#Horizon 2020 – Innovativ upphandling av digital teknik

Halmstad kommun är en spjutspets när det handlar om att driva skolutveckling i kombination med de behov skolan faktiskt har – inifrån kärnan. Just nu är kommunen inne i en oerhört spännande fas med projektet IMAILE. Innovative Methods for Award procedures ICT Learning Europe är det första projektet i sitt slag och bygger på innovativ upphandling. Projektet ska möjliggöra forskning och utveckling av nya informations- och kommunikationsteknologiska lösningar för skolbarn från förskoleklass till nionde klass inom matematik, naturvetenskap och teknik. Det som gör det hela unikt är metoden – förkommersiell upphandling – som utgår från skolans behov där det inte ännu finns färdiga lösningar på marknaden. På så sätt skapar upphandlingsprojektet en dialog mellan skolan, informationsteknologin, forskningsvärlden och leverntörer. Det gör att lösningarna verkligen utvecklas utifrån de verkliga behov skolor, elever och lärare har – nu.

– Det är stor skillnad på att plocka in redan befintliga appar eller färdiga verktyg i klassrummet och på att som elev och lärare få vara en del i utvecklingen och påverka prototyper på vägen till ett slutgiltigt resultat utifrån en faktisk verklighet, berättar Elisabeth Hallén, samordnare, Barn- och ungdomsförvaltningen, Kvalitet- och utvecklingsavdelningen i Halmstad kommun.

Halmstad är kommun som har fått förtroende att driva detta mycket omfattande samarbetsprojekt för att hitta lösningar och för att med tydligare nytta och använda informationsteknologi i grundskolan.  Syftet är att hitta ett system som möter varje individs unika behov och för att göra det behövs flexibla verktyg eller plattformar som skapar motivation och ger det stöd lärare och elever behöver.

IMAILE drivs som ett samarbetsprojekt mellan tio partners i sju länder. Förutom Halmstads kommun medverkar Varbergs kommun, Campus Varberg, Högskolan i Halmstad samt Region Halland. Övriga deltagande länder är Finland, Tyskland, Österrike, Spanien, Portugal och Ungern. Leverantörerna som lämnar offerter i de olika projektfaserna blir utifrån projektets former ännu mer innovativa i sina lösningar.

– De behöver skaffa sig en god kännedom om olika skolsystem och olika marknader för att ta fram en lösning som fungerar oavsett system. Projektet är mycket intressant eftersom det öppnar upp helt nya möjligheter både för skolan och för leverantören. Inte minst när det handlar om en internationell samverkan menar Gabrielle Eriksson, Contract Manager IMAILE. Hennes roll är att följa de olika leverantörerna och säkerställa att de levererar enligt specifikation.

– Vi går mot slutet av fas 1, den fas där leverantörerna arbetat fram ett designkoncept för en lärmiljö. För närvarande deltar sju olika leverantörer från olika länder. När vi går in i nästa fas kommer fyra av dem att bli kvar. Under fas 2 utvecklas prototyper som bygger på de innovativa designkoncepten och i fas 3 kommer endast två att arbeta vidare. I den projektfasen är syftet att producera en mindre skala av protyperna och genomföra tester i verklig skolmiljö. Det som är så spännande att ta del av är hur olika leverantörerna adresserar de definierande utmaningarna som ligger till grund för projektet.  Jag tror att det bidrar till en högre uppfinningsrikedom i deras verksamheter då projektet utmanar branschen att skapa en användardriven innovation inom personlig lärmiljö, något som idag i efterfrågad form inte finns tillgängligt på marknaden.

Coordinator och projektägare för IMAILE är Patrik Engström, Kvalitéts-och utvecklingschef på Barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad. Vi sitter ner och pratas vid i förvaltningens helt nya fräscha lokaler, en plats som i sig är skapad för att föda innovation, utveckling och kommunikation. Målet med att ha alla olika funktioner under ett och samma tak är just en tydligare, snabbare kommunikation och mer effektiv samverkan mellan olika parter i kommunen. Patrik ser mycket positivt på utvecklingsarbetet inom IMAILE så här långt.

– Det finns så många intressanta moment i det här projektet men om vi tittar på förutsättningarna så är det ett mycket spännande sätt för företagen och skolan att närma sig ett samförstånd kring vad som behövs och vad som verkligen utvecklar skola och utbildning i sin tid. Ytterligare en dimension är ju det faktum att alla länder som är involverade driver skola i olika former inom olika system, där vissa system påminner mer om varandra och ligger närmare, medan andra är mycket olika. Detta gör att företagens arbete och resultat i form av prototyper behöver vara mycket flexibla och kunna verka utifrån helt olika system. Just detta kräver och föder en hög grad av innovation. Vi ser att olika länder kan ha väldigt olika ingångar i detta men vi står inför likartade utmaningar i samhället och kring lärande, vilket gör projektet möjligt. Projektet syftar till att kunna anta den samhällsutmaning vi nu står inför. Vi behöver tänka större för att skapa en bättre skola och ett bättre samhälle. Det känns väldigt utvecklande och fascinerande att följa effekterna som kommer till stånd ur detta.

Vidare ser Patrik att kvaliteten på utbildning och skola kommer att påverkas i positiv riktning. I praktiken betyder det att den produkt som nu växer fram kommer göra att det blir smidigare att bemöta och hantera elevers olikheter samt individuella behov. Något som gör att läraren kan frigöra tid. Tid där pedagogen kan prioritera det mellanmänskliga mötet med eleven. Det blir också möjligt för slutanvändarna, eleverna och lärarna i skolorna både här och ute i Europa, att kunna möta de kunskaper och färdigheter som präglar 21st century Learning. Något som är en viktig grundläggande aspekt i hela projektet. Vi behöver alla fokusera på en skola som utvecklar STEM-förmågor eftersom arbetsmarknaden globalt är under en så stor förändring. Detta är ett sätt att förbereda och förse eleverna med de förutsättningar de behöver för att kunna leva ett gott liv och samverka för en positiv världsutveckling.

Här hittar du mer information om EU-projektet IMAILE och status nu.

CodeArt inspirerar elever och lärare till programmering

 

Programmering är ett hett ämne i skoldebatten. Många ställer sig frågande till om alla verkligen kan och ska jobba med kod inom en snar framtid? Alla kommer naturligtvis inte att göra det. Däremot kommer behovet av att förstå omvärlden bli ännu mer påtagligt. Ju mer komplext informationssamhället blir, desto mer ökar behovet av uttrycksformer och kommunikation. Idag är så gott som allt vi möter, som konsumenter och medborgare, uppbyggt av kod.

Det menar Afra Noubarzadeh som driver eget företag inom utbildning och lär ut hur du kommunicerar kunskaper och föreställningar genom att skapa konst med hjälp av enklare programmering. Med sig i bagaget har han entreprenörsutbildningen från Chalmers tekniska högskola. Intresset för konst och teknik har funnits där sedan tonåren och Afra har hittat ett sätt att förena de två:

– Det är en strävan efter att få två världar att mötas, teknik och kreativitet blir varandras förutsättningar för kommunikation i nutidens samhälle, menar Afra. Han ser kodkonsten som ett sätt att uttrycka sig och bidra till en gemensam skildring av ett ämne eller en värdering.

Konceptet bygger på att skapa analoga bilder och sedan översätta dem i digital form. Det är en tvärvetenskaplig process som bjuder in olika skolämnen att samverka:

– Ta till exempel ekosystemet. Här finns många moment som inkluderar olika färdigheter som återfinns i olika ämnen. Med hjälp av kod översätter eleven sin uppfattning om det givna ämnet från analog form till en bildproduktion i digital form.

Afra håller workshops i skolor för både elever och pedagoger. Du kan även ha fått en glimt av vad han gör på vetenskapsfestivalen, Universeum i Göteborg eller Tekniska muséet i Stockholm:

– I mötet med elever och lärare börjar vi alltid med att göra en skiss på papper, alla kan klippa och klistra och det gör att skapandeprocessen och användningen av kod avdramatiseras menar Afra. När vi är klara med våra bilder är det dags att titta på hur en hemsida är uppbyggd, att det är skriven kod som sedan översätts till det vi ser. Därefter går vi enkelt igenom vad som ska skrivas för att skapa en cirkel och en kvadrat på skärmen, hur vi kan flytta ett objekt med ett kommando och så vidare. Sedan är det bara att sätta igång att översätta det du klippt och klistrat på papper till ditt eget digitala verk. Det är en upplevelse för både elever och lärare att förstå den här skapandeprocessen.

Varför är då detta en metod värd att pröva i klassrummet? Jo, förutom de olika skolämnena som berörs ex matte, bild, no, so, teknik, språk och så vidare, så skapar det en erfarenhet kring den förflyttning vi gör varje dag mellan den analoga och digitala världen. Vi blir medvetna om och förstår, hur vårt digitala samhälle är uppbyggt och av vad:

– Programmering ligger bakom de allra flesta tjänster och produkter i vårt samhälle och även om inte alla kommer att arbeta som programmerare är det av oerhört stor vikt att känna till hur programmering är en del av den dagliga verklighet vi alla möter.

När Afra håller sina workshops i konstskapande med programmering som verktyg inspireras de allra flesta som deltar till att ta nästa steg och komma vidare i processen.

– Eleverna vill ofta veta mer om både tekniska verktyg och det konstnärliga skapandet. En del är mer kreativa, andra vill fördjupa sig i det tekniska. Pedagoger påtalar ibland en osäkerhet inför teknik och kodning, men när den väl släpper haglar frågorna tätt om hur de kan gå vidare, samarbeta över ämnesgränser, geografiska områden, skapa större projekt och så vidare. Begäret av nyvunna insikter, inspiration och att tillsammans med andra få uttrycka något eget är starkare än eventuella praktiska hinder eller rädslor menar Afra ödmjukt. I och med det har vi nått ett av de viktigaste målen – att förstå programmering och hur den kan användas för att utveckla kommunikation och begreppsförståelse i vardagen.

Vill du veta mer?  Klicka här