Elever, lärare och rektor omvärldsspanar och workshoppar tillsammans på den digitala utvecklingsresan

Det blåser friska vindar när klass 345F från Johannebergsskolan i Göteborg, går längs gatan till busshållplatsen. Med spänd förväntan ska Montessorieleverna iväg på ett lite annorlunda äventyr idag. De inleder en omvärldsspaning gällande digitala verktyg, tillsammans med sin lärare Vera Koncz och biträdande rektor Anna Badenfors.

Att träffa andra vuxna ute i arbetslivet händer inte så ofta men är något som verkligen uppskattas av eleverna, i detta fall slutanvändarna – de digitala verktygens och erans barn.

Elevernas perspektiv är en viktig del i processen och att samverka i hela kedjan för att bilda sig en uppfattning om hur skolan på bästa möjliga sätt kan arbeta digitalt är mycket spännande.

– Vi behöver allas perspektiv för att fatta väl grundade beslut, säger Anna Badenfors. Vi är i full färd med att arbeta fram en hållbar IKT-plan för hela förvaltningen i Centrum där omvärldsanalysen naturligtvis är en viktig komponent. Att fånga upp elevernas och pedagogernas reflektioner när de får möjlighet att besöka och samtidigt testarbeta i miljön där verktygen kommer till är oerhört givande. Både för relationerna till eleverna och för insynen det ger i de digitala verktygens funktion och innehåll. Det fungerar inte att sitta vid skrivbordet bakom en skärm, vi behöver samtala, nätverka och uppleva för att få en relevant bild av verkligheten omkring. Med fokus på relevanta lösningar gällande verktyg och innehåll.

Vera Koncz som är klassens lärare ser flera vinster med arbeta digitalt i den här typen av verktyg som testas idag:

– Vi har behov av just den här flexibiliteten som digitala verktyg erbjuder. Eleverna har friheten och möjligheten att jobba med olika moment vid tidpunkter som passar deras utvecklingsprocess och tempo. De kan ta den tid de behöver till ett visst moment utan att känna sig stressade över att andra klasskamrater är snabbare exempelvis. Allt material är samlat på ett ställe och vi kan verkligen använda tekniken för att anpassa arbetssätt efter var och ens förutsättningar. I vårt fall är klassen åldersblandad, då förenklar det digitala verktyget ytterligare. Sedan har vi aspekten med det kollegiala lärandet. Använder vi alla ett interaktivt verktyg kan vi ta del av varandras arbete på ett helt annat sätt. Administrationen minskar på sikt genom digitaliseringsprocessen vilket ger oss mer tid att fokusera på pedagogik och innehåll. Jag är oerhört inspirerad och vill komma igång nu direkt säger Vera med entusiasm i rösten.

Väl framme tas klassen emot, det råder en respektfull balans i mötet mellan vuxna och barn på kontoret där de visas runt av Jonathan Lindström som är produktansvarig och håller i dagens workshop. Eleverna, lärare och rektor träffar VD, tekniker, programmerare, processledare, filmare, produktansvariga och projektledare. Elevernas möte med de två kontorshundarna är kanske det som dröjer sig kvar allra mest… och så klart den kreativa miljön på Göteborgskontoret.

En av eleverna reflekterar över hur trevligt och intressant det kan vara på en arbetsplats, alla kan välja var de vill sitta, dricka te i en fin kopp när de jobbar, ha keps och mössa på sig utan att någon säger något och dessutom ha sin bästa vän med sig under dagen! Jag vill börja jobba nu, konstaterar hen, eller i alla fall sitta här och lära mig. Vilken frihet, jag känner mig fri här jämfört med i skolan…

Det är just samtalen under dagen som onekligen leder till lärande reflektion, för alla involverade. Det betyder så oerhört mycket för eleverna att få vara en del av processen, att bli lyssnade till, att bli tagna på allvar och som en av 10-åringarna uttrycker sig:

– När vuxenvärlden släpper in oss känns det bra och meningsfullt. Lärande sker på många olika sätt, att träffa andra vuxna än våra föräldrar och lärare är inspirerande och gör att vi upptäcker andra möjligheter. Vi lär oss mycket av att se hur vuxna har det när de jobbar. Jag visste inte att en programmerare kan jobba med så här många olika saker till exempel. Det är kul att höra vad andra vuxna tycker om att jobba med och varför de har valt just det yrket. Sedan är det spännande att känna till vilka som jobbar med det vi ska använda i skolan, då vet jag att det är en människa som har gjort det.

När förmiddagens workshop är till ända, utvärderingen är gjord, alla har sagt hej då och hundarna är klappade ännu en gång, går vi i ett slags glädjerus tillsammans till bussen. Barnens entusiasm över att få möta människor (och hundar) de inte känner, arbeta digitalt i en spännande miljö och lära mer än om endast verktyg är slående, motivationen finner inga gränser. De flesta vill tillbaka och några vill börja jobba direkt. Så susar den lågmälda elbussen in på hållplatsen och när vi kliver på viskar en elev till en annan:

– Nu gäller det att skaffa bra betyg, här vill jag jobba!

Så sluts dörrarna om våra ryggar och resan till elevernas framtida tillvaro har tagit fart på riktigt, efter att ha jobbat i och på riktigt.

 

 

Björkåsskolan – när elevernas idéer får göra skillnad!

Så här ser det ut när hela Björkåsskolan hjälps åt att pärla armband! Armbanden säljs sedan till förmån för Musikhjälpen. Pengarna som samlas in går till kampen för att barn i krig ska ha rätt att gå i skolan. Och det är elevernas egen idé om en insamling som nu tagit form och rivstartat på skolan. Alla är med!

Rektor Martin Dalenius betonar vikten av ett positivt budskap i pärlandet för att arbeta med värdegrundsperspektiv.

– Vi har elever från krigsdrabbade områden så arrangemanget måste omhuldas med respekt. Eleverna arbetar i tvärgrupper med elever från förskoleklass till år 5, vilket ger en fantastisk möjlighet till lärande och delande mellan åldrar och och inte minst livsöden. Det är även ett led i vårt arbete med entreprenöriellt och värdeskapande lärande. Ett ypperligt exempel att ta med sig inför vidare arbete och utveckling av lärande, baserat på den här delen av våra styrdokument.

Lärarröster om vikten av att arbeta så här

Rasmus Bengtsén, Linus Nyqvist och Rebecca Staafgård är lärare på Björkåsskolan och håller i de praktiska ramarna av genomförandet, samtidigt som de kopplar arbetet till uppdrag och mål.

– Vi tycker det är viktigt att bejaka våra elevers initiativtagande. När eleverna berättade för oss om den här idén,  såg vi möjligheten att verkligen bygga vidare på förslaget.  Ett initiativ  som leder till att alla våra elever får en större förståelse för vår omvärld och hur andra barn i världen har det, är ett mycket bra projekt att göra till verklighet, menar Rasmus. Linus och Rebecca fyller i:

– Barns situation är på många håll i världen akut. Över 30 miljoner barn kan inte gå i skolan på grund av krig och konflikter. I Syrien är över 6000 skolor redan förstörda, skadade eller ockuperade av militära styrkor och många skolor används som skydd för människor på flykt. Hälften av alla syriska barn går inte i skolan överhuvudtaget och riskerar därför att bli en förlorad generation. Samtidigt är det en mänsklig rättighet att gå i grundskola och skolan kan i barnens framtid vara skillnaden mellan liv och död. För barn är skolan livsavgörande oavsett var i världen vi befinner oss. Vi vill genom detta lyfta ett elevinitiativ som syftar till att öka medvetenheten kring vår omvärld. Att lyssna på våra elevers engagemang och vilja att förändra omvärlden är viktigt. Det bygger på empati, respekt för skolans värdegrund och entreprenörskap. Att eleverna känner sig delaktiga och att ge dem känslan av att kunna vara med och påverka skapar en självkänsla hos våra elever som är ovärderlig. Samtidigt som de då får en förståelse för vad som sker internationellt.

Elevernas lärande kopplat till projektet

Alla tre är överens om att lärandet i ett sådant här projekt breddas och fördjupas. Rasmus erfarenhet är att när eleverna får känna att de via ett bejakande av det egna entreprenörskapet, kan hjälpa andra människor i andra länder ingjuter det hopp om att man kan göra skillnad. Det föder en kraft om att det är möjligt att påverka och förändra. Samtidigt skapas en respekt hos eleverna för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på.

Just detta att skapa en respekt hos våra elever för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på, berättar Linus vidare möjliggörs.

– Vi får fler möjligheter att öka elevernas medvetenhet på många olika områden. Vi lyfter frågor om individens frihet, alla människors lika värde, jämställdhet, barnets rättigheter i enlighet med konventionen, parallellt med att eleverna får en inblick i ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen och då också förståelse för några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.

Rebecca fortsätter att berätta om det lärande hon dokumenterat i den värdeskapande processen.

– Eleverna har genom projektet lärt sig mycket om hur världen faktiskt ser ut. Om orättvisor som finns och varför människor väljer att lämna sina hemländer och komma till oss. De lär sig att ta hand om sina klasskamrater, grannar och nysvenskar. Utöver solidaritet och empati har barnen lärt sig att arbeta över skolans klassgränser, de har arbetat från förskoleklass upp till sexan med ett gemensamt mål. Detta skapar en trygghet hos barnen ute på skolgården och i området. Jag tror att vi alla förstår att friheten har ett högt pris men att den också är en förutsättning för att vi skall kunna leva, utvecklas och bidra till något större.

Effekterna i organisationen är märkbara

Att göra gott för andra som har det svårt skapar naturligtvis en otrolig vi-känsla. Inte bara för eleverna som arbetar tillsammans utan även vi pedagoger känner och upplever känslan av att vi på skolan gör något bra och att vi gör det tillsammans. Vi är övertygade om att det blir ringar på vattnet, på så vis att fler elever vågar dela med sig av sina idéer. Det är något vi aktivt kommer att verka för i ännu större utsträckning framöver berättar Rasmus entusiastiskt. Rebecca beskriver en utveckling där hela personalgruppen blivit mer sammansvetsad genom detta gemensamma och starka mål.

– Vi har alla arbetat gränsöverskridande med stort engagemang, hela vägen från rektor, skolsköterska, studievägledare, fritidspedagoger, lärare, till elevassistenter och elever. Detta skapar en gemenskap och trygghet i personalgruppen vilket i sin tur speglar sig i barnen. Att vi har arbetat i tvärgrupper gör att elever har mött pedagoger som de tidigare inte arbetat med och vi har genom detta byggt upp ett förtroende mellan elever och lärare som inte tidigare har funnits. Det är en oerhört värdefull konsekvens, menar hon.

Kopplingen till uppdrag och mål

Att projektet är förankrat i Lgr11 via skolans värdegrund och uppdrag är tydligt. Det kan även kopplas till övergripande mål, riktlinjer för de samhällsorienterade ämnena, inflikar Rasmus och fortsätter.

– Målet är även att öka elevernas medvetenhet om individens frihet, alla människors lika värde, jämställdhet, barnets rättigheter i enlighet med konventionen samt att eleverna får en inblick i ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Områden vi som sagt arbetar med och fördjupar oss inom allteftersom arbetet fortskrider.

Linus lyfter ut direkta kopplingar till Lgr 11 som skolan tar fasta på i projektet och omsätter till lärande.

– Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet. (Ur skolans värdegrund och uppdrag, grundläggande värden).

– Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. (2.1 Normer och värden, mål).

– Skolan ska ansvara för att varje elev kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, samt har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället. (2.2 Kunskaper, mål).

Rebecca förtydligar uppdraget ytterligare och beskriver hur hon och skolan fokuserar på styrdokumentens innehåll men också strategier för att tillsammans arbeta för ett bättre samhälle.

– Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.v Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Elevernas idé och formen den antog är verkligen en bra grund för att diskutera eventuell intolerans och fylla kunskapsluckor med fakta – så att vi tillsammans sedan kan hantera åsikter som åsikter och fakta som fakta.

Rebecca ser också att det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nations gränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald.

– Att här som skola och lärare kunna tillföra ett internationellt perspektiv är viktigt för att vi alla skall kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang. Inte minst för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.

Det är fantastiskt att få jobba så här och gladast är vi över att idén kom från eleverna själva! Då finns verkligen engagemanget och motivationen att förändra – en guldgruva att fånga upp, avslutar lärarna på Björkåsskolan med stor glädje inför det fortsatta arbetet tillsammans med eleverna.

 

 

MakerDays 5-6 oktober i Göteborg

Vi lever i en tid då teknologi och digitala föremål omger oss hela tiden, från mobiltelefonen i fickan, till bilen, diskmaskinen, dörren eller lampan. Mycket av vår interaktion med vänner, arbetskamrater, myndighetskontakter och företag sker via digitala medier. Genom att själv utforska, pröva, experimentera och laborera med teknologi blir vi inte bara bättre skickade i att använda verktyg och material – vi blir också mer rustade att vara medborgare i ett digitalt samhälle.

 Makerkulturen är en samtida kulturform som stämmer ur den klassiska och digitala gör-det-själv kulturen. Nya och gamla former av material och verktyg möts, digitala verktyg, 3D-skrivare, robotar och datorprogrammering är några av ingredienserna, tillsammans med trä- och metallslöjd, textila uttryck, spel, konsthantverk och så vidare. Ett tydligt fokus inom makerkultur handlar om att lära sig praktiska färdigheter och kunskaper inom såväl analoga som digitala praktiker, för att med dessa kunna utforska,uppfinna, skapa och göra.

Makerkulturen ger uttryck för eget skapande i ett socialt sammanhang, såväl i det fysiska rummet som i digitala mötesplatser. Lärande genom informella, nätverkande, delade och görande aktiviteter skapar ofta motivation och engagemang, något som makerkultur har att erbjuda också andra miljöer för lärande, så som skolan.

De senaste åren har makerkulturen rönt mycket intresse bland skolor och lärmiljöer runt om i världen. Det deltagande och medskapande förhållningssättet, där experiment, prövande och utforskande är i förgrunden, ses som styrkor och viktiga aspekter också i formella lärmiljöer. Makerkulturen manifesteras ofta fysiskt genom Maker Spaces och i Sverige har det under de senaste åren vuxit fram ett antal, så som Stockholm Makerspace, Collaboratory, Luleå Makerspace, Knivsta Makerspace, med flera.

MakerDays har ett tydligt förhållningssätt och förhoppningen är att låta den genomsyra hela arrangemanget.

– Vi lär av varandra

– Vi delar kunskap, erfarenheter, tips och idéer

– Att inte kunna, eller att göra fel, är en möjlighet att lära

– Vi strävar efter att göra och pröva, snarare än att prata om görandet och prövandet

Du ser konferensinformationen i sin originalform HÄR Har du inte redan bokat in detta är det dags. Det är definitivt dagar som leder framåt.

Torghandel – en mötesplats som ger lust att pröva nytt

Torghandel är en mötesplats för lärare, pedagoger och skolledare inom skola och förskola i Göteborg. Mötesplatsen, i fysisk form, syftar till att öppna upp för pedagogiska samtal, analys och reflektion och till att inspirera fler att våga pröva nytt.

– Här visas det goda arbete som sker ute på stadens gymnasier, grundskolor och förskolor upp och fokus ligger på undervisning och verksamhet där pedagogik och modern teknik samverkar och bidrar till elevers delaktighet och lust att lära.

Ett övergripande tema för höstens alla torghandlar är frågan om hur skolan förbereder elever för studier, arbete och delaktighet i samhället i en digital tid berättar Helen Henriksson, på Center för skolutveckling i Göteborg.

– Det är en spännande kväll med ett späckat program! Torghandel Makerspace bjuder på föreläsningar, workshops, samtal och mycket inspiration där deltagarna kan välja olika pass de vill delta i.

Helen Henriksson ser att detta är en form som uppskattas och fyller ett behov hos många av stadens pedagoger.

– Det bygger på både föreläsningar och workshops och under eftermiddagen erbjuds flera ”pröva-på-stationer” där kollegor visar hur de jobbar med programmering och makerkultur och där deltagarna har chans att titta och klämma på robotar, Sphero-bollar, MakeyMakey med mera.

Ett exempel på medverkande talare under eftermiddagen är Erik Thorstensson, grundaren till Strawbees som kommer att visa systemet, samt hur man kan kombinera Strawbees med enkel programmering för att kreationerna att få liv, ska få liv.

– Eleverna kan åstadkomma vad som helst och det händer mycket i den process av utveckling som uppstår under byggande säger Erik Thorstensson, det du först tänkt kan komma att anta en helt annan form och det finns oändliga möjligheter att se och upptäcka samband och mönster av vetenskaplig karaktär genom lek. Låt eleverna bygga sina drömmar säger Erik entusiastiskt.

Centrumför skolutveckling i Göteborg är en resurs för skolledare, arbetslag och pedagoger. Uppdrag är att stödja ett systematiskt skolutvecklings- och kvalitetsarbete så att skolorna och förskolorna stärks i sitt arbete. Målet med processtödet är ökad måluppfyllelse och likvärdighet mellan förskolor och skolor i hela Göteborg. Det är Utbildningsnämnden som fastställer inriktningen på arbete. Centrum för skolutvecklings insatser ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet med uppdragen i styrdokumenten i fokus. Samtidigt ska utrymme ges för att pröva nya idéer som utvecklar utbildningsområdet i Göteborg.

– Torghandel är ett exempel på sådan verksamhet avslutar Helen Henriksson.