Skapande med IT som material – en kodknäckare till vårt digitala samhälle

Det råder härlig makerfeber i världen och inte minst i Sverige. Redaktionen tar hjälp av Carl Heath på Interactive Institute i Göteborg för att reda ut begreppen och skapa förståelse för hur maker kan komma att påverka utbildningens och skolans framtida roll. Varför ska vi arbeta makerorienterat i skolan och vad vinner vi på det? Vad behöver skolorna göra för att alla ska hänga med och inte tro att detta är en ny, övergående fluga? I det stora handlar det om att upptäcka, skapa, dela och lära för en större förståelse.

Är ni redo att lägga grunden för en mer likvärdig digital kompetens hos våra barn och unga i skolsverige? Då kör vi!

Vad är egentligen maker och hur kommer det sig att termen fått sådant genomslag på senare tid?

– Makers och Makerkultur är en förhållandevis ny etikett på gör-det-själv rörelsen i dess moderna form, där traditionella material för skapande, möts med de digitala. Det är en rörelse för skapande och kreativitet, för känslan av att inte bara konsumera analoga och digitala produkter, utan att kunna skapa, förändra, bygga vidare på och ge uttryck för idéer genom eget skapande. Intresset för Makerkultur har vuxit i takt med att material och verktyg har blivit alltmer tillgängliga. Det som för tio år sedan kostade tiotusentals kronor går idag att köpa för några tior. Det är idag fullt möjligt att skapa och utforska med IT som material långt ner i åldrarna. Som här i filmen, till exempel, när Amanda, 3 år, utforskar ett tjuvlarm som hon själv har byggt, för att förstå vad det är som händer och hur det fungerar. Ytterligare ett skäl är internet och tillgången till gemensamma globala miljöer för att dela kunskap och erfarenhet accelererar utveckling och innovation. Över plattformar som Youtube, Instructables, Thingiverse, Github med flera delas kunskap och utforskar makerkultur i alla dess former.

Varför ska vi arbeta makerorienterat i skolan?

– Det är egentligen inte något nytt sätt att arbeta på. Skolan har haft ett processorienterat förhållningssätt när det kommer till de kreativa, estetiska och praktiska ämnena länge. Det som är nytt är tillgången till nya material och verktyg för att skapa och gestalta, samt för att förstå naturvetenskap, matematik och teknik genom maker.

På vilka sätt skapar det en förståelse för det digitala samhälle vi lever i?

– I takt med samhällets digitalisering uppstår nya behov av skapande kunskaper. I skolan lär vi oss att både läsa och skriva text. Vi lär oss att uppleva musik, men också att skapa den. I samma mening behöver vi inte bara lära oss att konsumera teknologi, utan också producera den. Att kunna skapa för att förstå en del av de material som binder samman vårt digitaliserade samhälle.

Vad kan vi åstadkomma genom att arbeta ur ett makerperspektiv?

– Genom att arbeta med och inkludera programmering och skapande med IT som material i skolan skapar vi bättre förutsättningar för dagens och morgondagens elever att förstå sin samtid, en digitaliserad vardag. Vi skapar bättre förutsättningar för elever att gå vidare i tekniska och naturvetenskapligt orienterade högre utbildningar. Även för de som väljer att gå mot en humanistisk eller samhällsvetenskaplig väg, ökar förståelsen för sin samtid bättre.

Vad behöver samhällets ledare, skolan, rektorer och lärare förstå och veta om maker för att kunna sätta igång och på sikt utveckla innovativa miljöer och sammanhang?

– Det viktiga i detta sammanhang handlar inte specifikt om makerkultur, utan snarare om vikten av att ge alla elever goda förutsättningar att förstå och vara i sin samtid. Den är digitaliserad, och det innebär att kunskaper inom exempelvis programmering och skapande med IT som material är viktiga områden. Teknikutvecklingen har gjort det möjligt att utbilda inom dessa områden långt ner i åldrarna. Perspektivet Makerkultur är ett av många perspektiv att beskriva samma typ av kompetenser. Det som är kraftfullt med just detta perspektiv är att det sätter fokus på det skapande, det kreativa, det processorienterade. Och det är ett perspektiv och ett språk som beskriver området runt om på jorden idag.

Vart kommer makerkulturen föra utbildningen och skolan på sikt?

– Makerkultur, skapande med IT som material och programming skapar förutsättningar för skolan att utbilda inom områden som blir allt mer aktuella, ju mer vi digitaliserar samhället. Det är inte dessa företeelser i sig som kommer att föra skolan någonstans. De är bara nya byggstenar i en skola skapad för att möta dagens digitaliserade samhälle. Det som för utbildning framåt är utvecklingen av en politik för skolan som också den utgår ifrån vetenskaplig grund, en vilja och förmåga att kontinuerligt verksamhetsutveckla skolan hos såväl politiker, tjänstemän, skolledare, lärare och annan personal i skolan.

Vilka ”makerförebilder” kan inspirera svensk skola och det svenska samhället. Vilka är de vanligaste frågorna och funderingarna du möter när du är ute och pratar maker?

– Makerkultur är ett nytt inslag i utbildningssektorn. I projektet Makerskola hjälps skolhuvudmän, akademi, näringsliv och science centers åt att utveckla sys sätt att förstå digitaliseringen genom programmering och skapande med it som material. Projektet är ett innovationsprojekt och målbilden är att tillsammans forma och utveckla goda verksamheter, lektioner, metoder och processer. Förebilder och hjältar i detta sammanhanget är alla de lärare och skolledare som bidrar och prövar det nya, experimenterar och vågar utmana sig själv och sina verksamheter. Sådana ser vi många av i projektet, i förskolan, skolan, särskolan gymnasiet och i de övriga verksamheterna. Och för varje dag projektet pågår och fler utvecklas, skapas fler förebilder i sina respektive miljöer som kan leda och stötta kollegor och verksamhet.

Vill du komma igång? För mer inspiration och vidare diskussioner om Maker och projektet Makerskola, se filmerna på Makerskola.

I Sofia Winerdals klassrum råder makerglädje!

Makerrörelsen handlar inte om att bara skapa saker som kan röra sig, blinka och låta. Makerbegreppet handlar om att skapa betydelse, att ge det vi skapar en innebörd, definierad av oss själva, genom själva skapandet. Och det är kanske först när vi lyfter de möjligheter tekniken ger, till en filosofisk diskussion om meningsskapande, som intresset skulle ta hela pedagogvärlden med fullständig storm. Eller? Någon sade att makerrörelsen innebär en ny postindustriell renaissance, i mitt inre poppar Platons idélära upp… Det intressanta i undervisningssammanhang är ändå den möjlighet makerkulturen ger när det gäller att skapa mening, eller kanske snarare meningsfullhet i lärandet. För makerarbetet handlar ju om att ställa frågor och hitta svar.

Att läsa Sofia Winerdals blogg skapar nyfikenhet och glädje! Hon är så förväntansfull och går verkligen all in i det hon gör. Tänk att som elev få mötas av en bubblande, intresserad och lyrisk pedagog som har skyhöga förväntningar på dagen, när du som elev kommer till skolan. Visst känns det bra och visst blir du själv fylld av förväntan bara genom att läsa inledningen på Sofias blogginlägg?

”Äntligen, som jag har längtat att få sätta igång detta tema! Nu ska vi skapa, hacka, programmera, leka, räkna, mäta, bygga, rita, och skriva. Ett tema som kommer att bygga på entreprenöriellt lärande, kreativitet och konstruktion. Men temat kommer också beröra ett historiskt perspektiv där vi kommer att diskutera barns levnadsvillkor förr och nu. Vi kommer att titta på leksakers utveckling och därmed nosa på mekanismer och materialkunskap”.

Jag skulle själv vilja vara elev hos Sofia på Runborgs skola i Täby där hon arbetar och bestämmer mig därför för att fråga henne mer om det makerrelaterade arbetet och hur tekniken hjälper eleverna att skapa medvetna lärprocesser.

Hur lägger du upp ditt arbete?

– Jag arbetar i ämnesintegrerade teman där jag numera lägger in en maker- och digital slutprodukt/redovisningsform i min planering. Minimello-projektet är tex en del av ett Leksaks-tema där fokus ligger på enterprenöriellt lärande. Att skapa något eget utifrån en idé, skiss och sedan förverkliga denna i vårt makerspace. Eleverna får utlopp för kreativt skapande och vi arbetar process-inriktat från idé till färdig produkt.

Vad lär sig eleverna?

– Minimello-dockorna får led- detaljer som har placerats ut på skissen i efterhand efter noga övervägande och planering. För mig är det viktigt att eleverna får arbeta med processer, det är då lättare att se progression samt följa elevens lärande. Jag använder digital dokumentation tillsammans med elever, exempelvis digitala böcker eller portfolios där eleverna kan samla texter, filmer och bilder och själva följa sin utveckling och reflektera kring sitt lärande. Till projekt som detta är även skrivkunnigheten viktigt. Det finns mängder av sätt att träna på att skriva. Exempelvis kan eleverna få skriva och berätta om sin minimello-docka och skriva en låt eller dikt som dockan framför. De skriver även manus till film om dockan för att nämna några av de möjligheter till färdighetsträning som kommer med projektet. Låtskrivande och filmskapande kom som initiativ från barnen och det kommer vi att arbeta vidare med både under skol-och fritidstid. Att barnen får vara med och bestämma och tycka går ju helt i linje med skolans tydliga fokus på elevinflytande. Vi arbetade med ett liknande projekt i F-klass, men då var temat skräp och eleverna skapade skräpfigurer som fick liv i film och animation. Det är egentligen bara den egna fantasin som sätter gränser.

Hur utvecklar man som lärare dessa arbetsmetoder om man inte jobbat med maker eller programmering?

– Det viktigaste är att eliminera allt eventuellt motstånd som har med rädslor att göra. Det enda sättet är nog egentligen att slänga sig ut på okänd mark och testa. När vi som pedagoger ser möjligheter och inte begränsar oss eller inte fastnar i tekniken, utan snarare tänka att analogt och digitalt material kan mötas, utvecklas vi själva vidare. Börja med analog programmering, lek programmering där eleverna ”programmerar” varandra genom pilar eller dunkar i ryggen. Prata om programmerings begrepp så som algoritm, kommando och så vidare. Bygg förståelsen tillsammans med barnen och börja sedan testa enkla robotar eller programmeringsappar. Det är som att lära sig ett nytt språk och för att tala behöver vi utmana oss själva och våga prova resonerar Sofia beslutsamt. Det går inte att ta miste på både allvaret och ambitionen i hennes röst.

Varför är makermetoden ett bra verktyg i undervisningssammanhang?

– En mycket viktig aspekt för oss pedagoger men även samhället i ett större perspektiv är att maker-arbetssättet så tydligt ökar lärglädjen, vilket återspeglar sig i elevernas resultat. Hela makerkulturen är också ett led i att utveckla kompetenser för framtiden och förbereder eleverna för en framtida arbetsmarknad. Kan vi pedagoger lära oss mer om makerkulturen och förstå dess innebörd, så kommer vi hela tiden närmare framtidens behov av lärande och kunnande.

Alla ni som redan är engagerade och arbetar med maker – berätta om vad ni gör och fortsätt dela med er av erfarenheter. Det är så viktigt att sprida förståelsen för vilken enorm utveckling vi människor kan nå genom makerkulturens entré i skolvärlden. För er som inte kommit igång – vänta inte, det kommer aldrig ett perfekt tillfälle, du skapar det perfekta tillfället här och nu, genom att slänga dig ut på okänd mark och vinna nya erfarenheter, en personlig kunskapsrenaissance!

Projektet Makerskola och Carl Heath lanserar ny podd för alla makerintresserade!

Sju snabba frågor och svar för dig som vill veta mer om skolrelaterad makerkultur och programmering och få inspiration på området:

Vad är syftet med podden?
-Podden är en del av projektet www.makerskola.se och syftet är att dela och sprida kunskap om makerkultur och programmering för lärare i Sverige.

Hur fick du idèn?
-Jag har gjort poddradio tidigare inom IT och lärande, och vet att det finns ett stort intresse att lyssna bland lärare.

Hur ofta kommer nya poddavsnitt produceras och finnas tillgängliga?
-Podden kommer att komma ut ungefär en gång varannan vecka.

Vilka är målgrupperna?
-Alla intresserade av makerkultur och programmering i skolan.

Om skolor är i färd med att utveckla programmering och makerkultur – hur skulle de då kunna använda er podd?
-Tanken är att den ska inspirera och peka lyssnaren åt olika intressanta håll.

Långsiktig vision?
-Att sprida och utveckla makerkultur och programmering.

Vad kommer att hända i podden?
– Per Falk var första gästen ut i podden, han kommer säkert tillbaka. Formatet bygger på att jag intervjuar olika personer som på ett eller annat sätt knyter an till programmets tema.