jDays – när skola och näringsliv inspirerar barn och unga att se programmeringens möjligheter

I dagarna två har elever från Kvarnbyskolan och Krokslättsskolan i Mölndal, deltagit i jDays som gick av stapeln på Clarion Post i Göteborg. Ett mycket välordnat arrangemang som tar fart med projektledare Amelie Hellners i spetsen. Förväntansfulla elever som i par bänkar sig vid konferensborden och startar med att sätta ihop sin egen minidatordator, en Raspberry pi, för att sedan gå vidare och programmera i Scratch.

Idén till det hela föddes redan för ett par år sedan när Anders Karlsson, IKT-utvecklare på skolförvaltningen i Mölndal läste en artkel i GP om programmeraren och företagsledaren Hamid Samadi, som beskrev utmaningen med att hitta utvecklare och programmerare och den ökande bristen på kompetens.

Det ledde så småningom till att Anders och kollegan Sofia Knüppel kontaktade Hamid Samadi på Solid Beans för att utforska och på sikt kunna skapa möjligheter för barn och unga att bekanta sig med programmering under andra former.

–  Vi har kört jDays för yrketsprogrammerare sedan några år tillbaka och nu har vi alltså startat jDays junior i år för att se vad vi behöver inför kommande år. Målet är att göra något ännu större för blivande programmerare. Det är så oerhört viktigt för oss att ge barn och unga möjlighet till inspiration. Vi ser ett enormt behov av yrkesrollen programmerare redan nu och det växer lavinartat. Det finns ingen möjlighet för politiker att fatta skolpolitiska beslut i den takt som nu behövs för att tillräckligt många ska kunna utbildas tillräckligt snabbt. Det saknas helt enkelt tillräcklig kunskap. Därför måste vi på ett lokalt plan agera och bidra till att växla upp intresset för detta. Vi behöver synliggöra vad, varför och hur. Vi behöver lyfta förebilder som visar vad som är möjligt så att unga attraheras av programmering som något intressant. Samhällets digitalisering är mycket beroende av detta och bristen på kompetens gör att vi redan nu halkar efter i utvecklingen säger Hamid Samadi med stort allvar i rösten.

Hamid menar, precis som Anders och Sofia att samverkan är enda vägen framåt. En förståelse de delar med Digitalverkstan, vilka håller i dagens workshop med två studenter från Chalmers som ledare. Digitalverkstan är Dataföreningens satsning för att stimulera och utveckla barns digitalkunskap i både skola och på fritiden. Nätverket leds av Thure Bergström bland andra. Med hjälp av resurser som handledande studenter från IT-universitetet och material i form av raspberry pie, microbits m.m. håller Digitalverkstan workshops runtom Göteborg, både i samarbete med bibliotek och skolor. Digitalverkstan byggs på ideellt intresse och ser att det finns ett ökande behov av programmeringsinsatser. Just därför skapar föreningen förutsättningar för både barn och ungdomar upp till 15 år, för att på ett lekfullt och experimenterande sätt  utforska digitalt skapande och programmering. Att samverka kring jDays ligger helt i linje med föreningen övriga arbete.

Inne i den rymliga konferenslokalen är taket högt, på mer än ett sätt. Skapandet med IT som material är oerhört spännande och roligt säger eleverna Martin och Roxanna. De går i klass 7 på Kvarnbyskolan och ser enorma möjligheter med att arbeta så här.

– Dels är det väldigt roligt att få byta arbetsmiljö och göra något annat, det tillåter oss att tänka fritt, säger Roxanna, men det är också spännande att se vad vi faktiskt kan utveckla under tiden vi är här. Martin fyller i och bekräftar. Han ser att möjligheten till lärande växer.

– Det finns så många olika saker i programmering menar han, det är matte och kommunikation. Det handlar också om att vi får samarbeta och lösa problem. För att göra det tillsammans krävs det att vi verkligen lyssnar på varandra. Detta är jättekul och vi ser resultat snabbt.

FullSizeRender

Roxanna berättar att hon aldrig kopplat ihop en minidator men att det går snabbt att förstå hur det går till och att det verkligen är roligt att programmera spel. Hon ser definitivt nya möjligheter efter den här erfarenheten och vill jobba vidare och lära mer.

Sofia och Anders från skolförvaltningen i Mölndal ser detta som en enorm möjlighet att forma skolan efter de behov samhället faktiskt uttrycker.

– Vi ser och förstår delar av detta men om vi ska göra allt på egen hand tar det för lång tid, därför behöver vi bli ännu bättre på den här typen av samverkan och vi är oerhört glada att våra elever får chansen att prova menar båda två. Därför värnar vi om samarbetet med Solid Beans och Digitalverkstan. De utgör ju en helt strålande resurs för att belysa både behovet men också möjligheterna i samhällsutvecklingen eleverna och vi alla behöver vara en aktiv del i.

Vad ger det då företagen som går in med en sådan här satsning.

– För min del är det oerhört spännande att se vad som händer när dagens unga ställs inför den här typen av uppdrag. De är oerhört snabba få att greppa vad som ska göras och tar sig an uppgifterna med en underbar entusiasm säger Hamid med ett stort leende. Jag kommer sannolikt hinna gå i pension innan de blir anställda i mitt företag skrattar han, men vi behöver verkligen fånga upp den här generationens kapacitet. De lär sig så oerhört mycket snabbare än tidigare generationer och de kommer så mycket längre på kortare tid. Det i sig är något vi behöver ta på allvar, likaså skolan, som annars riskerar att tappa en hel generation. Att inspirera unga att välja nutidens och framtidens yrken handlar om att uppmuntra barn och unga, det gör vi inte genom skärmförbud och andra tokigheter. Vi gör det tvärtom genom att få till mer av den här samverkan mellan skola och näringsliv, och att lyfta förebilder. Viktigast av allt är uppmuntran i hemmet. Samverkan med föräldrarna är helt avgörande, när våra barn är små är det vi som föräldrar som har absolut störst inverkan  i deras liv. Där kommer också ansvaret att engagera sig och visa vad som är möjligt i livet. Det kan vi inte lägga över på skolan eller samhället, avslutar Hamid.

När jag lämnar Clarion Post och samtalet med Hamid för den här gången är det med stor tillit till vår kapacitet som människor att välja det goda och att samverka istället för att konkurrera. Det är så vi kan göra skillnad. På riktigt.

IMG_4275

 

 

Ådalsskolan – så sker värdeskapande skolutveckling inifrån

Han leder en mycket innovativ utveckling som i praktiken skapar verklig samverkan mellan skola, kommun och näringsliv. Ådalsskolan där Peyman Vahedi är rektor, bjuder varje år in till innovativa möten, där dialogen mellan samverkansparterna tar ordentlig fart och ger värde i praktiken för alla involverade. Skolutvecklingen och dess utmaningar diskuteras, idéer och genomförda projekt lyssnas in och näringslivets behov matchas med skolans utbildningar och kompetens.

– Vi har skapat en organisation som numera är känd för att vara nytänkande, orädd och lösningsfokuserad säger Peyman Vahedi. Vi har mängder av idéer för hur vi kan utveckla skolan, inte bara lokalt. Fungerar våra lösningar för oss delar vi gärna med oss. Skillnaden på oss och andra? Ja det är väl att vi agerar och omsätter våra idéer i praktiken och att vi inte ser oss själva som offer för omständigheterna. Skolan här är mötesplatsen för mycket av det som sker lokalt, säger Peyman med sund självklarhet.

I mötet med Peyman Vahedi slås jag av hur oerhört kompetent han här, inom en mängd olika områden. Sedan är det modet och den enormt positiva utstrålningen. Allt är verkligen möjligt. Han räds varken de stora eller små frågorna och tar egna initiativ för lösningar och riktlinjer när sådana saknas på nationell nivå.

Som till exempel den digitala fjärrundervisningen inom moderna språk som skolan numera tillhandahåller för en inlandskommun genom Ådalsskolans kreativa och viljestarka lärare. Ådalsskolan har ju en historik kring fjärrundervisning där agerandet inte bara påverkade eleverna som har modersmål, utan faktiskt blev exemplet som förändrade svensk lagstiftning!

Under hösten har Ådalsskolan startat både en e-sportutbildning och öppnat ett MakerSpace i sina lokaler. Det sistnämnda har verkligen blivit en plats att mötas, där lärandet och utvecklingen av idéer står i centrum och där åldersintegration kring detta sker på ett naturligt sätt. Äldre samverkar med yngre och tvärtom, lärandet ägs inte av någon på grund av stereotypa föreställningar kring ålder och kön, lärandet blir till när idéer omsätts till görande. Då spelar det andra ingen roll. Peyman belyser särskilt bibliotekariens roll i den digitala omvandlingen av traditionellt bibliotek till hypermodernt MakerSpace.

Ytterligare något som verkligen skapar samverkan och kan komma att förändra framtiden för lärare nationellt är Ådalsskolans modell gällande administration.

– Vi är inne i en utvecklingsfas där vi digitaliserar så gott som all administration. Något som traditionellt sett anses vara en enorm börda för många skolor. Vi kan inte längre vänta och hoppas på nationella insatser när lokala huvudmannen har högre utvecklingstakt och krav konstaterat Peyman Vahedi beslutsamt.

Vad är då hemligheten? Hur gör du som ledare skolan till en innovativ plattform? Hur får du skolan att bli en intressant utvecklingsplats för näringsliv, kommun och politiker?

Här är Peyman Vahedis tips för lokal samverkansframgång där skolan är det innovativa navet:

I relation till kommunen är det bra att tänka på följande:

1) Var envis, beslutsam men också tydlig med att du inte kan utföra ditt uppdrag om du inte får makt och ansvar.

2) Var transparent och ödmjuk. De som sitter på högre stolar får ta mycket stryk på grund av alla fel som du kan komma att göra. Därför är deras tveksamhet till nya idéer helt förståelig.

3) Med hänsyn till punkt 2, dra inte igång nya idéer och stora planer som kostar skattepengar, om du inte tänker fullfölja. Var lojal, genomför och överlämna professionellt.

I förhållande till näringslivet gäller detta:

1) Var envis, beslutsam men också tydlig med att du inte kan utföra ditt uppdrag om de inte engagerar sig.

2) Var transparent och ödmjuk men leverera hårt. Få dem att förstå att när du gör din del, förväntar du att de gör sin del.

3) Skapa förståelse internt för att näringslivet är en resurs. Lärarna är kvalitetsgaranter. När du gjort detta driver personalen utvecklingen där näringslivet blir en naturlig samarbetspartner.