Nu är det snart dags – en av Sveriges viktigaste konferenser om svensk skola

Framtidens skola är snart här! Konferensen med samma namn går av stapeln i Malmö den 22-23 mars och är en mötesplats med ett tydligt syfte. Att ge dig inspiration i världsklass och en inblick i hur den digitala utvecklingen påverkar skolan nu och framåt.

Vi kan omöjligen veta allt om hur framtidens skola kommer se ut, men vissa saker kan vi redan idag känna oss säkra i. Den digitala utvecklingen går i en rasande fart med nya tekniska läromedel och plattformar. Inom en snar framtid förväntas programmering vara en del av läroplanen. Känner du dig tillräckligt säker i din digitala kompetens för att kunna använda tekniken som en naturlig del i din undervisning? Ingen fara, den känslan delar du med tiotusentals andra pedagoger som du kan konferera med i dagarna två på Framtidens skola.

Patricia Diaz är en av vår tids digitala gamechangers. Hon  kommer att ge dig både konkreta tips på hur du kan använda digitala kanaler och verktyg i din lärarroll, samtidigt som hon utmanar och väcker tankar för diskussion.

– Jag är övertygad om att (den nya) konferensen Framtidens skola kommer att vara värdefull för många lärare på grund av det stora antalet intressanta talare. Konferensens fokus på skolans sam- och framtid samt att ALLA elever ska få möjlighet att lyckas, oavsett förutsättningar såsom bakgrund, etnicitet eller diagnos är oerhört relevant. Det känns verklighetsnära och högaktuellt att ha det perspektivet. Ur mitt perspektiv är alla talarpunkter relevanta, det är i dagens skola vi bygger morgondagens resultat. Jag ser framtidens skola som en viktig mötesplats att få inspireras och och inspirera i vår gemensamma, oerhört viktiga skolutvecklingsresa.

Utöver möjligheten att lyssna till några av Sveriges absolut främsta skolmänniskor har du möjlighet till ett fantastiskt nätverkande. För andra gången i rad avslutas dagen med pedagogik pub där du kan dela intryck och tankar med kollegor.

– Vi tar oss an utmanande frågeställningar och konkretiserar ner till klassrumsnivå, konferensdeltagarna ska få med hands on arbetssätt som de i lärarrollen kan implementera i sin undervisning redan samma dag. Konferensen lägger fokus på inkludering – att se, synliggöra och tillgodose varje elev utifrån individens unika behov, i många fall med digitaliseringen möjligheter som delmetod, avslutar Anna Mankert, projektledare.

Läs också: Konferensen som bjuder in till samverkan och förändring i praktiken – ett reportage om Framtidens skola i Stockholm hösten 2016.

Detta är några av de talare du möter i Malmö Den 22-23 mars.

 

 

SETT syd – inspirationskälla med både bredd och djup

Vilken är den absolut viktigaste frågan du behöver svar på för att utveckla din undervisning och elevernas lärande nu? Så att det skapar mening och förbereder eleverna för den verklighet vi tror att de kommer att leva och verka i om så där tio, femton år…

Stort, eller hur? Behovet av mötesplatser som SETT syd är uppenbart. Delvis för att konkretisera både frågor och svar som sedan kan omsättas i skolpraktiken. Men kanske främst för att ytan samlar de allra flesta aktörer i skolsverige och därmed utgör en ovärderlig källa till omvärldsbevakning. Något som skolan generellt behöver se, förstå och integrera som en nyckel till utveckling i jakten på relevans.

Det finns ett enormt sug i skolsverige efter input för att starta eller fortsätta skapa möten mellan pedagogik och digitalisering, inifrån verksamheten – för att möta behoven utifrån. Med viss variation är det just inspirationsytan i föreläsningsform på SETT syd som verkar vara viktigast för ett stort antal besökare, när redaktionen ställer frågan till ett hundratal.

– Vi är här för att få inspiration. Föreläsningarna sätter igång tankar och idéer om hur vi kan göra. Möjligheten att dra lärdomar och nytta av andras erfarenheter är ett steg i den utveckling vi ständigt arbetar med. Vi sparar enormt mycket tid och kraft genom att samla intryck och ta del av det andra gör. Praktiska exempel på genomförande är en av de stora vinsterna i det kollegiala lärandet. Ibland tänker jag att hela Sverige är fullt av lärare som uppfinner hjulet igen, var och en på sin egen kammare, reflekterar Anette och hennes kollegor från en grundskola i Malmö. Därför behöver vi den här inspirationsytan och vi är mycket glada att SETT syd startat. Det förenklar avsevärt att inte behöva resa så långt och gör ju att fler kollegor tillsammans kan dela upplevelsen fortsätter hon.

Utställardelen är av av intresse för att få kännedom om vad de olika leverantörerna faktiskt kan hjälpa till med och inte minst för att få prova, se och granska tekniken och de nyheter som kommer. Även om flertalet av de besökare vi talar med inte är beslutsfattare vill de kunna påverka valen som görs utifrån behov i respektive klassrum.

– SETT syd har tagit ett jättekliv sedan förra årets etablering och årets upplaga erbjuder dubbla formatet. Som lärare vill jag kunna påverka och framförallt ge beslutsfattarna input kring pedagogiska aspekter och förutsättningar i vår verksamhet gällande inköp av digitala verktyg och utrustning. Att därför få möjlighet att samtala med produktutvecklare och andra användare samt själv testa och få guidning är oerhört värdefullt. Större delen av läsåret befinner vi oss i klassrummet med våra elever, vilket vi ska. För att kunna hålla oss ajour med den tekniska utvecklingen men kanske framförallt skapa en relation till branschen är mötesytan mellan föreläsningarna på SETT oerhört viktig, menar Marie som undervisar i språk.

Det är just dessa givande samtal i mellanrummen, mellan föreläsningarna, där den riktiga kollaborationen påbörjas och tar fart. Sett syd är som ett mänskligt kraftfält där pedagogik, teknik och entusiasm möts som i en nyskriven äventyrsberättelse. Viktiga kontakter som för skolans utvecklingsberättelse framåt knyts och skapar rörelse i systemet. Vi vet att möten som engagerar ger möjlighet till lärande och utvecklad kunskap. Vi bör naturligtvis fundera över hur detta förändrar verkligheten för eleverna. Kanske får vi ett tillfredsställande svar kring detta när alla vi som deltar har en tydlig agenda med vad vi vill och varför vi är där. Den som tar sig tiden att söka dessa svar blir en effektiv, transformerande länk mellan vardagsrealismen vid skolbänken och kraftfältet på SETT.

I slutet av november öppnar portarna till SETT norge – ett skollandskap vi bör lära mer om, av och med. Vi ses där!

#framtidenslaromedel

Framtidens lärande och skola kommer alltmer att anpassas utifrån vår tids samhälle, livsstil och ideal. Vi har under lång tid haft stort fokus på resultat och mätningar. Men utifrån vilken verklighet? Det har blivit dags att lyfta blicken och titta på omvärlden ur ett annat perspektiv. Varför har utbildning och skola i nuvarande form förlorat i värde och blivit ointressant för de som till stor del utgör den, våra elever? Vi jagar ständigt lösningar på resultat. Vad skulle hända om vi flyttar fokus till behov? Och vad skulle hända om debatten förflyttas från att handla om vad som fungerade förr – till att spegla just de behov och den utveckling vi ser nu? Hur ser världen på framtidens läromedel och vad kan vi lära av det?

I oktober har du chansen att uppdatera bilden av vad som händer i omvärlden. På Framtidens Läromedel möts pedagoger, rektorer och leverantörer i en av nordens största konferenser. Genom workshops, inspirerande föreläsningar och pedagogisk pub sker bildandet av nya nätverk för vidare lärande och omvärldsanalys.

När redaktionen möter Sara projektledare för konferensen Framtidens Läromedel fördjupar hon förståelsen för varför konferensen är ett viktigt led i svensk skolutveckling, men också för pedagogerna på ett individuellt plan.

– I år står samverkan i fokus. Skolutveckling handlar till stor del om att både verksamheter och personer vidgar sina vyer och sitt eget lärande. Därför satsar vi på praktiska workshops och möjlighet till möten där erfarenhetsutbyte kan äga rum och göra att nya nätverksytor tar form. De samverkansytor konferensen skapar ger praktiska verktyg som gör det möjligt att  förändra praktiken.

Ju fler desto bättre

Delar kollegorna i en verksamhet gemensamma upplevelser och nyvunna kunskaper är sannolikheten större att det leder till förändrad praktik. Det är också positivt att flera nivåer ur verksamheterna är representerade.

– Konferensen utgör en plattform för omvärldsanalys, utbud, metoder, aktuell forskning och mycket mer delger Sara. Det innebär att lärare och rektorer som hämtar inspiration och delar upplevelser, lättare konkretiserar och praktiskt omsätter vad de är med om, fortsätter hon entusiastiskt.

Projektledarens tips för en maxad konferensupplevelse

– Det viktigaste är att gå in och delta med ett öppet sinne. Att sätta mål för vad du som besökare vill uppnå med konferensen gör att du får ut mer av upplevelsen. Det kan handlar om att bestämma sig för vilka människor du vill knyta kontakt med, eller ämnen du vill starta diskussioner kring. Just samverkan handlar mycket om vad du vill bidra med, vad du vill agera på i de olika fora som presenteras. För en bra upplevelse behöver alla vara aktiva deltagare, inte endast passiva lyssnare. Du kan se dig själv som strateg i ditt eget utvecklingsarbete. Vad behöver du göra då?

Workshops och spännande influenser

En av de mycket intressanta workshops som går av stapeln leds av Felix Gyllenstig Serrao, förstelärare på Frölundaskolan i Göteborg. Utifrån sitt framgångsrika arbete med elever vars tillvaro präglas av socioemotionella problem och diagnoser har han blivit en uppskattad föreläsare. Genom spel och gamification som pedagogiskt verktyg når eleverna tillsammans med Felix helt andra nivåer i sitt lärande.

Hands on Science står bakom de populära robotarna Bee-Bot, Blue-Bot och charmiga Dash.

– Vi vill höja intresset och förståelsen för naturvetenskap, programmering, teknik och matematik. Med hjälp våra produkter och arbetsmaterial kan vi på ett enkelt sätt visa och förklara hur saker och ting i vår omgivning fungerar. Vi försöker alltid tänka framåt och ligger i framkant när det gäller programmering i skolan. Vi har utvecklat en progression av olika robotar och datorkort så att alla från förskola till lärarhögskola kan hitta produkter för att komma igång med programmering. På Framtidens Läromedel kommer vi att visa upp detta under den Pedagogiska Puben samtidigt som vi kör en workshop med nya, spännande BBC Micro:Bit. Vi kommer att ha vår Hands-on pedagog Sofia Winedal på plats. Sofia är grundskollärare och har stor erfarenhet av att undervisa i ”making” och programmering. Det känns som en självklarhet att vi samarbetar med Framtidens Läromedel för att informera lärare om de stora möjligheter som finns när de börjar undervisa i programmering.

Du kan fortfarande anmäla dig och ditt team till konferensen.

Vill du bli inspirerad och få nya idéer till hur du kan jobba redan nu? Susanne Jönsson är en av de kreativa och inspirerande lärare som verkar på Dahlhemsskolan i Helsingborg. Hon arbetar en hel del med Blue-Bot och Bee-Bot och hennes roliga lektionsplaneringar hittar ni HÄR.

Vi ses på konferensen i Stockholm den 18-19 oktober. Delta och diskutera vidare under #framtidenslaromedel

 

 

MakerDays 5-6 oktober i Göteborg

Vi lever i en tid då teknologi och digitala föremål omger oss hela tiden, från mobiltelefonen i fickan, till bilen, diskmaskinen, dörren eller lampan. Mycket av vår interaktion med vänner, arbetskamrater, myndighetskontakter och företag sker via digitala medier. Genom att själv utforska, pröva, experimentera och laborera med teknologi blir vi inte bara bättre skickade i att använda verktyg och material – vi blir också mer rustade att vara medborgare i ett digitalt samhälle.

 Makerkulturen är en samtida kulturform som stämmer ur den klassiska och digitala gör-det-själv kulturen. Nya och gamla former av material och verktyg möts, digitala verktyg, 3D-skrivare, robotar och datorprogrammering är några av ingredienserna, tillsammans med trä- och metallslöjd, textila uttryck, spel, konsthantverk och så vidare. Ett tydligt fokus inom makerkultur handlar om att lära sig praktiska färdigheter och kunskaper inom såväl analoga som digitala praktiker, för att med dessa kunna utforska,uppfinna, skapa och göra.

Makerkulturen ger uttryck för eget skapande i ett socialt sammanhang, såväl i det fysiska rummet som i digitala mötesplatser. Lärande genom informella, nätverkande, delade och görande aktiviteter skapar ofta motivation och engagemang, något som makerkultur har att erbjuda också andra miljöer för lärande, så som skolan.

De senaste åren har makerkulturen rönt mycket intresse bland skolor och lärmiljöer runt om i världen. Det deltagande och medskapande förhållningssättet, där experiment, prövande och utforskande är i förgrunden, ses som styrkor och viktiga aspekter också i formella lärmiljöer. Makerkulturen manifesteras ofta fysiskt genom Maker Spaces och i Sverige har det under de senaste åren vuxit fram ett antal, så som Stockholm Makerspace, Collaboratory, Luleå Makerspace, Knivsta Makerspace, med flera.

MakerDays har ett tydligt förhållningssätt och förhoppningen är att låta den genomsyra hela arrangemanget.

– Vi lär av varandra

– Vi delar kunskap, erfarenheter, tips och idéer

– Att inte kunna, eller att göra fel, är en möjlighet att lära

– Vi strävar efter att göra och pröva, snarare än att prata om görandet och prövandet

Du ser konferensinformationen i sin originalform HÄR Har du inte redan bokat in detta är det dags. Det är definitivt dagar som leder framåt.