Kvinnorna som digitaliserade världen

Från Ada Lovelace och första algoritmen till Robyn och Teklafestivalen. Så kan vi i snabba drag sammanfatta digitaliseringens historia och vad kvinnor faktiskt bidragit med till utvecklingen av det samhälle vi idag lever i.

För det mesta är det kända män, som Bill Gates och Steve Jobs vi relaterar till när det gäller teknik och produktutveckling vilken omformat världen för oss. Men det finns så mycket mer och så många fler som spelat en avgörande roll i människans och samhällets utveckling. Många av dem är naturligtvis kvinnor. Känner du till dem? Kan du koppla ihop namnet med vad de utvecklat? Inte självklart, eller hur?

Det ligger i vårt intresse att uppmärksamma detta redan i de lägre åldrarna. För inte är väl halva jordens befolkning hänvisade till ett erkännande en futtig dag per år? Nä. Så kan vi inte ha det… Har ni inte klickat er runt med era elever och gjort ett virtuellt besök på www.internetmuseum.se och deras fantastiska utställning #Datadamer – kvinnorna som digitaliserade världen  så gör det nu!

Vi måste börja prata om vad kvinnor, liksom män, åstadkommer inom alla områden. Vi måste börja prata om detta redan när barnen är små så att de får BÅDE kvinnliga och manliga förebilder OAVSETT om det gäller teknisk utveckling, digitalisering, fotbollsspelare, eller företagsledare. Det finns både grymma kvinnor OCH män inom alla områden – i skolan har vi möjlighet att redan tidigt framhålla och visa goda exempel. Endast så visar vi våra barn att ALLA kan arbeta med ALLT och DÅ – kan vi få till ett mer jämlikt samhälle…

Så här ser det ut just nu om vi läser statistiken på www.internetmuseum.se

FAKTA:
• 12 av 89 personer i Internet Hall of Fame är kvinnor.
• 9 procent av artiklarna på Wikipedia är skrivna av kvinnor.
• 10 procent av riskkapitalet som investeras är till bolag grundande av kvinnor.
• Av 227 grundare som fick riskkapital förra året var bara 15 stycken kvinnor.
• 23 procent av studenterna på högre IT-utbildningar i Sverige var kvinnor.
• 90 procent av de som utvecklar IT-teknik är män.

Vi måste prata om detta, för 2016 är det en oacceptabel statistik! En bra början är att ta med eleverna på en guidad tur där de får möta teknikhistoriens kvinnliga pionjärer.  Kvinnor som gjort världen liiite mer digital. Låt eleverna möta Ada Lovelace som skapade den första algoritmen. Margaret Hamilton, vars kod tog människan till månen. Hedy Lamarr vars patent lade grunden för wifi. Världens första programmerare och datapionjären Elsa-Karin Boestad Nilson som programmerade försvarets datorer. Grace Hopper som skapade COBOL och ”internets moder” Radia Perlman. Clara Henry, Youtubestjärnan som förändrat tillvaron och villkoren för både publik och aktörer. Ja, det finns så många fler kvinnor kvinnor som förändrat världen digitalt, fråga bara dig själv hur många av dessa kvinnor du känner till och förknippar med den digitala utvecklingen! Till varje porträtt finns filmer och bilder att ta avstamp i för diskussion. Vad drömmer våra elever om? Vad vill de bidra med i digitaliseringens era? Tror de att de kan, så kan de. Tror de att de inte kan, så får de tyvärr rätt i det också.

Utställningen pausar (ser vi det som eftersom utvecklingen pågår NU mitt ibland oss) vid Teklafestivalen – som bara är för unga tjejer och startades förra året, 2015 av Robyn. Ett initiativ som vuxit enormt och är en mycket större satsning i år. Det grundläggande syftet är att tjejer ska få chansen att testa teknik, tekniska lösningar och spel med mera, ur det kommer lusten och modet att fortsätta, säger Karin Nygårds som i år leder en workshop på temat Geek Girl mini. Festivalen Går av stapeln den 9 april 2016 vid Campus, KTH.

Om fler initiativ som Tekla och makerrörelsen får fäste i skolan redan i tidiga åldrar blir det lika självklart för alla människor att vara kreativa inom alla områden, och då kan vårt samhälle komma att se annorlunda ut. Ju längre vi väntar desto längre tid tar det! Så starta upp makerspace nu! Vi behöver inte vänta på de rätta förutsättningarna, vi behöver skapa dem själva.

 

Koden till digital kompetens

Med en mycket personlig stil och röst kryddad av humor, utforskar Karin Nygårds begreppet digital kompetens, samtidigt låter hon läsaren komma hennes egen digitala utvecklingsresa in på bara huden. Koden till digital kompetens ger en grundläggande redogörelse för de begrepp vi möter i en allt mer digitaliserad tillvaro. Det kanske låter lite fyrkantigt och trist, men den är oerhört roligt skriven!

Boken tar med läsaren på en spännande resa och inspirerar den mest ointresserade att vilja börja med programmering och maker – helst nu!

Det Karin Nygårds gör så bra – är att hon lyckas hålla det så enkelt! Både gällande innehåll och stil. Styrkan i hennes berättande är främst den egna, personliga stilen och hur hennes eget förhållningssätt till det ”digitala” genomgått en fascinerande transformation.

– Om någon hade sagt till mig för fyra år sedan, att jag skulle skulle skriva en bok om programmering i skolan, hade jag skrattat högt och slagit det ifrån mig. Jag har aldrig varit intresserad av datorer och definitivt inte hur det fungerar. Jag är utbildad svensklärare för år 1-7 i grundskolan. Mina intressen har varit teater, litteratur och konst.

Och det är sannolikt detta som gör att många av landets lärare och pedagoger kommer att identifiera sig med bokens berättarjag och helt enkelt sitta lugnt i båten framöver. Karin Nygårds visar ju av egen erfarenhet, att vem som helst kan fatta intresse och lära sig behärska det som behövs för att tillsammans med eleverna skapa något nytt. Och drivkraften att lära något nytt uppstår som bekant ur ett behov.  Har du (och framförallt dina elever!) ett behov av att hänga med och ge dig i kast med digitaliseringens plats i vår tid, då är det definitivt en bok för dig och dina kollegor. Du kommer helt klart att utveckla en mer digitalt kompetent inställning och du kommer definitivt ha redskapen som behövs för att vara en del i kugghjulet, där vi tillsammans har i uppdrag att forma undervisning som genererar framtida aktiva konsumenter (och i viss mån producenter) i ett digitaliserat samhälle.

Boken besvarar frågor om datalogiskt tänkande, programmering och makerrörelsens plats i skolan diskuteras och debatteras på en nivå som väcker nyfikenhet och mod att pröva sina vingar för den som inte ännu gjort det. Det finns definitivt ett läsvärde även för den invigde, då med fokus på vad som kan vara viktigt för kollegor som inte är lika insatta. Boken lämpar sig därför mycket väl som underlag att ta avstamp i för vidare utveckling och kollegialt lärande. Skillnaderna i kunskapsnivåer gällande digital kompetens kan med bokens hjälp planas ut något, eller åtminstone skapa någon form av lägstanivå gällande förståelse och acceptans av samtidens och skolans digitala läge.

Karin Nygårds har genom sitt raka sätt att bemöta digitaliseringen av skolan och de som ska utföra den, nämligen pedagogerna (och eleverna) definitivt bidragit till att självutvecklingen och förståelsen hos pedagogerna nu kan ta fart ordentligt. På ett väldigt enkelt sätt. Öppna en bok kan vi ju alla, oavsett hur digitalt intresserade vi är, eller hur?