#Game Changers

Världen är full av människor som med stort engagemang berättar vad som INTE är möjligt och och hör vi det tillräckligt många gånger börjar vi tro att det är sant. Vi känner oss rentav ängsliga över hur omöjligt det är att faktiskt påverka eller förändra något över huvud taget. Plötsligt handlar vardagen om att släcka bränder och negativiteten och oron har slagit sina vassa klor i vår verklighet. Inte nog med att vi känner oss helt slut över allt elände, så fort vi låter blicken vandra över de stora dagstidningarnas löpsedlar eller klickar oss igenom nyhetsrubriker på nätet, matas vi med rapporter och larm om svensk skolas fruktansvärda resultat. Det är lätt att tappa glöden då. Boom så har negativismen flytta in och tagit över hela din kropp, själ och ditt intellekt.

För att hantera de utmaningar och förändringar skolan och egentligen hela vårt samhälle möter nu, behöver vi människor som ser möjligheter – istället för nattsvart mörker. Det är en insikt många av världens framgångsrika och utvecklingsbenägna personer, oavsett verksamhetsområde, delar och lever efter. I och med detta, förutsatt att de flesta av oss skulle välja att gå i deras fotspår, borde kort sagt pessimisternas tid vara förbi. Eller?

Ja, definitivt! Världen förändras snabbare än någonsin tidigare. Vi vet att det är helt avgörande hur utmaningarna vi står inför bemöts! Hur vi väljer att ta oss an dem, du och jag. Vi behöver människor som vågar tänka nytt, människor som ser lösningar där andra endast famlar i nattsvart mörker, utan vilja att ens försöka hitta dörren ut, eller i alla fall en lampa att tända.

Faktum är att i skolsverige finns massor av människor som vågar tänka nytt, som vågar prova nya sätt att lösa utmaningar, som vågar fråga vad och sedan hur när det behövs – varje dag. Det är alla ni – härliga människor i skolsverige – som sitter på lösningarna! Det är ni som vågar ställa frågor – utan att för den delen alltid besitta färdiga svar. Det är ni som väljer att se det som går bra och arbeta för att göra mer av det. Det är ni som gör skillnad genom att lyfta resonemanget och utmana det som alltid gjorts, genom att ställa frågan om hur det kan göras ännu bättre. Det är ni som förändrar förutsättningarna. Och gör skillnad.

Och det finns ett namn för er – Game Changers.

Game Changers. De som förändrar spelreglerna för att öppna möjligheter. Partrik Ask är en av dem. Han har arbetat under många år som både lärare och rektor. Vårt samtal är ett givande och tagande som präglas av tydlighet och respekt. Han är utan tvekan en ledare som utmanar i tankeprocesser där frågan och ifrågasättandet av det som för många är självklart, utmanas på ett sofistikerat sätt.

Patrik har nyligen lämnat skolans värld för att arbeta med lärande och kunskapsutveckling i näringslivet, ur ett ledarskapsperspektiv. Han ser att det finns processer med gemensamma nämnare men naturligtvis även markanta skillnader, möjliga att lära av.

– Det finns inga rätta svar och lösningar som går att kopiera rakt av och flytta mellan verksamheter men en intressant och viktig skillnad är att produktutvecklare exempelvis, lägger större vikt vid täta uppföljningar och utvärderingar för att nå sina mål mer precist. Det gör att arbetet går att rikta om mycket snabbare för att nå en önskad effekt menar Patrik. I skolan ser det inte alltid ut så. Det kan ta många år innan ett förändringsarbete slår rot och får fäste. Oftast görs ett fantastiskt arbete men det kommuniceras inte till omvärlden vilket gör att mycket av den utveckling som bedrivs inte synliggörs och blir praxis. Vi tar oss ofta inte tid att reflektera över det arbete vi gör och skapa processer kring det. Har vi kanske för bråttom in i nästa tema för att hinna med allt styrdokumenten säger att vi ska igenom?

Det ledarskap som växer fram under samtalets gång präglas av en stark tro på den enorma kapacitet många lärare besitter, där förmågan att problematisera och ifrågasätta för att skapa en grogrund till utveckling, ständigt finns närvarande.

– Ett ledarskap, oavsett om det rör sig inom privat eller offentlig sektor, handlar om att skapa förutsättningar för människor att alltid kunna göra sitt allra bästa, menar Patrik. Då behöver ledaren ha förmågan att läsa av och identifiera olika personlighetstyper, förmågor och sådant som kan utvecklas, fortsätter han. Alla tycker inte om att utmanas i sin roll, för en del är tryggheten mer väsentlig än det okända. Jag tror att om människor – oavsett vilka roller vi har, lärare eller elev – ska våga ta nästa steg och ibland till och med hoppa, så är det av största vikt att ledaren säkerställer att de landar tryggt. Det handlar oftast om att rikta fokus inåt istället för utåt och fråga sig själv vilken typ av ledare behöver du behöver vara för att just den här personen skall känna sig trygg. Här är kommunikationen helt avgörande för att driva utvecklingsarbete och få till den förändring som behövs. Att stämma av bilden av vad som händer och vart vi är på väg, är grunden i förståelse för det som sker. Finns den, kan lösningarna dit se olika ut, bara vi är medvetna om det.

Vi talar vidare om de samhällsförändringar som sker nu och hur skolan interagerar med omvärlden. Patrik Ask tycker sig se ett paradigmskifte.

– Skola har historiskt definierats utifrån ett lydnadsparadigm där eleven vetat att hen gjort rätt bara de gör vad läraren sagt att de ska göra. Vi är på väg in i ett förståelseparadigm där skola kommer att handla om att inhämta kunskap genom att problematisera de fakta och utmaningar vi ställs inför. Vi kommer att gå från att skolan är en att-göra-lista, till att den blir en oas av meningsskapande aktiviteter.

Anledningen till elevers upplevda lathet och de vikande resultaten i internationella mätningar, kanske går att finna i en missmatchning mellan dessa båda paradigm? Kanske lärare som är tydliga med vad som behöver göras i skolan möter elever som måste förstå varför det ska göras för att finna motivation att göra. Eller för den delen, elever som känner sig tryggast med att få en lista över vad som kommer på provet och som har en lärare som helst arbetar med lärande i dynamiska gruppdiskussioner…

Det gör att mycket av diskussionen kring den svenska skolans resultat beror på HUR vi väljer att se på skolan. Vi kan ju välja att se alla problem och det som inte går bra, eller så kan vi välja att se hur vi kan skapa mening utifrån den tillvaro eleven befinner sig i och där lyfta in lärandemöjligheten.

– En ofta förekommande diskussion är att elever idag är omotiverade och saknar engagemang. Här tänker jag att det är du som leder arbetet i skolorna som behöver fråga dig själv: Om det du gör inte fungerar, hur kan du då göra istället? Det är en fråga jag ser som absolut nödvändig och grundläggande för all form av förändring och för att alla involverade ska kunna göra en annan erfarenhet och komma vidare.

Att skolan sett ut som den gjort kan vi inte ändra på men det är upp till oss att göra mer av samma eller hitta nya vägar, en sak är säker, vi kan inte förändra skolan så att den blir det den alltid har varit. Med den insikten kan vi inte göra som vi alltid gjort och förvänta oss ett annat resultat.

– Jag försöker vara en engagerad röst i debatten om skolan och ser att mycket fokus ligger utanför vad vi själva kan påverka. Vad skulle hända om vi istället frågar oss själva:

Vad kan jag påverka av det som händer? Vad kan jag förändra? Vi får sannolikt en god möjlighet att skapa mer av den verklighet vi vill ha och leva i. Detta gäller oavsett vilken roll vi har i skolan.

Förr handlade skolan om att förmedla stoff, det gör den inte till lika stor del längre och ska inte göra. Nu är en en större del i skolan kopplad till förmågor och färdigheter av olika slag. Samtidigt som det ligger på pedagogen att skapa motivation hos den enskilde eleven. Det är idag  tre uppdrag där det historiskt varit ett.

– Om vi tydligare skulle kunna förmedla skola och utbildning som något livsavgörande och som ett verktyg att påverka och faktiskt förändra sin livssituation skulle det kunna verka motivationshöjande. Ibland tänker jag att vi inte når ut med just detta. Vi behöver konkretisera vad utbildning innebär och att det faktiskt är ett sätt att påverka sitt liv i positiv riktning, att det är värdefullt att kavla upp ärmarna i skolan och ge bilder av detta redan tidigt. Det handlar om att skapa mål som är till för elevens utveckling och framtida liv, inte för att bocka av moment i kursplaner och styrdokument.

Kan vi förmedla och utveckla en attityd av nyfikenhet och kämpaglöd samt en uppsättning förmågor som till exempel att kunna hantera motgångar, så gör vi eleverna framgångsrika i skolan. De kommer sedan själva att upptäcka att det är just dessa attityder och förmågor de behöver för att nå framgång i livet i stort. Däri ligger skolans framtida uppdrag.

 

 

 

 

 

 

 

Förskolan vågar och vinner!

Horisonten har granskat ett 30-tal (slumpvis utvalda) kommuners visioner med fokus på förskola och digital kompetens. Det mest förekommande ordet i visionerna är VÅGA. Det är mycket intressant, av flera olika anledningar. Behovet av att våga är stort, ur allas perspektiv. Särskilt eftersom ingen har absoluta och definitiva svar om digitalisering, digitala verktyg, plattformar och innehåll, samt hur framtiden kommer att te sig. Vi försöker och arbetar för att forma svaren allteftersom vi skapar våra verksamheter.

I flertalet intervjuer med skolutvecklare och forskare har vi konstaterat att förskolan är den pedagogiska verksamhet som visar störst vilja att prova nytt och ”gör-det-i-alla-fall-mentalitet”. Ju högre upp i åldrarna vi kommer desto mer åtstramade blir attityderna. Är det möjligen så att ju mer ämnesspecifika vi blir desto mer återhållsamma attityder speglas? Detta gör att förskolan är en av våra mest progressiva verksamheter inom svensk skola. Förskolans utforskande förhållningssätt har under åren som gått visat sig transformera de digitala verktygen från leksak till produktionsverktyg. Barnen har gått från rollen som underhållningskonsument till rollen som content producent.

Om vi ska vara med och utmana och forma framtiden blir det självklart att använda informationstekniken som ett pedagogiskt verktyg. Digitala verktyg i sig kan inte förbättra vare sig skolelevers eller barns lärande. Däremot finns en stor pedagogisk potential om verktygen används på ett genomtänkt sätt.  Både när det gäller förskola och skola är det av yttersta vikt att vi har digitala verktyg som stöttar pågående lärprocesser. Det betyder att personal som arbetar i verksamheterna behöver vara väl insatta i och känna trygghet med användandet av digitala verktyg. Vi vet att det finns ett stort behov av digital kompetens bland pedagogerna ute i kommunerna. Kompetensutveckling och kontinuerliga diskussioner kring möjligheter och begränsningar med IKT behövs för att skapa och behålla denna trygghet. Det är ju självklart, eller hur?

Det finns i svensk förskola idag mängder med goda exempel på hur detta sker med framgångsrika medel. I flera fall av de kommuner vars visioner vi granskat uppstår en utveckling att glädjas av. Det som ligger till grund för framgångsrik implementering av verktyg och innehåll är i första hand tydliga och klara visioner som kommunicerats i alla led, därefter drivna ledare inom förvaltning som har ett gott samarbete med förskolechefer och utvecklingsfokuserade pedagoger. Gemensamt för dem alla är att de VÅGAR. När något går fel provar de nya vägar, med fokus på att verktygen skall bidra till utveckling för barnet och barngruppen. Och det är just detta VÅGA som lyser igenom starkt,  både i visionsarbetet och i den praktiska vardagens arbete.

I de kommuner som arbetar aktivt med vision och mål samt utvecklingsarbete ser vi följande framgångsfaktorer:

– Engagerade förskolechefer och engagerad personal

– Regelbunden kompetensutveckling och handledning i processen för förskolechefer och pedagoger, med fokus på kunskapssyn och förändrade arbetssätt

– Ett samarbete mellan pedagogisk forskning och praktiskt fältarbete

– En kultur där reellt inflytande existerar

– En kultur som tillåter medarbetare att utvecklas i processer och genom att prova utan rädsla för att göra fel, det vill säga en VÅGA-kultur

De förskolor som arbetar proaktivt och med digitaliseringen som en röd tråd, ser till att utveckla metoder och arbetssätt där barnen ges möjligheter att på ett mer varierat sätt kommunicera sina kunskaper och få syn på sitt lärande. Barn får vara kreativa, pröva egna idéer och lösa problem. Pedagogerna ser till att digitala verktyg används utifrån varje barns förutsättningar. De utvecklar det kollegiala lärandet aktivt, både digitalt och IRL på arbetsplatsen eller i kommunen. De användera digitala verktyg för att ge barnen ökade möjligheter till feedback. Förskolorna använder digitala verktyg till att förbättra kommunikationen mellan pedagog och hem, samt för att effektivisera pedagogens arbete med dokumentation. En faktor som påverkar förskolans framgångsresa när det gäller utvecklingen av digital kompetens är de många möjligheter till digitala verktyg för kommunikation och administration.

Sandra Lewinsson på Lin Education menar att syftet med en förskoleplattform av detta slag främst är att underlätta dokumentationsprocessen, men även andra områden stärks.

– Vi har utvecklat en användarvänlig app utifrån förskolans förutsättningar. Pedagoger som använder Pluttra upplever att de kan fokusera mer på barngruppen och barnet som individ. På så sätt blir alla mer delaktiga, medvetna och får mer inflytande över sin dokumentation. Alla barn har en egen berättelse om vad de har upplevt, tycker och tänker och det är mycket viktigt att personalen kan fånga upp detta. Sedan i höstas har vi även möjliggjort att Pluttra kan användas som underlag för kommande utvecklingssamtal samt hur vi kan hjälpa till och stödja det systematiska kvalitetsarbetet. Det är en mycket spännande utveckling som får verksamheterna att växa professionellt.

Vidare berättar Sandra om vinsterna för de olika rollerna inom organisationen.

– Förskolechefen upplever att hen har ett fönster in i verksamheten vilket ger riktigt bra insyn om vad som händer här och nu ute på avdelningarna. De har möjlighet att följa upp verksamheten utifrån en reell bild av vad som händer och det är naturligtvis värdefullt. Föräldrarna upplever det mycket positivt att få följa sitt barn och avdelningen, vad som händer och sker här och nu! Andra fördelar som uppskattas är att möjligheten till helhetstäckande information och en delad kalender mellan avdelning och hem.

Här är framgångsfaktorerna för resultaten du vill ha…

Det finns så oerhört många bra saker med svensk skola. Och det finns så oerhört mycket som är bra med svensk skola, som skulle kunna bli ännu bättre! Många kommuner påvisar goda resultat och än bättre är att de visar goda resultat när det kommer till att utveckla skolan i allt högre grad. Arbetar du med att leda och styra skolverksamhet? Då bör du ta en titt på de framgångsfaktorer som kännetecknar hur en framgångsrik skola styrs. Fungerar det så här hos dig? Arbetar du i någon av följande kommuner bör svaret vara ja: Arjeplog, Båstad, Danderyd, Kungsbacka, Lomma, Lund, Lysekil, Malung-Sälen, Nacka och Pajala. Det är nämligen i dessa kommuner SKL har kunnat dra följande slutsatser om vad som ligger till grund för goda resultat. Fungerar det inte så här i er verksamhet? Spara i så fall följande punkter som bakgrundsbild på mobilen och börja arbeta för att skapa något nytt…

1. EN LEDARE VISAR VÄGEN

  1. På politisk nivå tar ledaren ansvar för resultaten, ställer frågor som utvecklar, håller sig till planen, är tydlig och har en förmåga att skapa förtroendefulla relationer.
  2. På förvaltningsnivå arbetar en ledare med att skapa förutsättningar för andra (rektorer exempelvis) följer upp resultaten och ser till att arbetsklimatet är gott.
  3. Rektorerna tar ett pedagogiskt ledarskap och fokuserar på läroplansuppdraget, det pågår ett dynamiskt arbete i rektorsgrupperna och att de involveras i och tar ansvar för hela kommunens skolverksamhet, inte bara den egna skolan.

2. LYFTER FRAM KOMPETENTA LÄRARE/MEDARBETARE
Framgångsrika skolkommuner lyfter fram kompetenta lärare och arbetar aktivt för att få rätt kompetens på rätt plats, exempelvis genom att:

  1. ha en syn på att alla lärare kan utvecklas
  2. försöka utmana ”Jante” och skapa ett klimat där det är möjligt att lyfta fram framgångsrika lärare och arbetssätt
  3. satsar strategiskt på kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov
  4. ha utvecklings- och karriärtjänster inom strategiska områden, till exempel didaktiker som gör klassrumsobservationer och ger handledning
  5. stimulera lärare att lära av varandra i olika ämnes- och skolformsövergripande nätverk, samarbeta i arbetslag och utvärdera metoder
  6. använda lärarnas kompetens på ett nytt sätt – till exempel genom att den lärare som har bäst kompetens inom något område undervisar samtliga arbetslagets/skolans barn i detta område
  7. använda utmärkelser och stipendier för att lyfta fram enskilda lärare och skolor som varit framgångsrika
  8. använda lönesättningen som ett instrument för att premiera duktiga lärare

3. HAR HÖGA FÖRVÄNTNINGAR
Framgångsrika skolkommuner har höga förväntningar på skolans resultat oavsett förutsättningar, genom att:

  1. ha höga krav på att alla elever ska lyckas
  2. ha höga förväntningar på alla i organisationen – elever, lärare, tjänstemän och politiker
  3. arbeta aktivt med attityder och värderingar som handlar om att ha höga förväntningar
  4. ha höga ambitioner med skolan som helhet – skolan är viktig!

4. STÄMMER AV HUR DET GÅR
Framgångsrika skolkommuner följer upp och återkopplar till verksamheten genom att:

  1. det finns en uppföljning av såväl kunskapsresultat som andra mer ”mjuka” värden
  2. de genomförda uppföljningarna och utvärderingarna används som ett verktyg för skolutveckling
  3. elevernas kunskapsutveckling följs på klassrumsnivå (”koll på varje barn”) genom exempelvis screening och tester som genomförs regelbundet i olika ämnen
  4. det finns system för återkoppling av resultaten i kombination med krav på utveckling/förbättring
  5. politikerna tar aktiv del av uppföljningen samt för diskussioner om skolans resultat

5. HAR FUNGERANDE RELATIONER
Framgångsrika skolkommuner arbetar för att få väl fungerande relationer inom hela verksamheten, exempelvis genom att:

  1. arbeta aktivt för att alla relationer ska präglas av ett respektfullt förhållningssätt och god kommunikation
  2. ett aktivt värdegrundsarbete, till exempel genom att alla utbildas i ett gemensamt system som används kontinuerligt
  3. formulera tydligt vad som förväntas av olika uppdrag, till exempel som medarbetare och chef. Detta blir ett stöd i kommunikationen
  4. komma överens om gemensamma förhållningssätt, till exempel att visa enad front utåt

6. HAR TYDLIG ANSVARSFÖRDELNING
Framgångsrika skolkommuner har en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan politiker, tjänstemän och rektorer, där man exempelvis:

  1. tydligt formulerat inte bara var och ens uppdrag, utan också varje personalkategoris kompetens
  2. har en tydlig delegationsordning som uttrycker ansvar och befogenheter
  3. har skriftliga överenskommelser med förvaltningschefer och rektorer med utgångspunkt i uppdraget att förbättra elevernas resultat

7. FÅNGAR UPP ELEVER MED UTMANINGAR
Framgångsrika skolkommuner fångar upp elever i behov av särskilt stöd, exempelvis genom att:

  1. det finns rutiner för att tidigt upptäcka elever som inte når målen, till exempel i form av kunskapskontroller
  2. det finns rutiner för insatser kopplade till dessa kunskapskontroller
  3. det finns tillgång till elevhälsans kompetenser
  4. det finns ett inkluderande synsätt där förhållningssättet är att det särskilda stödet i första hand ska ges i klassrummet

8. HAR ENATS OM SKOLANS MÅL
Framgångsrika skolkommuner har en samsyn om mål och inriktning för verksamheten. Det finns också en kontinuitet i denna samsyn, exempelvis genom att:

  1. den är horisontell – de politiska partierna är enade om övergripande mål och strategier
  2. den är vertikal – från politiker till tjänstemän och rektor finns en gemensam syn på uppdraget
  3. den underlättas av att det finns god kommunikation och ömsesidigt förtroende, till exempel genom forum för dialog och samarbete
  4. politikerna lyssnar på verksamhetens behov

Punkterna är SKLs sammanfattning av vad som ligger till grund för en god skolkultur och ett gott ledarskap. Rapporten i sin helhet kan du läsa HÄR.

Det är naturligtvis en sak att själv tycka att den egna verksamheten och organisationen fungerar så här bra. Det blir mer intressant om verksamheten öppnar upp och låter objektiva ögon sammanställa intryck kring arbetet och kultur utifrån dessa områden och punkter. Då har vi större möjlighet att ta nästa steg för att utveckla vårt arbete, vår vardag och oss själva, både professionellt och personligt. Kanske är det en av de viktigaste aspekterna i begreppet skolutveckling, att öppna upp och släppa in objektiva röster med syfte att utveckla, förbättra och göra mer av det som fungerar bra – för att det ska fungera ännu bättre? Bra är bättres största fiende…