Fyra punkter för lärarutbildningen att ta till sig

I veckan har Horisonten haft fokus på lärarutbildningarna och digitaliseringen. Därför har redaktionen knåpat ihop en lista, som lärarutbildningarna bör följa.

Adekvat digital kompetens

Lärarna på Lärarutbildningarna ska vara vana digitala användare. Eftersom de nya kursplanerna gäller från juli 2018, borde det vara ett krav. Det räcker inte längre att ha ”studiecirklar” som sitt forskningsområde, alla lärare/forskare bör ha digital adekvat kompetens. Här finns det utbildningsinsatser att göra! Om eleverna förväntas ha adekvat digital kompetens, så borde vi förvänta oss detsamma av lärarutbildarna.

Digitalt berättande

Alla studenter bör/ska läsa kursen ”digitalt berättande”. Den här kursen känns som grundfundamentet i en digitaliserad skola. Denna kurs kan läsas oavsett vilka huvudämnen den studerande har valt.

Kreativitet och stöttningsfunktioner

Alla studenter ska få utbildning i de kreativa stöttningsfunktionerna digitala verktyg erbjuder.
Antingen via sina lärare (se rubrik ””Adekvat digital kompetens)) eller via externa utbildare. Att ha kännedom om de stöttningsfunktionerna digitala verktyg kan erbjuda är en förutsättning för ett individualiserat lärande. Stöttningsfunktioner kan, till exempel, vara diktering och uppläsningsfunktion.

Kurslitteratur

Det finns flera böcker som innehåller matnyttiga tips på hur man kan arbeta med digitala verktyg.
Gör en av dessa böcker till obligatorisk kurslitteratur. Extra roligt vore det om boken kunde läsas digitalt.

Fler samverkansprojekt mellan forskning och skolvardag

På olika håll i landet sker en mängd initiativ för att förbättra skola och utveckling. Nästa vecka inviger Södertörns högskola fyra centrum för professionsutveckling, CPU. Syftet med satsningen är att stärka lärarutbildningen samt bidra till utvecklingen av förskolor och skolor, enligt projektledaren Patric Sahlén, projektledare och adjunkt i pedagogik.

Det  hela är ett samarbete mellan högskolan och fyra skolhuvudmän: Salems kommun, Järfälla kommun och Huddinge kommun samt även Pysslingens Skolor och Förskolor AB, vilka är en del av Academedia.

Vanliga skolor och förskolor blir så kallade övningsskolor där lärarstudenter gör sin VFU. Det som utmärker är en tydlig samverkan mellan lärarutbildningen och skolorna, där högskolans forskning möter skolans praktiska vardag och erfarenheter. Detta syftar till att skapa stabila miljöer för studenternas praktiska övning inför kommande yrkesvardag. Det görs bäst i väl fungerande och autentiska verksamheter menar Patric Sahlén.

Högskolan i Dalarna startar till hösten sin tredje omgång av samarbeten mellan lärarutbildningen och utvalda partnerskolor. Totalt gäller det sju skolor vilka är noggrant utvalda utifrån ett antal kriterier. De områden som granskats inför samverkan är:

– Handledarresurser

– Handledarkompetens

– Forskning

– Utveckling

Grundkravet för handledarresurser och handledarkompetens har varit att lärarna som ingår i verksamhetsområdet skall ha lärarexamen och minst två års erfarenhet av yrket. De ska även ha genomgått en handledarutbildning inför uppdraget. Forskning och utveckling skall pågå och arbetas aktivt med hos partnerskolorna. Det sista kriteriet innebär att skolornas ledning och organisation ska hålla god kvalitet. Skolan förväntas också ständigt söka ny kunskap och reflektera över verksamheten genom att uppvisa en vilja och nyfikenhet.

Flera universitet och högskolor deltar nu i nationella satsningar för att stärka kopplingen mellan forskning och praktisk verksamhet för ett ömsesidigt utbyte, enligt Patric Sahlén. Detta är endast ett par olika exempel.