Lärarutbildningens svarta hål

Horisonten presenterar stolt dagens gästskribent. Max Enström är 24 år ung och tar i juni sin examen från Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm.

 

Runt om i landet utbildar sig unga vuxna till lärare och de ska rusta våra barn och unga för framtiden. Men hur ser framtiden ut? Digitala verktyg blir en större del i pedagogernas yrke. Men dagens lärarstudenter får inte den utbildning som krävs för att kunna arbeta med dessa verktyg. 

Frånvaron av digitala verktyg är, tyvärr, extra synligt på den skolan jag just nu gör min sista termin på, Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm (GIH). Under mina snart 5 år på GIH har vi oroväckande få tillfällen arbetat med digitala verktyg i ämnet Idrott och hälsa.

Friluftsliv

När det kommer till friluftsliv som är en stor del av kursplanerna har GIH utbildat oss två gånger i hur man kan använda digitala verktyg, där bägge tillfällena var GEO-caching. GEO-caching är en modern variant av att ”gömma nyckeln”. Vi arbetade med en app där målet var att hitta gömda skatter. Med hjälp av appen och GPS skulle vi ta oss från plats A till plats B, och lösa ett antal uppgifter på vägen. Vår promenad sträckte sig utanför skolans uppkopplingsområde. Vi kunde alltså inte använda oss av wifi. Ett antal frågor dök direkt upp:

Skulle detta arbetssätt fungera på skolorna? 

Ska alla elever ha med sig en egen mobil?

Min erfarenhet är att skolorna inte har investerat i digitala verktyg som fungerar utan wifi.

Skolan kan inte begära att elever i grundskolan har en mobil, som de ska använda i skolan. Verktygen måste skolorna stå för.

Gymnastik

Gymnastiken är den delen av utbildningen där vi har fått lära oss mest inom digitala verktyg. Vi har fått filma oss själva, så vi kan se vår teknik i olika moment såsom volter, handstående, flick och annat. Men detta filmas genom en fastsatt kamera som jag inte sett en enda skola ha hittills. Vi har alltså fått lära oss att arbeta med ett digitalt verktyg vi troligtvis inte kommer ha tillgång till! Vi har också arbetat med Sportsplanner. Med hjälp av Sportsplanner kan du skapa en bild av gymnastikgolvet, där du kan placera ut redskap och   på så sätt kan eleverna hjälpa till med att plocka fram materialet till lektionen. Eleverna kan också planera sina egna lektioner med hjälp av det här digitala verktyget. Detta är ett enkelt verktyg som kan och borde användas oftare.

Friidrott, dans och bollspel

Både inom Friidrotten och bollspel har vi fått filma oss själva, arbeta med vår teknik i de olika grenarna. Detta via antingen appar på mobilen eller bara med kameran. Vi har även fått tagit del av hälsoappar som kan användas som ett träningsverktyg genom att skapa sin egen cirkelträning eller ta del av en som redan finns på appen.

Som ni märker är kameran det verktyg som har använts mest frekvent på utbildningen. Det jag saknar är digitala verktyg för att att kommentera elevernas framgångar och utvecklingspunkter. Kameran är ett viktigt verktyg. Jag skriver under på det. Men hur bedömer jag eleverna formativt med hjälp av digitala verktyg och hur kommunicerar jag med eleverna? De appar och sidor jag har erfarenhet av, har jag lärt mig på egen hand, och inte på GIH.

Under de ”kamera-täta” momenten önskar man att lärarna skulle ta upp/berätta om de stora fördelarna med Flipped Classroom. Att spela in sig själv när man, till exempel, dansar och lägga filmen på Youtube, gör att eleverna har möjlighet att förbereda sig inför det aktuella momenten. Men icke! Inte ett ljud om det.

VFU

Under utbildningen har vi studenter varit på VFU (Verksamhetsförlagd utbildning), och även här lyser de digitala verktygen med sin frånvaro. Det är oftast närvarorapporteringen som är digital, för övrigt är det likadant som på 70-talet när mina föräldrar gick i skolan. Vi har alltså inte fått särskilt mycket utbildning av GIH, eller på vår VFU, i hur man kan använda digitala verktyg i undervisningen.

Teoretiska moment i utbildningen

Idrottslärarutbildningen innehåller både praktiska och teoretiska moment. Som alltid på universitet/högskola är uppsatser och rapporter en stor del av utbildningen. När vi ska lämna in dessa uppsatser och rapporter kan personalen på GIH endast ta emot Word-filer. Visst, det går att skriva i ett annat ordredigeringsprogram, men när filen skickas fram och tillbaka mellan student och lärare, uppdateras inte ändringarna om filen inte öppnas på en dator som har Word. Mänskligheten flög till månen för snart 50 år sedan, men GIH kan inte öppna andra filer än Word-filer. Att det finns högskoleutbildningar utan en fungerande molntjänst känns inte 2000-tal. Tänk vad enkelt det hade varit om vi hade haft Google eller någon annan molntjänst där vi hade arbetat med delade dokument. Då hade lärarna kunnat ge oss feedback utan att behöva skicka dokumentet fram och tillbaka. Dessutom hade vi tränat på att utveckla vår digitala adekvata kompetens, som vi hade haft nytta av efter avslutad utbildning.

För att summera har GIH, och lärarutbildningar överlag, inte utbildat studenter i hur de ska använda sig av digitala verktyg. Hur ska vi som blivande lärare kunna arbeta med digitala verktyg och lära våra elever  användningen av digitala verktyg när det troligtvis blir så att eleverna kan mer än oss och vi inte har några idéer eller planer alls på hur detta ska gå till? Tur för mig att jag redan har min anställning klar från hösten, på en skola som arbetar med ett kollegialt lärande i en digital kontext.

//Max Enström

5 saker att testa innan sommaren

5) Läs Dylan Williams tankar om formativ bedömning.

Det går superbra att läsa en sammanfattning, om man inte vill läsa hans fantastiska bok ”Handbok i formativ bedömning”

4) Bli medlem på code.org

Använd din mailadress och logga in = superenkelt! Testa sedan att bygga ett spel som heter ”Flappy Bird”. Grymt kul och nästan beroendeframkallande (på ett bra sätt).

3) Sammanfatta lektionen genom musik

Låt eleverna sammanfatta lektionen genom att välja låt från Youtube/Spotify och motivera varför de valde just den låten.

2) Fråga eleverna om du får bli vän/följa dem på sociala medier

Att följa eleverna på sociala medier är ett utmärkt sätt att lära känna dem. På riktigt! Men acceptera ett nej.

1) Delta i det utökade kollegiet

Häng med på en pedagogisk pub, dela en planering på Facebook, eller gå med i en Facebookgrupp där lärare samtalar om lärande och inspirerar varandra.

En klass i rörelse!

Struktur är grunden i rörelsen framåt. För att utveckla behöver vi veta vart vi är på väg och vara medvetna om vilka nuvarande system vi arbetar utifrån. När ramarna finns kan vi lugnt arbeta vidare och skapa nytt. Ungefär så sammanfattar Tobias Israelsson sitt arbete med klass 3 eller Lillehammer som klassen heter på Prolympia, skolan med idrottsprofil i Jönköping. I Lillehammers klassrum är digitala verktyg och arbetssätt en självklarhet och på klassens blogg dokumenteras allt som görs. Bloggen är flitigt använd och innehåller massor av spännande och intressanta produktioner,i form av bild, text, ljud och film. Där ges också feedback på utvalda moment som alltid har en tydlig koppling till läroplanen.

-Eleverna ger varandra feedback med utgångspunkt i ett formativt synsätt, saker de tycker är bra och något de hade önskat mer av. Aktiviteten bubblar och eleverna tycker att det är både roligt och lärorikt att få arbeta med feedback och utvärderingar, förklarar Tobias. Delaktigheten och sammanhanget som digitaliseringen lägger grunden för, gör att elevernas motivation för skolarbetet ökar. Det är tydligt eftersom de många gånger arbetar vidare hemma.

Digitaliseringen bidrar till att verkligheten är närmare skolan nu än var den var för bara några år sedan, fortsätter Tobias och berättar om ett lyckat och roligt projekt eleverna genomfört tillsammans med honom.

– Vi gjorde ett antal intervjuer med kända fotbollsspelare ur allsvenskan, därefter skrev vi reportage och bloggade vi om hela processen. Intervjufrågorna förberedde vi ordentligt tillsammans genom diskussioner och samtal i klassen efter att vi fått kontakt med spelarna och bokat in tider för samtal via Face Time. Därefter förberedde vi samtalen i klassrummet, hur vi skulle sitta, vem som skulle säga vad och så vidare. De inspelade samtalen publicerades sedan som en del av intervjumaterialet på vår blogg. Eleverna tyckte självklart att det kändes fantastiskt att via Face Time få både se och tala med kända fotbollsspelare, ler Tobias. Bloggen har som mest haft 13000 läsare, vilket naturligtvis skapar enorm motivation hos eleverna att fortsätta skriva och producera material.

Överlag tycker sig Tobias se att eleverna behärskar fler färdigheter snabbare i fotspåren av digitaliseringens framfart. Han ser också att de digitala verktygen och metoderna gör att han som lärare får bättre överblick – både gällande elevernas faktiska kunskaper men även i klassrumssituationen, under pågående arbete.

– Det är så mycket enklare att samla ihop alla, att skapa fokus, kring en uppgift eller ett moment vi genomför. Vi stannar upp, diskuterar, fortsätter producera och alla är med. Det är så tydligt när jag som lärare har en coachande roll i förhållande till eleverna som producenter. Samtalet, dialogen kring vad vi gör, hur och varför är fortfarande helt centralt. De digitala verktygen effektiviserar arbetet och gör att vi kan fokusera bättre och vara kreativa i våra lösningar. Det låter kanske motsägelsefullt men en av framgångsfaktorerna med digitaliseringen i vårt klassrum är att vi har en väldigt tydlig struktur för hur vi arbetar med verktygen. Det föder kreativitet.

Lillehammers klassblogg kan du ta del av här.

 

 

Dylan Wiliam om formativ bedömning i klassrummet

Välkomna till ännu en kortföreläsning med Dylan Wiliam, Professor Emeritus på University of London. Denna fredag delar Dylan Wiliam med sig av sina tankar kring formativ bedömning i klassrummet. Praktiskt och strategiskt. Vad betyder det egentligen? Hur skapar vi ett framgångsrikt lärande i klassrummet? Wiliam har utifrån sin forskning tagit fram ett antal verktyg.

Skapa framgångsrikt lärande med Dylan Wiliam

Dylan Wiliam Professor Emeritus på University of London är en av dem som funderat över begreppet framgångsrikt lärande. Vad betyder det egentligen? Hur skapar vi ett framgångsrikt lärande i klassrummet? Wiliam har utifrån sin forskning tagit fram ett antal verktyg. Målet är att utveckla en klassrumskultur där alla elever deltar i samtal.

Följ en serie föreläsningar med Dylan Wiliam här på Horisonten och utveckla arbetet med bedömning för lärande vidare. Varje fredag fem veckor framöver får du verktyg att omsätta till vardag i ditt klassrum. Vi startar med hur du praktiserar formativ bedömning i klassrummet.