Jag är din röst i världen!

Hur är det egentligen när du precis har kommit till en ny geografisk plats på världskartan, med flykten i bagaget och en enkel biljett?

Hur är det egentligen när du har massor att berätta, saknar ett giltigt språk och ingen vill lyssna?

Hur är det egentligen att ständigt bli bedömd utifrån det politiska klimatet i landet du lämnat?

Hur är det egentligen att ständigt bli bedömd utifrån ett geografiskt område, om vilket de nya medmänniskornas omdöme, vilar på färdiga, ogenomträngliga sanningar?

Hur är det egentligen med vem du är…

De första åren
var orden fadda i munnen
och överallt trampade man
på minerade fält där
en eller ett
den eller det
närsomhelst kunde brisera

De första åren var undergivna
lågmälda samtal
och behärskade rörelser
man var en objuden gäst
en främling…

Dessa rader inleder en av dikterna ur den i dagarna nyutkomna episkt berättade samlingen Jag är din röst i världen. Vi möter vi författaren, föreläsaren och översättaren Namdar Nasser som elegant och naket flyttar oss rakt in i hjärtat av sorgen över påtvingad flykt. Han delar fragment av minnen från tiden vid fronten i krig, tar oss vidare med i möten med platser och människor i en vakuumlik tillvaro som objuden gäst för att så småningom finna vägen att berätta  Det är en diktsamling som ger oss möjlighet till identifikation. Genom sitt bildrika språk ger Namdar Nasser läsaren verktyg att förstå vad som föreligger de resor många miljoner människor i vår tid tvingas göra.

– I början gör det ont och allting är bräckligt. Vi hade så mycket att berätta och dela med oss av men saknade orden och språket att nå ut. Många dörrar stängs för den som inte talar språket, även för den som talar det men med viss brytning och felsteg i grammatikens djungel, lägger Nasser till med sorg i rösten. Den första tiden handlar om att delvis skapa en ny identitet genom språket. Men att samtidigt vårda det du vuxit upp med. Tänk dig att du från en dag till en annan lämnar allt du har här. Ditt hem, din hund, dina vänner, din familj, din skola, ditt jobb. För att aldrig mer gå på de välbekanta gator du tagit för givet. Att kanske aldrig mer krama din mamma, din syster eller bror. Att kanske aldrig mer få tala ditt språk utan att folk tycker att du är konstig, mindre vetande och därmed mindre värd. Att kanske göra sitt livs svåraste resa för att vakna upp i en ny verklighet, i ett nytt regelverk med nya sociala koder. Att det plötsligt är viktigare för människor att veta var du kommer ifrån, hur länge du varit här och om du trivs, än hur du mår, vad du vill i livet och hur du kan bidra till en ännu bättre utveckling. Det gör den första tiden mycket svår, för alla.

För Namdar Nasser handlar arbetet om att tillgängliggöra de känslor som följer en sådan här livsomvälvande händelse för att bygga broar människor och samhällen emellan.

– Min önskan är att människor här skall få möjlighet att välja nyfikenhet och förståelse istället för rädsla och hat. Här tror jag att berättelsens kraft kan hjälpa till. Det är mycket lättare att välja det förra när vi har en relation till det som tusentals människor idag erfar.

För de minnesbilder och fragment som rymmer de starkaste känslor och upplevelser lämpar sig den berättande dikten mycket väl. På komprimerat utrymme fångas hela spektrat och det går verkligen att förstå, eller i alla fall identifiera sig med känslorna ur uppbrott, glädje, ilska och sorg. Alla är de universella känslor. Det spelar inte längre någon roll var vi kommer ifrån och vilka kulturyttringar vi känner igen. Namdar Nasser klär det djupt mänskliga i vacker språkdräkt.

Alla gryningar är blodspräckta
inget sker längre utan fruktan
alla ord sägs i tystnad
och en antydan till förfall
tungt som ett sista andetag
hänger över hustaken

Den här staden
luktar en sviken förälskaelse
en härsken bön
den här staden
har jagat bort fullmånen
och förvisat vallmoblommorna
den här staden
har gripit alla glada toner
och stängt ute leendet

Den här staden
har planterat falska minnen
på husfasaderna
och målat alla fönsterrutorna svarta
den här staden
har bytt ut namnen på alla gator och torg
och gjort alla sina invånare till främlingar
den här staden
har byggt om horisonten
till gravplatser
och försäkrat att alla
ska få tillbaka sina liv
vid ett annat liv

Jag vill kliva ur bilen
be tiden att stanna
ge mig en blick
den ska göra avtryck
ge mig en väska
den ska rymma glömska
jag ber bilen att stanna
jag vill kliva ur tiden

 

Vill du boka med Namdar Nasser som föreläsare eller ta del av hans böcker? Klicka HÄR.

Förstoringsglaset på kommuner och strategier för utveckling

Horisonten har under kommande veckor fokus på hur olika kommuner arbetar med skolutveckling och lärande. Först ut är Mölndals kommun och lärandepodden där del 1, rapport från modermålsenheten gjorde entré i fredagens utgåva!

Vi återger framgångsrika strategier, belyser inspirerande exempel från daglig verksamhet och medverkar på så sätt till att sprida ett kollegialt lärande svenska kommuner emellan. Ett område som många hanterar nu och arbetar fram strategier kring är hur nyanlända skall integreras i den dagliga skolverksamheten. Här bidrar SKL med ett webbaserat material som syftar till att utgöra stöd i planering och genomförande.

Klicka här för att ta del av webbmaterialet från SKL

Arbetar du i en kommun med tydliga strategier där arbetet fungerar väl? Vill ni berätta om er verksamhet? Kontakta redaktionen: annica.anderson@horisonten.io

Vi hörs!