Pop-in School på Bett 2017 – årets wow-upplevelse!

Ett snart mytomspunnet skolbesök där ombytta roller skapade magi. Lärare och elever. Varför? Eller viktigare att fråga för att utveckla tanke till erfarenhet. Varför inte?

Kan 180 gradersperspektivet ge lärare och elever en fördjupad förståelse för samverkan och och vidare utveckling? Svaret är sannolikt ja. Att tänka tvärtom i arrangemanget kring Bett-resornas sedvanliga skolbesök, visade sig ge en enorm energikick och framgångsfaktor som satte igång förståelsen för programmering rejält hos deltagarna. De brittiska eleverna sammanfattade viktiga bitar ur den computer science de har på schemat och formulerade unika koncept för deltagande svenska lärare att arbeta sig igenom när de flyttar in i skolan för en dag.

I vanliga fall består besöken av betraktande rundvandringar mellan teknikrika salar, där slipsprydda elevers pannor ligger i djupa veck och arbetsron vilar som ett mjukt täcke över klassrummen. Framgångsfaktorerna är totala, måttet av välartade elever finner inga gränser och skolorna briljerar i olika mätningar baserade på diverse olika skalor.

På Bohunt School i Worthing, en pittoresk och vid första anblicken lite sömnig småstad, granne med livliga smältdegeln Brighton på engelska sydkusten, fullkomligt bubblar förväntan och spänning bland de elever som för dagen tillsammans med en Apple Distinguished Instructor, skall leda över 300 svenska lärare genom workshops i programmering.

Engagemanget bland eleverna gick inte att ta miste på, med stor glädje och på största allvar tog de sig an ledarskapet i klassrummet. Med stor respekt lotsades det svenska lärarkollegiet genom både analoga och digital programmeringsövningar, där slutproduktionen landade i att få testa programmeringsspråket Swift.

Entusiasmen hos den svenska lärartruppen mätte heller inga gränser. Både elevernas kunskaper i programmering och deras ledarskap i klassrummet imponerar, menar några av de lärare vi möter i klassrummen. De är också överväldigade av elevernas ödmjukhet i de ombytta rollerna, tålamodet och artigheten i mötena är något som ger intryck och lever kvar. Visst är det så att språket påverkar analyserar ytterligare en deltagare. Vi är ju ovana vid tilltal i form av Mr, mrs och miss, säger han leende.

Vad eleverna tog med sig…

När nya roller antas vidgas förståelsen för andras perspektiv. För både lärare, rektorer och elever gav de en a-haupplevelse att anta en annan roll, det krävde viss ansträngning och vilja till kommunikation för att skapa nya erfarenheter och därmed lärande. Det var det definitivt säger en av eleverna med ett enormt leende.

-Nu förstår jag mina lärare mycket bättre, vilket arbete de lägger ner för att alltid ha uppgifter som passar alla och räcker en hel lektion. Dessutom tycker jag att Computer Science känns mycket roligare nu när jag förstod vilken upplevelse och nytta det kan vara för någon att lära sig det och förstå hur saker hänger ihop säger Alice, en av dem som håller i ett programmeringspass tillsammans med sina elevkollegor Elena och Adam.

-Det var väldigt spännande att få ge lärare instruktioner och se dem samarbeta säger Elena stolt. Eric, som är trions yngste, fyller i med lektionens syfte. Att ge lärarna som inte ännu arbetat med programmering, en grundläggande förståelse för begrepp som exempelvis kommando, loop och funktion. Elena påpekar också att det var både utmanande och roligt att få ge feedback till lärare!

När eleverna summerar vad de själva tar med sig från dagen nämner de modet att våg fråga om någon behöver hjälp, lära känna nya vuxna och våga visa.

Vi har fått vässa våra sociala förmågor och gå utanför vår komforten. Vi har fått lösa massor av problem vi inte räknade med under tiden vi jobbade, vi har fått träna på att g instruktioner, lyssna, ge och få feedback. Framförallt har vi haft så fantastiskt roligt! Svenska lärare är så trevliga och visar uppskattning. Det var så kul att jobba ihop med Jesper, avslutar de tre i kör.

Vad lärarna tog med sig…

Några av lärarna som tog kursen i programmering hos Alice, Elena och Eric betonade vikten av att börja praktiskt med programmering. De fick lära genom att göra i form av att programmera varandra utifrån givna instruktioner. Och de fick göra detta upprepade gånger med olika övningar, först enligt en bana och sedan i en dans. Det blev en hel del skratt under programmeringens gång. Och det blev verkligen tydligt hur viktigt det är med exakta instruktioner, minsta avvikelse gör att slutmålet faller. Då är det bara att börja om, konstaterar någon glatt.

När de är klara med den analoga programmeringen är det dags att under elevernas ledning plocka fram surfplattorna och anta nästa utmaning, att koda i Swift. Det är så spännande att det är svårt för Alice, Elena och Eric att få de svenska lärareleverna att bryta upp. Och det om något är ett gott betyg åt dagen.

Passet avslutas med en gemensam reflektionsyta om vad som gjorts och vad deltagarna lärt och tar med sig till sin egen verksamhet. Flertalet var överens om att det gav oerhört mycket att starta i praktiken för att sedan gå vidare till teori och prova i skarpt läge.

Just tiden för reflektion och att så många samverkar, delar tankar och idéer, tänker gemensamt om en upplevelse som delats är oerhört värdefullt. Det ger ett metaperspektiv som är ovärderligt. Det är därför det är så bra att få den här möjligheten, menar en av lärarna. Det skulle vi aldrig skapa hem, att 300 personer invaderar en skola under så här välstrukturerade former. Det var det bästa jag gjort på länge!

Phil som är Bohunts rektor tycker att det är en enorm möjlighet att få visa upp skolans arbete och att internationella kontakter är oerhört viktigt. Det är genom upplevelser och samtal kring varandras erfarenheter och system som vi kan fortsätta utvecklas. Vi är så glada att få öppna upp vår skola och att få arbeta tillsammans med er! Det har varit en helt fantastisk dag för oss alla!

*AEI på passet vi rapporterade från, var Jesper Grönlund från Fridaskolan i Vänersborg.

Bohunt med rektor Phil i spetsen samarbetar med Lin Education för årets Pop in School på Bett2017.

Resultatet av Pop-up School på årets BETT

Dryga halvåret har passerat sedan delar av skolsverige besökte BETT-mässan i London och inspirerades kring teknik och lärande i dagarna flera. Horisonten var på plats och rapporterade från en mängd olika arrangemang. Ett av de mest uppmärksammade inslagen var workshopen Pop-up School som arrangerades av Lin Education. Att skapa nytt av befintligt med människor från olika skolkulturer som arbetsmaterial väckte en hel del insikter.

Vad händer när man låter elever delta i lärares kompetensutveckling? Om eleverna dessutom är från Storbritannien och därigenom synliggör lärares undervisningspraktik då skolkulturer blir synliga i mötet?

Emma Nääs var en av de hundratals deltagarna som medverkade. Hon minns kraften genom det unika samarbete som så explosionsartat uppstod.

– Känslan som jag fortfarande har kvar är att det var så oerhört befriande att få tänka fritt utan begränsningar och istället tänka möjligheter. Ur det föds en lust att utvecklas och vilja nå nya mål tillsammans. Det smittar av sig deltagare emellan. Kreativitet och glädje och driv i diskussioner gav mersmak, vilket jag tror var en gemensam nämnare för alla som deltog. Gemensamt för både elever och lärare var att vi vågade och endast när vi vågar lär vi oss nya saker. Det jag fortfarande bär med mig är kanske inte mätbart men det är en enorm stolthet över att jag var med och formade den dagen tillsammans med nya kollegor och elever. Vi fixade det, genom ett fantastiskt gränsöverskridande samarbete.

Röster i spåren av BETT

Det mest värdefulla med fackmässor är att stärka befintliga relationer och samarbeten, samt att skapa nya kontakter. Så sammanfattar IRM (Institutet för reklam och mediestatistik) vad mässbesökare och utställare värderar högst med mässan som medium. Utbytet som sker människor emellan i en annorlunda miljö, där tusentals personer samlas, kommer aldrig att kunna få samma effekt på annat sätt. Däremot är sociala medier en fantastisk kommunikationskanal att förmedla upptäckter och synliggöra processer, vilka ofta tar fart när mässbesökare får möjlighet att reflektera kring sina upplevelser tillsammans med andra. Det händer något med vår förmåga att tänka nya tankar och kanske framförallt viljan att prova nytt och gå utanför vår komfortzon när vi bryter vardagsrutiner och miljö. Våra förväntningar styr som bekant resultat.

Så var också fallet på årets BETT-mässa i London. Det blir nämligen skillnad när hundratals- eller tusentals människor sammanstrålar med  siktet inställt på en sak. Utveckling. Därför är det värt att förflytta organisationen, eller delar av den till en ny, inspirerande miljö.

– Det innebär så stora möjligheter för lärande när vi tar avstamp i ett gemensamt syfte, nämligen att utveckla arbetet kring digitaliseringen av skolan och vår undervisning. Vanligtvis är det någon eller några som drar i utvecklingsarbetet och många gånger får de lägga en hel del tid på att övertyga kollegor om möjligheterna med nya synsätt och lösningar för att få med alla. Här på BETT är vi förbi det stadiet och kan lägga totalt fokus på att faktiskt starta och föra pågående utvecklingsprocesser vidare till nästa nivå! Det är så underbart att alla som är här verkligen vill något och är redo att ta nästa steg, menar två pedagoger från en kommun i Västsverige. Det gör att vi kan fokusera på det som är väsentligt för att nå bättre resultat. Det blir en enorm power när så många samlas med ett och samma syfte, att både ge och få bränsle och nya verktyg att fortsätta utvecklingen där vi befinner oss i vår digitala resa. Att under flera dagar få dela erfarenheter och utmanas i sina tankesätt genom workshops bland annat, ger möjlighet till reflektion och fördjupade samtal på ett helt annat sätt än i vardagen.

Att föreläsningar inspirerar vet vi men det finns forskning som visar att mycket lite eller ingen förändring sker genom endast föreläsningar. För att utveckling och resultat av forskning ska slå rot och ta fart i praktiken behöver individen känna och uppleva direkt delaktighet i det som skall iscensättas. I annat fall uteblir motivationen och den inre drivkraften som är en stark källa till förändring och förbättring. Upplevelsen av tid och att ha tid, är också avgörande för hur vi utvecklas i vårt yrkesutövande.

– När vi som förvaltning i våra olika roller får sammanhängande tid och tillgång till varandra över tid, lär vi känna varandra på ett annat sätt. Den gemenskap som uppstår gör att samtal utvecklas och dialoger som i en stressad vardag aldrig annars skulle ta fart, uppstår. Det gör att vi får enormt mycket bättre förståelse för varandras uppdrag, utmaningar och möjligheter och kan ge respons som leder till utveckling på hemmaplan. Det gäller naturligtvis att vi som åker på ett sådant här evenemang också har en plan för hur vi återkopplar till våra kollegor som inte deltar i resan. En del av den planen handlar om att söka både våra egna och våra kollegors förväntningar om vad vi har för behov som skall fyllas. Vi har därför möten där detta diskuteras innan vi åker, lika viktigt är även uppföljningsmöten efter hemkomst. Där delas reflektioner som sedan omsätts i praktiken. Självklart vilar ett stort ansvar på oss som får i uppdrag att delta i BETT-evenemang. Något vi tar på stort allvar, menar en pedagog från södra Sverige.

Flöden i sociala medier vittnar om workshops, inspirationsföreläsningar och inte minst möten mellan människor som ur dessa formar nya samarbeten. Det finns de kommuner som kommit mycket långt i digitaliseringsarbetet och ser deltagandet i BETT som en möjlighet att strukturera allt det arbete som hittills gjort.

– Vi har ett helhetsperspektiv på digitaliseringsfrågan i kommunen, vill jag påstå menar en skolchef från en kommun norr om Stockholm, nu synar vi varje del av verksamheterna och anpassar för bästa möjliga resultat och för att utbildningen verkligen ska bli likvärdig i alla våra skolor. Inte bara gällande teknik, det är vi förbi utan gällande innehåll och utveckling av detta. BETT är för oss en del i ett långsiktigt utvecklings- och förbättringsarbete och varken kan eller ska ses som en isolerad företeelse. Alla verksamheter, privata som kommunala behöver perspektiv på sitt eget arbete, det måste naturligtvis inte ske på BETT, men vi övertygade om att det måste ske! Och det gör det här, för alla som deltar. Bara se dig omkring, vilken energi!

Under BETT-dagarna sker mängder av workshops i olika arrangemang, skolbesök anordnas och även om vi ”lever i” vitt skilda skolsystem, har många skolor här kommit långt i införlivandet av programmering och datalogiskt tänkande. Sverige står inför en sådan utmaning i detta nu och ett sätt att motivera pedagoger att närma sig en sådan verklighet är att de får ta del av resultat som visar hur eleverna faktiskt arbetar med kod i sin vardagliga verksamhet. På the BETT-show ställer naturligtvis mängder av företag ut för att visa besökaren hur de arbetar utbildningsorienterat och kan vara behjälpliga i digitaliseringsprocessen. Tvärtemot vad många tror arbetar de företag som ofta förknippas med ren IT, även med innehåll och levererar idag helhetslösningar. Från skolstart till examen men även med fokus på ett livslångt lärande.

Som i alla branscher presenteras på mässan lösningar för att förbättra verksamheter, i detta fall handlar det om utbildningssektorn. BETT kan och kanske bör vara en del i en långsiktig förbättringsstrategi. Det är en enorm framgång för pedagoger och skolledare i termer av att dela erfarenheter och byta ut bra mot bättre. Genom att skolsverige tar den här möjligheten blir skolan mer intressant – inte minst för eleverna.

*Intervjuerna genomfördes på mässan och på Lin Educations BETT-arrangemang i London.

 

På väg till BETT och skollondon!

Äntligen är vi på väg! Väskorna är packade, kameror, mikrofoner, dator, allt som behövs för att samla och dokumentera fantastiska upplevelser och människor på väg till och från utbildningsvärldens största mötesplats. BETT. Där allt handlar om utveckling. Följ oss och våra bilder med reportage dagarna som kommer, vi har många spännande möten, samtal, föreläsningar och event på agendan. Vi tar dig dit där du vill vara!

Ale kommun om varför BETT är ett viktigt led i utvecklingen

I Ale kommun arbetas det målmedvetet med att skapa lust att lära i skolan. Och för att det ska ske krävs engagemang, nyfikenhet och vilja att skapa förutsättningarna så att lusten till lärande växer sig stark och är ständigt närvarande.  Ett sätt att skapa lustfyllt lärande är att ledare och pedagoger själva håller sig ajour och ligger i framkant när det gäller utveckling. Då är BETT ett av sätten att inspireras och hitta nya möjligheter menar Ales strategiska IT-grupp:

– Vi vill se hur framtida utveckling kan se ut och inspireras av den bredden som erbjuds på BETT. Vi vill ta del av andra som kommit längre både på mässan och genom skolbesök. Man behöver vara väl förberedd för att få ut det man vill ha och det som kommer att ge något vidare framåt.

Hur påverkar BETT-resan den lokala skolutvecklingen?

– I Ale kommun har vi en strategisk IT-grupp med representanter från skola, förskola och IT. Det är vi som åker tillsammans i syfte att utveckla vårt arbete i kommunen. I gruppen bearbetar vi sedan och tar fram hur och vad vi vill arbeta vidare med. Alla skolledare är sedan den viktigaste gruppen för att driva utvecklingen vidare. Vi ser också att resan till BETT ger närmre kontakt och samarbete i gruppen som åker och ett gott samarbete mellan Utbildning och IT är avgörande.

 Hur når intrycken från BETT-mässan ut i Aleskolornas klassrum?

– Det ligger ett stort ansvar på oss som åker att dela med oss och sprida vidare. Det gör vi på olika sätt. Vi har just startat en webbsida för kommunens pedagoger där vi kommer att lägga ut både inspirerande inlägg och möjligheter att testa sådant som vi fått syn på för att skapa intresse och delaktighet. Senare kommer det att finnas sådant som bearbetats av gruppen och läggs ut som strukturerade utvecklingsinsatser. Eftersom vi har lärarrepresentanter med kommer de att ha möjlighet att dela och sprida direkt på skolorna.

 Hur fattas beslut om vilka i kommunen som åker?

– Det är de som redan är valda till strategiska IT-gruppen som åker. Den utgörs av representanter för pedagoger, skolledare, Utvecklingsenheten samt IT-enheten i syfte att täcka olika perspektiv.

 Vad har Ale kommun beslutat sig för att fokusera på vid årets besök?

– Vi har en bred ansats där lust att lära i skolan är en viktig del av utvecklingen i Ale kommun. Vi fortsätter att utveckla vår en-till-en-satsning med ”yoga”-datorer och multimodalt förhållningssätt. Under 2015 startade vi implementeringen av Office 365, så det kommer vi att utgå ifrån i tankarna och vilja inspireras till olika sätt att samarbeta och utveckla en delakultur.
– Ett viktigt fokus är också en skola för alla där vi ser till att alla elever har tillgång till det de behöver för att lyckas. Unde året har kommunen satsat på inläsningstjänst och implementeringen har gått över förväntan. Vi startar nu också en sammanslagning mellan utvecklingsenheten och skolbiblioteksverksamheten så vi kommer att passa på att titta i den riktningen också.

*Intervjun genomfördes med Åsa Ericson, utvecklingschef, Anneli IKT Coach/utvecklare och specialpedagog, Per-Erik Lundahl, IT-strateg och Christina Larsson IT-Chef Ale Kommun.

Åsa Melander om vikten av att våga förändra för att nå högre kvalitét

Årets kvalitétsmässa slog rekord i antal besökare och fullkomligt blomstrade i prakt gällande relevanta seminarier inom hållbar samhällsutveckling. En mycket kompetent föreläsare jag hade förmånen att samtala mer med var Åsa Melander, skoldebattör och visionär med internationellt perspektiv på skolutveckling. Det som gör Åsas erfarenheter så intressanta är inte endast att hon medverkat i Englands genom tiderna störta förändringsarbete av skolor, utan att hon har möjlighet att betrakta och debattera svensk skolutveckling genom internationella glasögon. Ofta utgår debatten från våra egna perspektiv och erfarenheter (något annat är ju nästan omöjligt), där vi ibland gör jämförande analyser utifrån vad som pågår i omvärlden. Men att aktivt ha varit på plats och deltagit i det faktiska förändringsarbetet på internationell nivå, är det få av oss som gjort. Och det ger Melanders resonemang en fräschör. Ett effektivt förhållningssätt när vi står inför behovet att förändra en skola som enligt undersökningar befinner sig i allvarlig kris.

Hon tar avstamp i en en jämförelse av det brittiska och svenska skolväsendet och utbildningssystemet. Härefter för hon mig vidare in i verksamheten där förändringens tid var kommen. En förändring nödvändig för att ge unga människor en framtid i ett minst sagt komplext samhälle.

– Hackney var i mitten av 90-talet en Londonkommun i djup kris, inte bara i skolsammanhang berättar Åsa. Problemen var så enorma att Hackney som kommun, inte kunde reda ut situationen. Till sist vände sig en Member of Parliament samt rektorerna på skolorna till regeringen och bad om hjälp. Det som då hände var helt unikt. Regeringen beslutade att lyfta ansvaret och driften av skolor och alla utbildningsformer från kommunen under en 10-årsperiod. En icke vinstdrivande stiftelse bildades och tog över ansvaret, där uppdraget var att vända skolresultaten totalt. Stiftelsen drevs på ickepolitisk grund och styrelsen bestod av ett antal personer, där enda gemensamma nämnare var en anknytning till Hackney samt tron om att en förändring var möjlig. Övervägande delen hade erfarenhet från skola och utbildning. Detta gjorde att stiftelsen kunde och vågade fatta beslut och ibland mycket radikala beslut. I och med att stiftelsen inte drevs politiskt, behövdes ingen hänsyn tas till väljares reaktioner. Beslut som ansågs nödvändiga för att vända skolresultat prövades och genomfördes utifrån en objektiv och rationell grund.

Det var inget enkelt arbete, naturligtvis blev många människor på vägen upprörda. Förändringsarbete är som bekant aldrig enkelt och det krävs en hel del aktioner och fasta beslut, följt av hårt arbete.

– Det blev ändå lättare att genomföra förändringar av olika slag eftersom alla drevs av syftet att förbättra situationen för kommande generationer. Detta syfte utgjorde bränslet i processen även vid svåra och tuffa beslut. Det kunde handla om att avveckla skolor som inte fungerade exempelvis, det rörde naturligtvis upp känslor för de människor som var involverade. Många gånger haglade olika åsikter kring beslut men eftersom vi hela tiden kunde återkoppla till vårt gemensamma syfte drevs processen och utvecklingen vidare. Det var viktigare än människors subjektiva åsikter och personliga prestige konstaterar Åsa.

Vilka konkreta åtgärder vidtogs då i förändringsarbetet?

– Många skolor som inte fungerade stängdes. Ett antal rektorer slutade, en del blev ombedda att gå, en del valde att gå på eget bevåg. Anledningarna var flera men för att genomföra förändringar av detta slag behövdes både nya strukturer och verktyg. Det viktigaste redskapet av alla var dock människor som trodde på förändring, vågade fatta (ibland) obekväma beslut och som hade modet att tydligt leda andra i förändring. För det behövdes en fantastisk attityd och inställning om att allt var möjligt. Ytterligare en åtgärd som påverkade var att regeringen beslutade om en upprustning av alla Secondary Schools (elever 11-16 år), på så sätt renoverades alla kvarvarande skolor och den fysiska skolmiljön blev betydligt mer attraktiv för både, elever föräldrar och pedagoger. Det ingav hopp och kommunicerade en satsning vilket i sin tur gjorde att de elever som tidigare sökt sig ifrån Hackneyskolorna nu började komma tillbaka. Ytterligare en faktor var att tydliga riktlinjer och regelverk om vad som gällde på skolorna kommunicerades. Som en konsekvens av disciplin, i form av tydliga regler, kom lärandet. När lärandet hamnade i centrum, kom självklart bättre resultat och högre måluppfyllelse, återger Melander.

Den stora skillnaden – skolan handlade om lärande i första hand.

– Inga omständigheter accepterades som ursäkter för släppa lärandet. Åsa påtalar också de organisatoriska faktorerna som möjliggjorde denna inställning. I skolorna fokuserar lärarna på att utveckla pedagogiken, undervisningen och ämneskunskaper, gällande social problematik och uppgifter av administrativ karaktär faller de på andra funktioner och anställda inom organisationen. Självklart fanns och finns det många elever med social problematik och det är skolans uppgift (inte lärarens) att se till att de elever som behöver stöd får det. Lärarens uppgift handlar om att prioritera kunskapsutvecklingen i en klass för varje elev.

Gränserna i en lärares profession verkar mer flytande och uppdraget har blivit av mer social och administrativ karaktär i svensk skola tänker jag när jag lyssnar till Åsas tydliga beskrivning av åtgärder för att vända resultat. Och klart är att ju fler uppdrag en och samma människa ska genomföra desto mer skrapande på ytan riskerar det att bli. Jag bestämmer mig för att gräva djupare. Åsa berätta mer om rollfördelning och organisationsstruktur i förändringsprocessen och vad som gör att en lärare lyckas vända resultaten.

– Det finns säkert väldigt många vägar att gå ler Åsa, det som tydliggjordes hos oss i Hackney var att rektor är en pedagogisk ledare, inte en administrativ ledare. Det innebär att rektor ska fokusera på att leda den pedagogiska utvecklingen och vara expert inom området. Ledaregenskaperna och modet att leda blev avgörande. I Hackney infördes så kallade SIP-team – School improvement Partners – team bestående av utbildade lärare och rektorer som skapades för att stötta lärare och rektorer. De här personenerna finns till som ett utvecklingstöd och en hjälp för rektorerna. De utgör critical friends och har även i uppdrag att ifrågasätta beslut och strategier. Vidare hade alla rektorer ansvar för alla skolors elever och förväntades rycka in när det behövdes.  Alla skolor ingick i ett nätverk och samarbetade kring kompetensutveckling. För att lärare hela tiden ska utvecklas pedagogiskt förväntas de byta/besöka varandras arbetsplatser. Det är en självklarhet att rektor deltar i undervisningen och ger konstruktiv kritik om vad som behöver utvecklas. När det gäller pedagogerna så finns det fler karriärmöjligheter och större löneutveckling än i Sverige. Och det är ett tydligt fokus på kunskapsutveckling och pedagogisk färdighet, administration och socialt arbete hänvisas till personal lämpad för detta.

Hur går utvecklingen vidare?

– Detta är strukturer som har satt sig och något som skolorna arbetar vidare utifrån just därför att det fungerar. Nu är vi mitt uppe i digitaliseringsprocessen och programmering har blivit ett nytt ämne i läroplanen. Utvecklingen pågår hela tiden, det är en del i att förbereda eleverna för kommande studier och vuxenliv. Just programmeringen är ingen enskild företeelse utan en del av samhället, en kompetens vilken anses vara grundläggande för att verka och leva i ett framtida samhälle. Diskussionen kring IT och lösningar tar i sig inte så mycket utrymme. Det är upp till varje skola att se till att eleverna har tillgång till den utrustning som behövs (det innebär inte att alla får en egen dator…) när det behövs i skolan. Det som främjar inlärningen skall tillhandahållas, av skolan, mobiler lämnas hemma exempelvis. Skolorna är tydliga och konsekventa i sin hållning här.

Vad skulle vi kunna utveckla för att höja resultaten i svensk skola?

– Jag tror personligen att mycket handlar om att fokusera på kunskapsutvecklingen och att etablera strukturer som tillåter det. Lärarutbildningen behöver utvecklas och högre krav behöver ställas på ämneskunskaper. Respekten för skolan behöver höjas och här har ju samhället ett stort ansvar – vi behöver börja tala om skolan i positiva ordalag. Läraryrket behöver bli attraktivt och konkurrenskraftigt. Jag skulle vilja se fler skolor uttrycka hur de vill ha det och bli tydligare i sin kommunikation med och gentemot omvärlden.

Önskar du läsa mer om Åsas arbete och uppdrag? Här hittar du till Åsa Melanders blogg.