Hållbarhet – lika självklart som att andas!

– Alla lärare och studenter måste ställa frågan hur de i sina studier och i sitt yrke, bidra till en hållbar livsmiljö. Det menar Rodrigo Lozano, forskare vid Högskolan i Gävle.

Hållbarhet ska vara lika självklart för oss som att andas. Vi ska inte ens behöva uttala ordet, vi ska leva hållbarhet, andas hållbarhet, som om vi aldrig gjort annat. Då fungerar det och vi får den förändring vi behöver…

För Högskolan i Gävle innebär visionen om en hållbar livsmiljö för människan, att hållbar utveckling integreras i undervisning, forskning och all övrig verksamhet.

– Det måste bäddas in i allt och vara en gemensam syn över hela Högskolan. Det handlar om ekonomisk-, miljömässig och social hållbarhet, för denna generation, nästa generation och nästa, säger Rodrigo Lozano. Han  ska i första hand medverka till att alla kurser i masterprogrammen blir hållbara. Det är här kombinationen av kurser som måste bidra till hållbarhet, inte alla kurser enskilt. Alla lärare och studenter måste ställa sig frågan, hur kan jag i mina studier och hur kan jag i mitt yrke bidra till en hållbar livsmiljö?

Ordet hållbarhet är bara ett ord, det är ju först när det omsätts i konkreta handlingar det blir verklighet. Lozano har utvecklat ett verktyg, för att mäta hållbarheten i kurser. Verktyget innehåller 40 kriterier, ekonomiska-, miljömässiga, sociala och tvärgående.

– Vi tittar på balansen mellan kriterierna och detta är också styrkan. Du kan ha många kurser som behandlar frågan väldigt ytligt, eller färre kurser men med ett stort djup. Lozano poängterar här att man måste komma ihåg att det inte handlar om att leta efter ordet hållbarhet, utan om en kombination av ord som tillsammans bygger upp kontexten om hållbarhet.

Ta exemplet teologi?! Vad har det ordet med hållbarhet att göra?

När Lozano vid ett tillfälle gick igenom kurser vid ett större universitet blev det dags för teologi. Då blev det naturligt att besvara från om vad teologi har med hållbarhet att göra…

– Många teologer svarar, ingenting. Men då behöver de tänka ett steg längre, när vi kultiverar en miljö som bygger på samexistens oavsett olika religionstillhörigheter skapar vi per automatik en hållbar livssituation och miljö.

Rodrigo Lozano är chefredaktör för den vetenskapliga tidskriften, The Journal of Cleaner Production. En internationell tidskrift med fokus på miljö- och hållbarhetsforskning, som siktar på att hjälpa samhällen att bli mer hållbara. Tidskriften har vuxit starkt de sista fem åren.

– Vi är en av få vetenskapliga tidskrifter (3-4 i hela världen) som tar oss an utbildning för en hållbar utveckling och trenden går mot att hållbarhetsfrågorna har blivit så mycket viktigare nu än tidigare.

Varje dag granskar han ett stort antal vetenskapliga artiklar, och vanan trogen vet han vad som fungerar och vad som inte fungerar.

– Vi vill hjälpa forskarna att förbättra sina artiklar, vår avvisningsprocent är under 65 %. Nature of Science avvisar 90-95%.

För Lozano är skillnaden mellan bra forskning och excellent sådan, den att bra forskning har allt som den ska ha men en tendens att utelämna vissa saker.

– När vi arbetar med hållbarhet måste vi fråga oss vad vår forskning tillför i termer av  hållbarhet, vad den stora betydelsen med vår forskning är.

För egen del har Lozano bytt perspektiv och ser de mjuka värdena som en stark utvecklingspotential för hållbarhet.

– Jag har gått från mycket tekniska frågor till mer mjuka frågor. Hur människor, grupper och organisationer kan förändras beroende på hur vi leder arbetet.

Högskolan i Gävle är effektiv…

Lozano har arbetat med projekt om hur hela universitet kan bli mer hållbara och bedömt 10 000 kurser över hela världen. Just nu leder han ett antal projekt bl a i samarbete med UNESCO. Han har verkat i många länder och sett likheterna i de utmaningar vi alla delar.

– Det är viktigt att förmedla att Högskolan i Gävle är väldigt duktig på hållbarhetsarbete. Om jag riktar blicken internationellt så är det väldigt få universitet som är lika starka här. Vi behöver samverka, lära över gränser, tackla problemen gemensamt och tänka globalt. För miljön och för oss själva, så att vi kan leva i fred och respekterar varandra trots våra olikheter, avslutar Rodrigo Lozano.

Att vilja väl och göra bättre, helt enkelt! Även om det inte alltid är så lätt.

Elever från 6 olika länder samverkar kring klimatfrågor – lokalt och globalt

Idag, den 13 december, går startskottet för ett treårigt EU-projekt som involverar lärare och elever från 6 olika europeiska länder. Sverige är värdnation för Erasmusprojektet European student’s climate report och det är Strömbackaskolan i Piteå som representerar Sverige. Initiativtagare och koordinator är Göran Dahlén, internationell koordinator, Piteå kommun.

Idén till hela projektet är inspirerat av Fredrik Marklunds och Tony Lindfors arbete med hållbarhetsfrågor där elever från Sjulnässkolan har medverkat.

-Med utgångspunkt i deras arbete började jag fundera på hur vi skulle kunna samverka på liknade sätt med fler länder. Eftersom jag arbetar dagligen med internationella frågor och är van att ansöka om och driva EU-projekt så tog idén till det här projektet form, säger Göran Dahlén.

Efter cirka ett års planerande och ett första möte med projektgruppen i september så rullar nu projektet i gång på allvar med start på Strömbackaskolan i Piteå. Under fyra intensiva dagar kommer lärare och elever att arbeta med klimatfrågor med fokus på norra Europa i allmänhet och Piteå i synnerhet.

Europeisk elevrapport om klimatet och ett nytt läromedel
Syftet med projektet är dels att ta fram en europeisk elevrapport om klimatfrågan och dels att utveckla ett pedagogiskt läromedel om hållbarhetsfrågor. Luleå tekniska universitet kommer att vara med under hela resan och är det är Ulrika Bergmark, biträdande professor i pedagogik, som kommer att utvärdera projektet och arbeta med att ta fram det nya läromedlet A teacher´s guide for working with students´awareness and students´ knowlede in the field of global warming and climate change.

Den italienska klimatorganisationen ARPAE (Agenzia Regionale per la prevenzione, I´ambiente e l´energia dell´Emilia-Romagna) kommer också att vara med som kompetensstöd under projektets gång.

Projektmedel för dessa tre år är 2,5 miljoner kronor. Då medverkar projektdeltagarna med lön från sina ordinarie tjänster.

Urval av klimatområden och deltagare
En viktig del i arbetet är att länder och städer som är med i projektet representerar olika klimatområden i Europa. Från norr till söder, öst till väst och från kust och ö till inland. Länder och platser som deltar i arbetet är Sverige (Piteå), Slovakien (Zilina), Frankrike (Paris), Italien (Parma), Spanien (Cambrils) och Grekland (Kos).

-Det varierar lite från land till land hur man valt ut deltagarna. Från Strömbackaskolan deltar tio elever och två lärare. På måndag kväll anländer två lärare och två elever från de andra länderna. Eleverna kommer att bo inneboende hos varsin svensk elev, berättar Göran Dahlén.

Resor och delrapporter
Från Piteå och Strömbackaskolan har man valt att låta de medverkande eleverna åka på varsin resa till någon av de andra orterna. Elever från årskurs 1-3 medverkar i projektet och de deltar alla under Luciaveckan i Piteå. På varje ort kommer en delrapport att skrivas som är specifik för just den regionens klimatutmaningar. Dessa rapporter kommer att sammanställas i slutet av projektet.

De två lärare som arbetar med projektet, Annika Nilsson och Jan Enström, kommer att vara med under hela projekttiden. De har tillsammans med koordinator, lärare och elever en spännande och intensiv arbetsvecka att se fram emot.

-Det känns jättebra och det är riktigt roligt att vi kommer igång med arbetet. Det är stort att få vara med att utveckla ett läromedel för hållbar utveckling tillsammans med lärare och elever, säger Göran Dahlen, koordinator för European student’s climate report.

 

Källa: Piteå kommun