Så införs de globala målen för hållbar utveckling

The New Division, Malmö stad och Sweden Green Building Council tar tillsammans med UNDP Sverige initiativ till att underlätta för myndigheter, kommuner, civilsamhället och företag att införa de 17 globala mål som antogs i FN förra året.

Det finns ett stort intresse från myndigheter, kommuner, företag och civilsamhället att förtydliga och utveckla de Globala målen för hållbar utveckling. Malmö stad är en av de kommuner som under 2017 kommer börja titta närmre på hur en kommun kan använda målen, särskilt kopplat till stadsutveckling.

– I Malmö stad har vi beslutat att aktivt arbeta med införandet av de globala målen. Den internationella konferensen Sustainable City Development, som vi genomförde förra veckan, är startskottet på den samverkan som vi vill skapa med andra kommuner, civilsamhället, företag med flera för att hjälpa varandra i detta arbete, säger Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör på Malmö stad i ett pressmeddelande.

Initiativet innebär att The New Division – som leds av Jakob Trollbäck, som tog fram illustrationerna av de 17 Globala målen – arbetar vidare med illustrationer och beskrivningar av målen. Genom tydlig illustration underlättas genomförande och implementering av alla 169 delmål. Illustrationerna ska skänkas till FN och vara tillgängliga att använda för alla som önskar.

– Vi ser redan nu hur illustrationerna av de 17 Globala målen används runt om i världen och skapar engagemang för hållbar utveckling, säger Jakob Trollbäck. Arbetet med att förtydliga de underliggande målen är otroligt viktigt och kommer ge en ännu större effekt när målen nu ska införas.

Sweden Green Building Council kommer arbeta enligt de Globala målen i arbetet med Citylab, och Malmös deltagande i 2017 års omgång av Citylab Action kommer skapa nya möjligheter att utvärdera dessa inom Citylab.

– Vi ser många fördelar med detta. Våra medlemmar och de stadsutvecklingsprojekt som medverkar i Citylab Action kan använda illustrationerna och med stöd av oss och varandra arbeta fram hur de verkar mot de övergripande målen. Målen kommer även användas i vårt fortsatta arbete med certifieringssystemet för Citylab, säger Ann-Kristin Belkert på Sweden Green Building Council.

UNDP är FN:s organ för utveckling som arbetar i över 170 länder med att avskaffa fattigdom, minska ojämlikheter, bygga motståndskraftiga samhällen och främja hållbar utveckling. UNDP är också ansvariga för att samordna, övervaka och informera om de Globala målen och arbetar nära regeringar och andra aktörer för att stötta genomförandet av målen på landnivå.

– Hur framgångsrika vi är i implementeringen av de Globala målen beror på till vilken utsträckning samhällsaktörer på alla nivåer känner till och förstår vad målen innebär. Det behövs en enhetlig och god pedagogik i kommunikationen samt konkreta och vägledande verktyg för att generera brett folkligt engagemang, säger Caroline Åberg, Sverigerepresentant för UNDP.

Sedan tidigare har regeringen en uttalad ambition att Sverige ska vara ledande i implementeringen av de Globala målen. Med detta initiativ kommer alla aktörer få ett gemensamt sätt att kommunicera och strukturera arbetet på ett tydligt och inspirerande sätt. Syftet är också att det ska inspirera andra länder att följa goda exempel. När projektet är klart kommer resultatet att räckas över till FN för fortsatt spridning och inspiration.

60.000 barn mobbas varje år i skolan – så kan du påverka!

Omkring 45 barn beräknas ta sitt liv varje år – till följd av kränkningar och mobbning. Siffror som får oss alla att rygga tillbaka. Det i sig, bidrar INTE till den förändring vi så väl behöver, det krävs ett agerande. Nu har du möjlighet att börja arbeta tillsammans med barnen genom att ta avstamp i samtalet. Frågor som gör ont på djupet och berör lyfts upp till diskussion på ett lekfullt sätt i det pedagogiska spelet AJABAJA.

– Barnen älskar namnet, vuxna däremot kan ha en del invändningar skrattar Åsa och Johan Öqvist, de sociala innovatörerna bakom spelets uppkomst och utveckling. Under sin tid som managementkonsult och projektledare, kom de i kontakt med många lärare som uttryckte en enorm frustration kring hur de i ett tidigt skede skulle kunna diskutera mobbning och kränkningar med barnen. De efterfrågade ett verktyg för att leda den här typen av samtal, berättar Johan. Och det var inte bara några lärare på enstaka skolor som gav uttryck för ett sådant här behov, utan många! Jag arbetade vid den tiden i ett stort antal kommuner och fick ständigt frågor om verktyg för att bedriva konstruktiva samtal för att belysa värdegrunden och arbeta proaktivt.

Resultatet är nu utvecklat och testat tillsammans med långt över 1000 användare. Brädspelet som pedagogen spelar tillsammans med de barnen (4-9 år), lockar på ett lekfullt sätt fram det goda samtalet om de svåra frågorna. Det är populärt bland både vuxna och barn och har redan påverkat klimatet i barngrupper och klasser positivt.

Spelet är förankrat i både svensk och internationell forskning och huvudsyftet är att bidra till barns emotionella utveckling, fördjupade förståelse för normer och värden samt att varsebli det inflytande och de valmöjligheter som kan praktiseras i olika situationer.

Utvecklingen av spelet har  sin utgångspunkt i aktuell svensk och amerikansk forskning rörande barns sociala och emotionella utveckling. Styrdokument såsom Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 samt skollagen, FN:s barnkonvention och diskrimineringslagstiftningen 2007/08:95 utgör grunden.

– Vår ambition är att kunna efterskänka spelet till alla 290 kommuner i Sverige. En förutsättning för att lyckas med detta är att vi fortsätter vårt arbete med att hitta partners som vill samverka för ett bättre samhällsklimat. De som ser investeringar i våra barn som helt avgörande för vår framtid. I vissa fall utgör kommunen partner för att eleverna skall kunna ta del av materialet.

Målgruppen är samtliga skolor, förskolor och fritidshem i Sverige, oavsett om det handlar om verksamhet i eller utanför kommunal regi. Det totala antalet klasser, avdelningar och grupper som har barn i åldrarna 4-9 år ca 50000. Hittills har fler än 2500 spel delats ut till kommuner, skolor och pedagoger i hela Sverige. En del av detta har skett i samverkan med sponsorer.

– Relationen mellan investerad krona och möjlighet att göra skillnad för de små i vårt samhälle är i princip direkt. Det vi gör är efterlängtat av lärare och pedagoger och vi ser att det fungerar mycket bra tillsammans med barnen. Vårt mål är att nå ut till merparten av alla kommuner i Sverige och när vi gjort det kommer vi att ha gjort skillnad i arbetet mot mobbning i en omfattning som förmodligen inget annat enskilt verktyg har lyckats åstadkomma. Vi har inga vinstintressen. Eventuellt överskott kommer att investeras i vidareutveckling av spelet och i andra produkter som hjälper våra barn och ungdomar att prata om svåra och viktiga frågor. Det som driver oss? Kärleken till de små människorna i vår värld, våra barn. De utgör endast en del av befolkningen nu men är hela vår framtid. Det är vårt uppdrag tillsammans att ge dem en god och värdig start i livet. Vi litar på att det vi gör är rätt.

Trots att spelet är utvecklat i samverkan med lärare och pedagoger samt har rötterna i våra styrdokument möter Åsa och Johan en hel del utmaningar i spridningen av spelet, både gällande kommuner och företag.

– Det är svårare än vi trodde att hitta samverkansmöjligheter. Men vi har tillförsikt i att vi hittar vägar i detta. Vi har trots allt bara jobbat lite mer än ett år och nått ut med mer än 2700 spel. När vi träffar kommunerna är bemötandet i huvudsak positivt, de allra flesta säger ja tämligen omgående, ibland redan över telefon numera. Sedan har vi ett antal kommuner som säger nej utan att ens ha träffat oss. De hänvisar till att efterfrågan skall komma från rektorer och förskolechefer. Eller att inget beslutas på förvaltningsnivå. En av landets kommuner hänvisar till att de inte uppmanar skolorna att använda material som de inte själva äger eller har kvalitetssäkrat. Då blir det intressant att fundera på samma kommuns förhållningssätt till internet eller bibliotekslån. Överlag är det snårigt att reda ut vilken instans i kommunen som hanterar vad, ibland upplever vi att det är svårt för kommunerna internt att avgöra vilket ansvarsområde som hanterar vad. Är detta kopplat till demokratifrågor eller är det en skolfråga? Eller är det både och? Vilken enhet ska i så fall då hantera frågan…

I praktiken får sådana förhållningssätt allvarliga konsekvenser för våra barn

– Allt detta innebär ju att tjänstemännen hindrar lärare och elever att ta emot bra hjälpmedel. Eftersom vi agerar uteslutande från den värdegrund skolan vilar på arbetar vi naturligtvis för en förändring och för att det ska bli lättare för sociala innovationer att snabbare förbättra barns och ungas livsvillkor. Det målet delar vi med både kommuner och näringsliv därför hoppas vi att de gör vad de kan för att förenkla sådana här processer och öppna upp så att vi tillsammans kan skapa en friskare miljö och vända siffrorna vi inledningsvis tog del av.

Fördelarna med att använda den här typen av pedagogiska spel är många och metoderna varierar beroende på förutsättningarna i klassrummet.

– Det tar kort tid att spela. Det finns fyra ”världar” på spelplanen och det tar ca 20-30 minuter att spela en av dessa. Det går att använda i det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet. Du skall kunna spela med 1 barn, 2 barn eller en hel grupp av barn. Det finns inget tävlingsmoment, eftersom det skulle kunna hindra det goda samtalet. Det upplevs av barnen som ett spel, men det är ett pedagogiskt verktyg för reflektion och fördjupade samtal. Vi har under resans gång lärt oss av specialpedagoger att spelet fungerar väldigt bra tillsammans med barn som har utmaningar i form av NPF. Vi vet att kuratorer använder det i sitt arbete. Och en hel massa andra häftiga berättelser som ligger bortom hur vi tänkte från början och utanför skolans värld – som verktyg för att få igång det goda samtalet fungerar det oavsett var det används.

Här kommer du i kontakt med Åsa och Johan för vidare information.

 

 

 

Sociala medier för innovativ inkluderande internkommunikation?

Att vi människor är flockdjur och överlever på grund av att vi  interagerar i grupp är ingen världsnyhet precis. Det intressanta i detta, är hur våra mönster, vanor och instinkter bildar tydliga spår och lämnar förtydligade avtryck, allt eftersom våra beteenden flyttas över till de digitala arenor där vi till stor del idag socialiserar.

De senaste decenniernas digitala utveckling med fokus på sociala medier visar starkare än någonsin hur vi flockas i olika grupper där vi känner samhörighet och många gånger finner likasinnade. Vi har också möjlighet att söka upp de som inte alls tycker som vi själva gör och skapa debatt, visa alternativa synsätt och argumentera för vårt eget ställningstagande. Risken finns ju annars att världen krymper…

Hursomhelst leder dessa beteenden till mycket intressanta möjligheter som redan praktiseras på många håll – i företagsvärlden. Med tanke på aktiviteten i alla de sociala medier vi har tillgång till – vad skulle hända om vi flyttar internkommunikationen för våra kommuners verksamheter in i de sociala medierna? Det finns de som provar. Och resultatet är spännande, både när det gäller effektivitet och människors motivation.

Fördelarna skulle ju kunna vara att de flesta redan är väl bekanta med hur social media fungerar, de kan miljön, alltså inga större hinder för att starta. Ökad insyn och transparens följer med eftersom ingen kan sitta på sin kammare och skicka hemliga mail till varandra (om nu någon skulle göra det). Falsk ryktesspridning skulle minska drastiskt i den mån det är en utmaning, eftersom alla har sin digitala identitet och får ta konsekvensen av vad de säger (läs skriver).

Redan för ett par år sedan genomförde internet i fokus en undersökning gällande brukandet och följande noterades: istället för att vara åskådare så hade deltagarna börjat bli aktiva kreatörer i det sociala nätverket. Det största värdet som organisationerna själva såg var bl.a. att engagemanget ökade i organisationerna tack vare en bättre informations- och kunskapsspridning, där den samlade kunskapen gav mer exakta svar på de frågor man hade. Det blev lättare att kontakta varandra. Den ökade kunskapen om andras verksamhet underlättade samarbeten och kommunikation mellan olika avdelningar och utan hierarkiska eller geografiska hinder. Och innovationskapaciteten ökade genom att man därmed jobbade snabbare. När man tittade på faktorer som bidrog till att de sociala medierna togs emot och började användas i organisationerna lyfte man bl.a. fram egennyttan som användaren hade av det sociala intranätet, skapandet av dialog och sociala kontakter, gästbloggare som lockade in fler medarbetare till aktivt deltagande, effektiva sökmotorer av den ökade informationen, samt att man lärde sig skapa länkar istället för e-post.

Om vi sätter detta i relation till den delakultur och det utvidgade kollegiet som för skolans och förskolans pedagoger faktiskt i mångt och mycket uppstått genom sociala medier bör kommuner och huvudmän överlag kanske faktisk se över möjligheterna till internkommunikation. Möjligen skulle spridningen av goda och väl förankrade metoder samt innovation öka i större grad – för alla. Inte endast de som redan gör.

Att kommunerna i sin externa kommunikation via sociala medier skapat makalösa resultat bara under de sista två, tre åren är fantastiskt. Medborgardialogen ökar, interaktionen med kommuninvånare ökar och engagemanget växer. Det borde rimligtvis gå att uppnå liknande effekter gällande internkommunikation?

Tänk om vi alla blir vinnare? Att inkludera alla i vad som händer skapar motivation, det förflyttar den passive till att bli aktiv. Arbetar du i en kommun som använder sociala medier för internkommunikation – hör av dig och berätta hur det påverkar samarbete, relationer och utveckling i verksamheterna.