#Digital transformation

Digital transformation är ingen isolerad företeelse som handlar om teknik eller vissa delar av en verksamhets processer. Det är något som kommer att innebära förändringar på en mängd områden runt omkring oss. Och det börjar med de som leder verksamheterna, organisationerna, företagen och samhället…

Ledarskapets betydelse för en digital transformation är av absolut största vikt, framförallt handlar det om att förstå den digitala transformationens omfattning och konsekvens, men det handlar också om att förstå hur förändringsarbete fungerar och sker. Och det i sin tur, handlar till stor del om människor och möten i relation till mål.

Vad betyder då egentligen digital transformation? Det finns ingen allmänt etablerad definition men det finns naturligtvis idéer som spirar både inom akademin och företagsvärlden. Det rör sig om teknikanvändning som drastiskt förbättrar verksamheters prestanda, räckvidd eller måluppfyllelse. Samtidigt handlar det inte enbart om företag eller skolor. Digitaliseringen kan också ses som en ökad användning av IT i bred bemärkelse i samhället. Förändringen, transformationen, kommer att och har redan börjat revolutionera många delar av samhället.

Stockholm stads vision om att bli världens smartaste stad med dynamiska IT-direktören Ann Hellenius i spetsen är ett mycket spännande exempel. Huvudsyftet med digitaliseringen handlar ju om att skapa ett hållbart samhälle och här är digitala lösningar en viktig pusselbit med minst sagt hög prioritet.

Följande punkter baseras på Digitaliseringskommissionens delbetänkande av digitaliseringens effekter inom olika områden.

Samhälle
• Det blir en ökad transparens i samhället, så att medborgarna lättare kan komma åt offentlig information, beslut, protokoll med mera. Dessutom etableras fler kontaktvägar till politiker och tjänstemän, twitter är ett exempel.
• Det växer fram en ”delad ekonomi”, som underlättas och ibland möjliggörs av digital teknik. Det kan handla om bilpooler, studenter som samutnyttjar kursböcker, lånesystem för kläder eller den växande trenden med uthyrning av hela eller delar av privatbostäder. Digitala valutor, som ligger utanför det traditionella bankväsendet, går hand i hand med en ”delad ekonomi”.
• I takt med att e-handeln fortsätter att öka, precis som digitala interaktiva showrooms, blir butiksytor tillgängliga för annat än detaljhandel.
• Betalsystemen utvecklas, och att samla alla köpfunktioner (inköpslistor, beställningsfunktioner, kundklubbskort, kampanjerbjudanden och betalningsmedel) i mobilen blir naturligt.

Kommunikation
• Allt fler processer blir sammankopplade och överföringshastigheterna ökar. Det innebär att allt mer som tidigare krävde fysisk närvaro kommer att kunna göras på distans, till exempel möten, bankärenden och läkarbesök.
• En annan effekt är att olika typer av ”crowd-sourcing” växer sig starka, det vill säga att man kan be många personer om hjälp eller råd samtidigt. Det kan handla om att få in idéer, hjälp med problemlösning eller att hitta samarbetspartner i projekt.
• Motsvarande trend finns även internt inom företag och organisationer där intranäten blir allt mer socialt funktionella, med bloggar, kommentarer, wiki-avdelningar etc. Det gör att erfarenhets- och kunskapsutbytena ökar markant.

Vård

• Förbättrad kommunikation gör det lättare för läkare och andra vårdgivare att få en helhetsbild av patientens situation, och därmed snabbare kunna ge rätt typ av vård.
• Det växer fram möjligheter att få enkla, preliminära diagnoser ställda utifrån digital kommunikation – allt från att fylla i elektroniska formulär till att skicka in egentagna bilder på yttre åkommor.
• Läkare kan ha övervakning av patienter på distans, till exempel med sensorer och sändare som ger information om EKG eller blodtryck. På det sättet minskar trycket på vårdplatser och läkartider för rena avstämningar.
• 3D-skrivarna utvecklas snabbt och kommer att kunna användas för att skriva ut individanpassade detaljerade proteser.

Skola
• Digitala läromedel gör att det går att individanpassa undervisningen, med såväl stödfunktioner som fördjupningsuppgifter.
• Föreläsningar och ”diskussionsrum” kan vara webbaserade, vilket gör att fler kan ta del av undervisningen när det inte krävs fysisk närvaro.

Hemma
• Säkerheten ökar när larmenheterna blir smartare och låsfunktionerna inte längre är kopplade till fysiska nycklar. Det går till exempel att få ett meddelande när någon går in i huset, och besked om vem det är.
• Energikostnaderna kan minska, eftersom det går att få detaljerad kontroll över förbrukningen – så att man kan välja att förändra beteendet om man vill minska användningen.
• Dessutom går det lättare att programmera energikrävande uppgifter att utföras den tid då elen är som billigast på dygnet.

Möjligheterna och områdena som finns och påverkas är sannolikt fler än så här och precis som Andrew McAfee låter oss förstå i filmklippet här har vi nog endast sett början, än mindre tagit in förståelsen för vart digitaliseringen kan ta oss och hur den faktiskt kan förändra vår verklighetsförståelse och upplevelse.

John P. Kotter vid Harvard i över 40 år forskat om hur framgångsrika förändringar i organisationer genomförs. Ur forskningen har en 8-stegsprocess vuxit fram och reviderats. Den nya 8-stegsprocessen betonar vikten av att involvera så många människor som möjligt i förändringen, inte bara en kärngrupp med personer inom ett visst område.

kotter_8steps_dualopsystem

Kotters principer för förändring är:

– Involvera många från överallt i organisationen, inte bara de vanliga få utnämnda.

– Bygg initiativen på frivillighet snarare än tvång

– Initiativen måste tala till både hjärta och hjärna

– Mycket mer ledarskap, inte bara mer chefskap.

– Skapa ett oskiljaktigt partnerskap mellan hierarkin och nätverket, inte bara en förbättrad hierarki.

 

De organisationer som de funnit lyckas bäst med ständig förändring har följande egenskaper gemensamt:

– De följer noggrant processen

– De tillåter att processen är flexibel och anpassas efter det specifika sammanhanget

– De mäter resultatet av sina ansträngningar

För att verkligen se till att den digitala transformationen tar fart på varje skola behöver vi:

– Lyfta blicken och se digitalisering i ett helhetsperspektiv. Inte som ett isolerat IT- eller kommunikationsprojekt

– Det är skolledning och huvudman som har ansvaret för verksamhetens digitalisering, Det är dags att sluta gömma sig bakom ett digitalt alibi i form av exempelvis en IT-ansvarig.

– Skaffa en övergripande bild av läget. Allt börjar med organisationen det vill säga skolkulturen och den digitala mognaden hos medarbetare. Hur ser det ut, vad behöver göras? I ett större perspektiv och i relation till skolverkets förslag på digitalaiseringsstrategi – bistå kommunerna i arbetet med den digitala transformationen så att den blir likvärdig i landet. Ta ett samlat grepp. Eleverna i klassrummen ska få likvärdiga förutsättningar, eller hur?

– Sätt fokus på INNOVATION. Det är helt avgörande för att lyckas. Skapa nätverk i och kring skolorna. Skolan är en del av samhället!

Den digitala resan är inte en stor resa utan många mindre resor. Resan görs dessutom mot en destination som ständigt flyttas framåt. Nu är det hög tid att släppa handbromsen och gasa, i hela Sverige!

 

Referenser:
Illustration: https://digjourney.com/
https://digjourney.com/about-methodology/
https://www.hbs.edu/faculty/Pages/profile.aspx?facId=6495
www.stockholm.se
https://www.telia.se

Fredrik Harstad om förändringsarbete som slår igenom

I dagens podd möter vi Fredrik Harstad, skolutvecklare och läromedelsskribent med erfarenhet av pedagogisk verksamhet sedan mitten av 90-talet.

– Att utveckla kvalitét är ett arbete som naturligtvis kräver tid, det kräver också att vi skapar en kultur i organisationen där vi drar lärdom av de framgångsrika projekt vi driver och har drivit. Det är viktigt att utveckling är en levande företeelse som inte är kopplad till några få personer utan snarare handlar om en kultur, ett förhållningssätt över tid.  Hör honom diskutera förutsättningarna och utmaningarna i ett framgångsrikt och dynamiskt utvecklingsarbete.