteendekompetenserna i en era som är talangernas tid.

Futorologist
Framgång ligger i att kunna se in i framtiden. Kundernas ändrade beteende, trender och teknisk utveckling är tre huvudområden denna roll har koll på för att kunna ge råd om rätt riktning.

AI coach
AI lär sig själv om oss som individer, våra vanor och beteenden vilket gör att den här helt digitala rollen kan bli människans bästa vän.

Private Data Detective
Vissa har samma lösenord till allt, andra kopplar inte upp sig på öppna nätverk. De flesta har ingen koll alls. Det här är en mix av städare, polis och advokat i en digital värld där vi inte vet vilka spår vi egentligen lämnar efter oss.

Personal Mental Trainer
En PMT hjälper oss att komma tillbaka till vem vi själva är mitt i all transformation och digitalisering. Det blir experten på hur vi ska få rätt mind-set och mobilisera kraft för att uppnå mål och mening.

Drone Traffic Controller
Drönaren blir framtidens butler som förser oss med det vi behöver när vi behöver det. När luften fylls med små snabba farkoster blir den här rollen avgörande för att skapa ordning i trafiken.

Team Facilitator
Mellanchefernas tid är förbi. Individer och specialister leder sig själva, men jobbar tillsammans i olika konstellationer. Att facilitera processer och skapa förutsättningar för effektiva samarbeten är en attraktiv kompetens framöver.

2014 såg listan över de bästa jobben ut så här på va.se

1.       Systemutvecklare (8,4/10)
Yrkesgruppen som ligger bakom utvecklingen av spel som Candy Crush och operativsystem som Android toppar årets lista. Enligt Bureau of Labor Statistics (BLS) kommer drygt 140 000 nya positioner tillkomma innan år 2022.

2.       Systemanalytiker (8,2/10)
Som systemanalytiker kommer du bland annat rekommendera operativsystem till organisationer och det gäller därför att förstå sig på både mjukvara, hårdvara, nätverk samt hur de hänger ihop

3.       Tandläkare (8,2/10)
 Behovet av tandläkare minskar inte direkt i takt med att sockerkonsumtionen ökar och enligt BLS kommer det behövas ytterligare 23 300 nya tandläkare fram tills 2022.

4.       Specialistsjuksköterska (8,1/10)
5.       Apotekare (8,1/10)
6.       Legitimerad sjuksköterska (8,0/10)
7.       Fysioterapeut (7,9/10)
8.       Legitimerad läkare (7,8/10)
9.       Webbutvecklare (7,8/10)
10.     Tandhygienist (7,7/10)

Vi lever i en brytningstid när nya, gamla, eviga och ny-gamla perspektiv kämpar om tolkningsföreträde. Det gäller allt från geopolitik, energi, teknologi och global ekonomi till synen på framtidens arbete, företagande, kultur, moral och livshållning. I ett längre perspektiv finns ibland möjlighet att kora segrare, men i ett kortare perspektiv är mycket mer osäkert. Men ett är säkert, att kulturkrockarnas tid är här och definitivt inte över på länge än.

Kairos future beskriver i ett pressmedelande tio av de tydligaste kulturkrockarna under 2017, fyra av dem mer övergripande, långsiktiga och till stor del sammanhängande med övergången till en alltmer mer digitaliserad värld, sex av dem handlar mer om delvis eviga men samtidigt mer akuta teman som tenderar att flyta upp i tider av osäkerhet.

1. Verkliga verkligheten: digital eller fysisk? De digitala infödingsföretagen skapar disruption och förödelse genom att avstå från att följa vedertagna regler.

2. Arbetet: hopp eller fruktan? På samma sätt ser vi två helt olika perspektiv på framtidens arbete växa fram. Många av dem som omhuldar den snabba tekniska utvecklingen längtar efter en helautomatiserad värld där vi slipper arbeta och ägna oss åt tröttsamt slit, medan andra ser på trenden med fasa.

3. Människan: naturlig eller förbättrad? Ska vi utnyttja alla till buds stående medel och successivt transformera oss till cyborger? Eller är det naturliga nog?

4. Företaget och marknaden: Star Wars eller Star Trek? I den digitala världen finns sällan någon tvåa, eller i varje fall ingen fyra eller femma. Det räcker med en sökmotor, en eller ett par kommunikationsplattformar och en taxi-app. Vinnaren tar allt, och tricket handlar om att så snabbt som möjligt bli ett globalt imperium, alternativt lyckas sälja sig dyrt på vägen.

5. Kulturen: konvergens eller krig? De senaste åren har visat att Pax Americana håller på att ersättas av något nytt, och nya regionala storledare gör anspråk på alternativa ordningar och tar upp kampen mot västerländsk dekadens och slapphet, ofta påhejade av mindre grupper i just nämnda västländer.

6. Politiken: lyssna eller leda? Hur mycket ska politiken lägga sig i ekonomin? Välfärdsutredningen är ett aktuellt exempel.

7. Folket: demokratin eller folket? Många vill vara folkets röst och allt fler politiker vill använda folkets röst för att ändra i yttrandefriheten.

8. Sanning: fakta eller känsla? Förr brukade man säga att fakta sparkar. Och det gör det fortfarande, men falska fakta sparkar bättre, vilket Facebook fått erfara. För delning bygger på känsla. Samtidigt beskrivs dock samma  generation som de främsta livsnjutarna av alla, där inte bara produkterna ska vara en njutning utan även shoppingupplevelsen i sig självt

9. Moral: dekadens eller dygd? Den moraliska generationen har de kallats, dagens unga. Liksom den bortskämda, omoraliska och odugliga.

10. Livshållning: optimism eller pessimism? I decennier har vi fått höra att vi ska ”gilla läget”, vara optimistiska och positiva. De optimistiska lever längre och lyckligare. Samtidigt är årets populärafilosofiska trend pessimism.

Nu när vi så tydligt ser den snabba utvecklingen, stundar nästa fråga, nämligen den om hur detta påverkar dig och den omgivning du befinner dig i? Hur flexibel är egentligen skolan och hur snabbt kan och bör vi anpassa förändringar och omfamna utvecklingen?

 

På spaning efter den tid som väntar

Ledarskap. Ett populärt ord i svensk skoldebatt.  Redaktionen har tagit avstamp i ett antal fördjupade samtal med lärare och rektorer ute på fältet för att inleda jakten på framtidens ledare i skolan – bortom horisonten. Vi efterfrågade vilka egenskaper och beteenden som kommer att vara väsentliga för att leda och här är resultatet.

Framtidens ledare…

…är mer visionsdriven

Förmågan att sätta sin verksamhet i ett tydligt och verklighetsnära sammanhang, blir allt viktigare särskilt som konkurrensen om elevernas uppmärksamhet ständigt ökar. I en alltmer digital värld kommer normerna för hur en skola fungerar succesivt förändras. Då väntar kanske ett visionsarbete för en fysisk skola med helt digitala spelregler i form av dygnet-runt-verksamhet?

…är mer kreativ

Kreativitet och innovation både gällande nya arbetssätt och överlevnad på ett allt mer konkurrensutsatt område kommer att behövas. Att släppa fram fler kreativa personer som får ansvar för att utveckla hela verksamheter kommer att bli allt vanligare. Idag leder vi många gånger våra verksamheter utifrån de personer som arbetar där och utifrån ett slags rättviseperspektiv baserat på erfarenhet.

… prioriterar uppgiften före rollen

Att skapa förutsättningar för att lösa uppgifter som tar organisationen till målet kommer att bli allt viktigare och ledarskapet kommer att gå ut på att fördela rollerna kring uppgiften, inte uppgiften kring människorna. Förmågan att sätta mål följs av förmågan att analysera och röja de hinder som finns på vägen. Auktoriteten kommer att förflyttas ut till olika team och beslut kommer att fattas lokalt. I takt med den digitala utvecklingen kommer fler alternativa sätt att organisera verksamheter behövas.

…har större fokus på hållbarhet

Framtidens pedagogiska ledare arbetar med hållbarhet på flera plan. Socialt riktas ännu mer fokus på jämställdhetsarbete som inkluderar både kvinnor och men. Ekologisk hållbarhet i form av en sundare livsstil slår igenom. Yoga och meditationssalar kommer att finnas tillgängliga för alla och vara en självklar del på schemat.

…präglas av transparens och flexibilitet

I digitaliseringens fotspår följer en ännu större öppenhet, allt som görs och hur det görs kommuniceras och görs tillgängligt för alla. Att skapa inflytande och balans (mellan hälsa och effektivitet) blir högprioriterade kärnvärden.

…har hög integritet och är som folk flest

De ledare som tar ansvar för sina aktioner, har en väl utvecklad empatisk förmåga och är förlåtande blir mer framgångsrika. Inget nytt men detta är något framtidens ledare kommer att ha stort fokus på. De ledare som idag upprätthåller en perfekt fasad gör dem opersonliga och tråkiga att ha att göra med. Dessutom går det nästan inte längre att vara ett skal av detta slag. Vi fattar inte alltid rätt beslut och att visa sårbarhet, vara öppen med sina brister och erkänna och reflektera över sina egna misstag är viktiga förmågor som inger förtroende.

…är mer prestigelös och söker hjälp

Att ha mod att vara prestigelös och viljan att lära är något framtida generationers ledare kommer att vara riktigt starka i. Att berätta om sina erfarenheter för att stärka andra och våga be om hjälp kommer också att prägla ledarskapet. Att vända sig till en mentor för att utvecklas i sin roll är ett led i att ta personligt ansvar. Något som kommer att generera ett mer tillåtande klimat överlag.

…är mer positiv till olika generationers kunskap erfarenheter

I ett modernt ledarskap tas alla tillvara och attitydförändringar på arbetsmarknaden börjar växa fram. Det gäller framför allt att vi accepterar och ser möjligheter att äldre och yngre har olika kunskaper och erfarenheter. Ju äldre vi blir, desto längre kommer vi att stanna kvar i arbetslivet. Som ledare är målet att hitta värdet och bekräfta det i alla.

…bedriver en större, fördjupad klimatsmart samverkan internationellt

Med hjälp av tekniken kommer framtidens ledare att möta sina internationella kollegor genom ett par virtual reality-glasögon. I alla fall om företaget Oculus får bestämma. De håller på att utveckla något slags cyklopliknande föremål som kan öppna upp för en ny typ av fördjupad samverkan mellan människor. Tillsammans blir det möjligt att skapa och utforska nya världar och scenarion var vi än befinner oss. Fördelarna är minskad klimatpåverkan genom färre resor och mer effektiv arbetstid.

…ser bortom horisonten

Arbetar utifrån mål och visioner, både här och nu, men också med enorma framtidsperspektiv. Därmed är alltså inte alltid visionen och målen relaterade till nuvarande organisation. Ta google exempelvis, vars mål är att om 300 år ha kategoriserat all världens information. Många människor och ledare hinner komma och gå under en sådan period och fortsätta arbeta för det som skall ske – bortom horisonten.