Språk snackas bäst och mest i autentiska miljöer

Skype in the Classroom är bara ett av de verktyg hon använder sig av för att skapa en verklighetsnära språkundervisning. Sara Bruun är lärare i engelska och tyska i åk 6–9 på Furutorpsskolan i Hässleholms kommun och har på kort tid byggt upp en bred kunskap kring digitala arbetssätt som gör undervisningen både mer spännande men också relevant för eleverna.

– Häromdagen hamnade vi via mysteryskype i Vitryssland, Minsk. Det är så enkelt och fantastiskt kul. Klassen samlas framför datorn, allt som behövs är en dator och en projektor. Själva tävlingsmomentet går ut på att ställa frågor för att ta reda på var den andra klassen befinner sig. Vi har delat in klassen i olika grupper som har olika uppgifter, en Googlemapsgrupp som googlar så fort ny information kommer. De har i uppgift att ringa in vilket land det kan röra sig om. Vi har även en grupp som dokumenterar dialogen så att vi sedan kan sammanfatta samtalet. Ytterligare en grupp ansvarar för de 20 frågorna som ska ställas. Eleverna har fått frågorna i förväg och de vet vem som ska ställa vilken fråga. Alla diskussioner eleverna emellan sker på engelska. När frågorna väl är ställda uppstår ofta spontana diskussioner. Fördelen med att se varandra och klassrumsmiljön, i en helt annan del av världen är att dialogen bara händer, viljan och önskan att få veta mer om sådant eleverna inte känner till är så stark. Exempelvis noterade våra elever att eleverna i Minsk hade skoluniform, vi fick också veta att det är tvång på uppsatt hår, vid nästa tillfälle diskuterade vi skollunchen. Samspelet som blir möjligt i en sådan här spontan dialog är så otroligt häftigt och gör att eleverna på båda platserna får möjlighet att lära sig så mycket mer om varandras skolsystem, samhällen och kulturer. Det allra roligaste var att när vi avslutat Skypesamtalet, addade eleverna varandra på Snapchat o Instagram. Ett par flickor bestämde sig för att köra Skype med några från Minsk redan samma dag, efter skoltid!

Det är på detta sätt Sara menar att språkundervisningen sker på riktigt. Eleverna tar del av autentiska förhållanden och ett autentiskt språk och de knyter relationer världen över. En av de stora vinsterna menar Sara är just att Internet och digitaliseringen öppnar upp klassrummet för eleverna (och pedagogerna).

– Hela världen finns tillgänglig i våra händer. Det skapar verkligen mening. Vi får alla ett sammanhang att relatera till, att jämföra med och våra kunskaper inom andra områden känns plötsligt viktiga för att kunna kommunicera kring de frågor som uppstår.

Relevans i inhämtade kunskaper

Sara talar om 21st Century Skills som eleverna får med sig genom exemplen på de digitala arbetssätten här.

– Det innebär bl.a. att vi människor inom en snar framtid kan komma att genomföra jobbintervjuer via Skype (eller något likvärdigt) på engelska. Ytterligare en mycket viktig färdighet är att vara källkritisk. När vi arbetar digitalt i skolan har vi möjlighet att utveckla den kritiskt granskade förmågan. Det finns så enormt många goda exempel att utgå ifrån och forma övningar kring för att ta den här diskussionen menar Sara. Många elever har stor internetvana när de kommer till skolan men det är inte synonymt med att ha en väl utvecklad källkritisk förmåga.

Ett bra exempel på hur pedagoger kan arbeta källkritiskt genom att tillvarata digitaliseringens möjligheter visade Sara när hon via BBC gick live med klassen och plötsligt befann sig på Centralstationen i Budapest.

– Det var dagen efter bilden på den lille drunknade pojken florerade i digitala medier och genom att gå live kunde vi följa rapporteringen på plats, precis här och nu. Det gör att händelser ute i världen kommer mycket närmare eleverna och upplevelserna skapar ett annat engagemang än om du läser en text som publicerades i en bok för tre år sedan. Uppgiften blev då att granska hur olika medier rapporterade kring händelsen. Det visade sig bland annat att medier i Ungern knappt skrev en rad om detta, medan diskussionerna haglade på sociala medier och i nyhetssändningar i övrigt. Då väcks fler frågor, varför är det så? Hur rapporterar media egentligen och vems bild ska vi tro på? Vad rapporterar svensk media om och varför? Vad ger det för bilder och uppfattningar om världen? Så otroligt viktiga frågor att kunna ställa som elev och människa!

Bedömning i digitaliseringens fotspår

– Jag skiljer på Bedömningsuppgifter och träningsuppgifter. När vi skypar exempelvis så är det övningsuppgifter där vi tränar muntlig färdighet. Vi har flera olika övningsuppgifter inför en bedömningsuppgift och jag är alltid mycket tydlig med vad som är vad. Båda typerna är lika viktiga och de digitala verktygen är ju egentligen ur bedömningssynpunkt just en möjlighet till träning på flera olika sätt.

Saras digitala verktygslåda

– Det finns egentligen inga fem snabba tips till digitaliserad undervisning skrattar Sara, men med allvar i rösten. Däremot kan du som pedagog bygga din egen digitala verktygslåda. Fråga dig själv vad du ska ha verktyget eller appen till. Börja där och lyft framför allt inte in allt som rör sig, blinkar och låter, utan en plan. Varför ska eleverna göra detta? Vad lär de sig? Vilka färdigheter tränas? Frågor som dessa är viktiga för att se om verktygen är relevanta för elevernas lärande och mål.

I början av året skrev Sara boken Digitala arbetssätt i klassrummet – våga ta språnget, utgiven på Gothia fortbildning.  Där berättar hon lättsamt och informativt om sina egna erfarenheter på den digitala resa hon gjort som lärare. Hon ger många exempel på digitala projekt, allt från enkla grammatikövningar till filmklipp och online-samarbeten med skolor över hela världen. Sara skriver även om det flippade klassrummet och de utökade möjligheter till bedömning och uppföljning som digitala verktyg kan ge. Den ger definitivt inspiration till att go digital – inte för digitaliseringens egen skull, utan för att fördjupa elevernas lärande med hjälp av digitaliseringen. Eleverna vågar med hjälp av de digitala verktygen gå utanför sin egen komfortzon, vilket i sig är mycket utvecklande. När det gäller språk utvecklas den muntliga färdigheten snabbare, de får bättre flyt. De blir bättre på källkritiskt tänkande i och med att de kan jämföra händelser som människor rapporterar om direkt, och kolla upp bakomliggande värdegrund och avsändare exempelvis.

Digitaliseringen är ett mindset

– Det finns idag en djup klassklyfta till följd av den ojämna digitaliseringen i skolorna. De kommuner som har god ekonomi har kunnat förse sina skolor med 1:1, medan det finns kommuner och skolor som inte har ett enda digitalt verktyg i klassrummen ännu. Ur mitt perspektiv handlar digitaliseringen om ett mindset hos pedagogerna och rektorerna, det handlar inte om hur många läsplattor du har, utan vad du gör med dem. I många fall är det positivt att eleverna samarbetar kring de digitala verktygen eftersom de då tränar färdigheter i kommunikation och samarbete. Men skolorna behöver generellt kunna erbjuda de elever som inte har tillgång till datorer, smarta telefoner och surfplattor hemma, att skaffa sig kompetensen hos oss.

Det som tar Sara och hennes elever framåt är ett starkt driv och en stor portion nyfikenhet på omvärlden och vad som händer utanför det egna. Vill du veta mer kan du inom kort se och höra Sara på SETT SYD där hon föreläser. Här kan du läsa om Saras programpunkt på SETT SYD.