Unga entreprenörer skänker överskott till Barncancerfonden

Det är full fart framåt inom Gävles alla utbildningsformer. Ännu ett exempel på detta är Thoren Business School i Gävle som återigen har flest registrerade UF-företag i sin region. En direkt spegling av skolans satsning på entreprenörskap.

– Vi har varit störst i regionen på UF i flera år nu och är naturligtvis väldigt stolta över det. Vi ser UF som ett fantastiskt sätta att undervisa och utveckla våra ungdomar, säger skolans rektor Joacim Swedén i ett pressmeddelande.

Ett lysande exempel är United UF som drivs av fem tjejer som läser sista året på Thoren Business School Gävle. Deras affärsidé är att sälja en inspirerande receptbok som innehåller deras absolut bästa recept och som dessutom är anpassade till alla människor, oavsett kunskapsnivå.

– Vår kokbok innehåller allt ifrån gamla klassiker till nytänkande recept. Jag skulle säga att den är unik då vi har ett helhetstänk, säger företagets VD Moa Siirtola.

Det var kursen Entreprenörskap som gav Moa och hennes klasskompisar Elin Jansson, Louise Hodin, Linnea Holmkvist och Wilma Låwar möjligheten att starta och driva UF.

– Att få arbeta med unga entreprenörer och se deras kreativitet och driv är otroligt spännande, säger ekonomiläraren Sara Axner Kock. Hon betonar att det känns extra kul i egenskap av affärsgymnasium att ha så många registrerade UF-företag som nu dessutom kommer att delta på mässan och få chans att visa upp sina affärsidéer.

United UF ska snart delta i mässan ”Entreprenörskap på riktigt” i Bollnäs och arbetar just nu med att ta fram en monter som fångar besökarna intresse.

-För oss är det viktigt att vår monter håller hög standard och lockar många besökare. Det kommer bli ett perfekt tillfälle för oss att knyta kontakter och få ytterligare säljerfarenheter, säger UF-företaget.

Hittills har United UF sålt över 300 receptböcker och förutom att företaget är väldigt mån om bokens utseende och kvalité, drivs tjejerna av en god sak.

-En del av vårt överskott kommer att skänkas till Barncancerfonden som vi anser gör ett ovärderligt arbete, säger United UF:s Vd och förtydligar att det känns viktigt att kunna bidra till en välgörenhetsorganisation.

En aspekt som belyser det värdeskapande arbets- och förhållningssätt som UF delvis ger möjlighet till. Thoren Business School prioriterar att eleverna ska få med sig rätt verktyg att utveckla sin företagsamhet och kreativitet. Det har nu visat sig ge resultat för United UF, samtidigt upplever de ett näst intill gränslöst lärande.

-Det har varit oerhört lärorikt på många plan, inte minst utvecklas vi både som personer och företagare, säger Moa och poängterar avslutningsvis att det kontaktnätverk som företaget bygger upp kan vara till stor nytta inför framtiden. Vårt entreprenörskap har öppnat helt nya vägar och möjligheter för oss.

Skola och näringsliv i Helsingborg satsar på ungas idéer

Helsingborgsbaserade gymnasieskolan ProCivitas satsar stenhårt på utvecklingsarbete i olika former. Ett bland flera spännande projekt som påbörjades under hösten handlade om att eleverna började arbeta för att etablera kontakter med näringslivet. 

I samarbete med Helsingborgs IF, HIF, har två nya projekt skapats där eleverna på skolan och lokala organisationer blir inspirerade av varandra. Eleverna får ta del av mångårig erfarenhet från näringslivet och organisationerna får nya idéer från nästa generations entreprenörer. Det är ett sätt att bygga broar.

– Det började med att vi fick ett samtal från HIF. De hade hört talas om att vi brukar ha samarbeten med näringslivet och var intresserade av att jobba med oss. Vi tackade ja, och har genom samarbetet fått kontakt med deras sponsorer och samarbetspartners. Tillsammans med HIF har vi skapat två nya projekt, Case Night och En gränslös utmaning, berättar Katarina Lundin, programansvarig för Ekonomiprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet på ProCivitas i Helsingborg.

Det ena evenemanget, En gränslös utmaning, hölls under en eftermiddag i centrala Helsingborg, och målet var att knyta kontakter mellan elever och lokala organisationer.

– HIF har regelbundet träffar med sina sponsorer och samarbetspartners och de ville förnya den verksamheten. Då tog vi fram konceptet En gränslös utmaning, där organisationerna de samarbetar med får träffa några av våra elever för att hjälpa dem med deras UF-företag och samtidigt få värdefull inspiration, berättar hon i ett pressmeddelande.

Många nya kontakter knöts

Alla elever på ProCivitas i Helsingborg som driver UF-företag kunde anmäla sitt intresse för att vara med på En gränslös utmaning, och därefter tog skolan fram de fem UF-företag som fick vara med.

– Vi hade en intern uttagning på skolan där de elever som var intresserade fick pitcha sin UF-idé inför en jury, som sedan valde ut de fem UF-företag som hade varit mest kreativa och hade de mest utvecklade idéerna. Att arbeta så här ökar elevernas motivation och dessutom får de träning i att presentera sina idéer, säger Katarina Lundin.

Under En gränslös utmaning fick eleverna som driver de fem UF-företagen berätta om sina affärsidéer för de företag som HIF hade bjudit in. Därefter delades de totalt 40 representanterna från näringslivet in i grupper som fick ägna sig åt fördjupade diskussioner med respektive UF-företag om deras idé och plan för genomförande.

– Våra elever är kreativa och har höga ambitioner, men det de saknar är ju erfarenhet. Därför var det en fantastisk möjlighet att de fick träffa dessa organisationer som har mängder med erfarenhet av att utveckla och driva affärsidéer. I gengäld fick företrädarna för organisationerna möta framtidens företagare och ta del av nästa generations idéer om alltifrån att starta företag till marknadsföring, säger hon.

Frida Behrami, som går tredje året på samhällsprogrammet, var en av de elever som deltog på evenemanget. Tillsammans med tre klasskamrater driver hon UF-företaget Girls Needs UF, som är ett välgörenhetsprojekt till förmån för flickor i Sydafrika som missar skolundervisning på grund av att de saknar tillgång till mensskydd.

– När vi kom till evenemanget var det först lite nervöst, men det släppte så fort vi började berätta om vårt UF-företag. Det var väldigt roligt att representanterna från företagen engagerade sig och verkligen kom med bra feedback och nya idéer. Vi hade en väldigt trevlig men också lärorik dag där vi knöt många viktiga kontakter, säger hon.

Katarina Lundin är nöjd med att samarbetet med HIF gett så många beröringspunkter mellan skolans elever och det lokala näringslivet.

– Det var en positiv och inspirerande eftermiddag som gav båda parterna ett mycket bra utbyte, och att våra elever får långsiktiga kontakter inom näringslivet är guld värt. I vår vill HIF dessutom följa upp evenemanget med en ny träff där UF-företagen får berätta om hur deras arbete gått under året, säger hon.

Intensiva timmar med uppgifter från verkligheten

Det andra evenemanget som anordnades för att sammanföra elever och representanter från näringslivet är Case Night. Även detta togs fram i samarbete med HIF och ger eleverna i årskurs tre som läser företagsekonomi chansen att använda sina kunskaper i marknadsföring på case från verkligheten.

– Evenemanget arrangerades som en tävling för eleverna, som delade in sig i olika lag och arbetade intensivt en hel kväll för att lösa de affärsproblem som HIF och ett lokalt klädföretag delat med sig av. Vi inledde projektet med att HIF och klädföretaget fick berätta om sina verksamheter och utmaningar för eleverna, som sedan hade fram till klockan 23 på sig att ta fram kampanjer utifrån problembeskrivningarna, där målgrupper, budget och mål ingick, berättar Katarina Lundin.

– Dagen efter fick grupperna hålla 15-minuterspresentationer för organisationerna som bedömde elevernas analyser och strategier. Det lag vars förslag var mest kreativt och dessutom bedömdes vara enkelt att genomföra vann ett nyinstiftat vandringspris för sina kampanjer, berättar hon.

Det vinnande laget hade tagit fram ett förslag till HIF med en plan för marknadsföring på sociala medier för att locka besökare som vanligtvis inte ser fotbollsmatcherna på plats.

– Genom de olika förslagen fick både HIF och klädföretaget med sig flera nya goda idéer från de olika lagen om hur de kan nå ut till nya mottagare. Dessutom har Case Night varit väldigt givande för eleverna eftersom de fått arbeta i skarpt läge med en uppgift från verkligheten, säger Katarina Lundin.

– Sammantaget har dessa två evenemang, som vi planerar att genomföra varje år framöver, gett både våra elever och de organisationer vi arbetat med mycket nya och värdefulla erfarenheter. Det är viktigt att elevernas utbildning kopplas samman med näringslivet, och det har vi lyckats med här.

Följ kommande artiklar om skolans utmanande metoder för maximal kunskapsinhämtning här på horisonten.io.

I det fria skapandet finner vi färdigheter

The Maker movement är en fusion av ny teknik och traditionellt hantverk. Det är helt enkelt två olika världar som möts. Vinsten i utbildningssammanhang kan enkelt sägas vara att makerperspektivet ger en praktisk ingång till teoretisk förståelse. Detta kan ge en enorm pedagogisk vinning när det handlar om att utveckla färdigheter, av både praktiskt och teoretiskt slag.

Rörelsen genomsyras av viljan att praktiskt förstå hur saker fungerar. Och hur man kan skapa nytt av det som redan existerar för att få det att fungera ännu bättre eller få det att fungera på ett annat sätt. Det är den mänskliga nyfikenheten som ligger till grund för skapandet eller görandet och det som satt igång rörelsen är den sociala gemenskapen som uppstår kring just skapandet. Denna gemenskap har i sin tur blåst liv i uppkomsten av digitala och fysiska platser att dela kunskap och verktyg med nyfikna och likasinnade. Platserna, kallas Makerspaces.

I snabb nästan explosionsartad takt, växer makerrörelsen – en global subkultur med rötter i Europa, stammen i USA och grenar i hela världen – sig allt starkare. Och tittar vi på vad ingenjörer, experimentella konstnärer, elektriker, mjukvaruutvecklare, tusentals barn och ungdomar världen över har gemensamt, så är det just det faktum att de i allt större utsträckning definierar sig själva som just Makers.

Henrik Blennow är konstnär med djup fascination för de pedagogiska möjligheter som finns i makerrörelsens kraft. Under 2015 jobbade han med konstprojektet The Tree inom vilket även MakerMobilen kan innefattas. Han var under året även en del av MakerFair i Göteborg, Stockholm och Helsingborg.

– Det jag fokuserat på är framför allt konstprojektet som en frivillig process – en process med viljan i centrum. Min beröringspunkt i Maker-kulturen är det som händer när vi skapar för skapandets skull utan ett förutsatt mål eller en specifik nytta eller syfte. Utifrån mitt perspektiv är Maker ett kreativt konstnärlig utövande eller utforskande i det participatoriska sammanhanget. Ur denna process tror jag att vi kan hitta kärnan i framtidens pedagogik.

Henrik ser stora möjligheter med makerrörelsens gränsöverskridande perspektiv för pedagogisk verksamhet.

– Vår tids lärande uppstår till stor del i mötet mellan olika världar, olika kulturer och göranden. Jag pendlar mellan konst, deltagande kultur, pedagogik och entreprenörskap. Det är här jag hittar min inspiration och mitt engagemang – jag värnar om den konstnärliga aspekten av Makerkulturen som process – och jag tror exempelvis att det är här i processens mitt en lärare skulle kunna vara och verka. På så sätt blir läraren en nyckel för eleven i utvecklingen från praktiskt skapande till teoretisk förståelse.

Just nu utforskar Henrik ett väldigt intressant spår som kan komma att landa i området mellan:
1. maker-kreativitet
2. kreativa hjälpmedel
3. pedagogiska verktyg
4. participatorisk kultur*

Alla punkterna är intressanta för skolan som verksamhet och påverkar dess utformande mer eller mindre beroende på styrning. Tittar vi närmare på den fjärde punkten så handlar den om att skapa en kultur där producentrollen är ledande. Vår tid och den tekniska utvecklingen ger oss möjlighet att byta fot från konsument till producent i media.

– Detta är en kultur som gör oss än mer delaktiga i skapandet av vår samtid, vi är med och påverkar vad som produceras. Det gör att vi förstår vår omvärld bättre och känner att vi vill vara med i det som händer. När vi som elever känner delaktighet i det vi skapar i skolan vill vi vara med och bidra. Det väcker vår nyfikenhet att själva vara medskapare och vi blir berikade i en kultur som välkomnar oss som producenter. Som det ser ut nu kommer framtidens medium för att förmedla och kommunicera detta domineras av video.

När vi talar om skapandeprocessen finns det hur mycket som helst att säga, ler Henrik, men i slutändan menar han att det handlar om viljan att vilja skapa generellt, att skapa den fysiska eller digitala platsen, det utrymmet i lärandeprocessen, där att-göra-listor, borden och måsten lyser med sin frånvaro.

– Om vi ser oss själva som en del i något större – en gemenskap – får skapandeprocessen en viss karaktär. Ser vi oss själva som alienerade får den en annan karaktär. Det är den förra – gemenskapen – som intresserar mig och som jag tror är mycket viktig i framtidens lärande och leverne.

När det kommer till Maker-kulturen ser Henrik den som en del i en större global kultur, den så kallade participatorisk-kultur* där makerkulturen är en konstart bland flera andra, men också den participatoriska konstart som på ett gränsöverskridande och lekfullt sätt bygger broar över bland annat generationer och utgör något som överbryggar nu uppdelade ämnesområden. Henrik berättar om ett exempel på detta som är under utveckling.

– I ett större perspektiv men i linje med Maker-kultur är jag just nu i kontakt med en finsk entreprenör som – baserat på forskning i finsk skola – utvecklar ett pedagogisk verktyg för att just frigöra elevers tänkande, där verkligheten kommer in i skolan. Plattformen byggs med underlag från 7 års finländsk forskning på framtidens skola. Det handlar om storytelling och att presentera vad man gör och kommer fram till i sin utforskandeprocess. Redan nu och än mer i framtiden kommer det göras med hjälp av videoklipp. Videoklipp är redan idag ett mycket centralt inslag i alla form av media och kommunikation och det kommer att explodera framöver. Storytelling är redan nu en metod för att skapa företagsberättelser och därmed stärka gemenskap, trovärdighet och relationer till omvärlden. Det är några av anledningarna till att en plattform som EdVisto kan komma att bli central i det dagliga arbetet i klassrummet. Det är en enkel plattform för att, i grupp ta fram, redigera och presentera det som skapats. Det centrala är att barn och ungdomar tränas i samarbete i olika roller och tränas i att plocka fram det som är viktigt i det vi skapar och gör. Information finns i överflöd. Att lära sig hur du producerar kvalitet, är det som har ett bestående värde. Plattformen fokuserar direkt på den pedagogiska aspekterna i att träna och lära framtidens färdigheter. Den pedagogiska aspekten i görandet eller skapandet är både intressant och viktig att utforska och förstå. Att hitta formen och rummet, där lärandet är lustbetonat och fokuserar på färdigheter, olikheter och samarbeten snarare än likriktad kunskap, är det som kommer att definiera framtidens skola. Barn fram till en viss ålder är väldigt kreativa och behöver ingen pedagogik. De leker sig fram till relevant kunskap. Det är i den kravlösa leken, som jag tror relevanta färdigheter och kunskaper formas. Maker bygger ju på just lekfullt och lustfyllt skapande. Det intressant med detta verktyg är att det har potential att knyta ihop alla delar i ett virtuellt sammanhang och samtidigt ta in verkligheten i skolan. Ett exempel är att i kemi helt enkelt sätta ihop en berättelse som grundar sig på ett antal genomförda experiment.

I vardagen har Henrik många järn i elden och pendlar mellan konst, deltagande kultur, pedagogik och entreprenörskap och det är i detta hans engagemang och inspiration frodas och växer. Det gör att han driver att antal parallella projekt, av olika karaktär. Huvudfokus ligger på att hitta synnergieffekter för att utveckla ett mer hållbart samhälle.

Han har bland annat deltagit i KidsHackDay med sina konstprojekt och har där samarbetat med Carl Bärstad, innovatören bakom roboten Quirkbot.

– Här har vi ännu en vinkling på makerkulturen och pedagogik där man kombinerar entreprörskap och leksaker föra att skapa leksaker och prototyper av idéer.

Konstprojektet The Tree lever vidare och just nu är materialet till Avatar-trädet med på Urban Burn – en participatorisk festival i Stockholm som började igår och som slutar på Söndag. Därefter fortsätter konstprojektet i Göteborg på Vetenskapsfestivalen och Mini Maker Faire. The Tree kommer att finnas där och materialet kring det kommer med all största säkerhet växa genom fler medskapare (välkomna att titta in!) och förhoppningsvis inspirera många fler framöver.

Entreprenörskapet i form av det finska samarbetet med utvecklingen av den pedogogiska plattformen går under namnet EdVistor.

2015 utsågs du till Maker of the Year. 

– Ja visserligen, men det jag representerar är ett nätverk av människor som skapar, avslutar Henrik.

 

* In 2006, Jenkins and co-authors Ravi Purushotma, Katie Clinton, Margaret Weigel and Alice Robison authored a white paper entitled Confronting the Challenges of Participatory Culture: Media Education for the 21st Century. This paper describes a participatory culture as one:

– With relatively low barriers to artistic expression and civic engagement

– With strong support for creating and sharing one’s creations with others

– With some type of informal mentorship whereby what is known by the most experienced is passed along to novices

– Where members believe that their contributions matter

– Where members feel some degree of social connection with one another (at the least they care what other people think about what they have created)

Källa: Wikipedia