Näringslivet om varför Fridolins digitaliseringsstrategi är viktig

I slutet av förra veckan kom så ett efterlängtat besked om riktning för digitalisering av svensk skola. Det har väckt en mängd reaktioner. Klart är att många välkomnar att digitalisering och programmering nu officiellt finns på agendan. Men är detta tillräckligt? 

Vi har under senare tid sett ett allt mer aktivt agerande från näringslivet i form av olika evenemang och insatser som syftar till att betona vikten av att förbereda barn och unga för den tid som väntar. Förbereda för den arbetsmarknad vars skriande behov av kompetens ser att näringsliv, skola och politiska beslutsfattare behöver samverka – för att utvecklingen skall ta fart och kunna tillgodose rekryteringsbehoven. För att det är allvar nu. Många är de röster som välkomnar initiativet och många är de röster som uttrycker att det inte är tillräckligt! Att regeringen missuppfattat vad digitaliseringen egentligen handlar om.

Idag författade VD:n för ett av Sveriges mest snabbväxande IT-företag ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin. Bolaget har sedan länge engagerat sig i frågan om att införa programmering i skolan och samma vecka som regeringen presenterade denna satsning höll bolaget en programmeringsdag på Böskolan i Göteborg, där en klass gick vidare i en kampanj bolaget sjösatte innan årsskiftet, med syftet att väcka intresse för frågan i låga åldrar.

”Kära skolminister Gustav Fridolin,

Det är med stor glädje jag tar del av nyheten att ni från regeringens sida nu tar det faktum att IT-branschen hotas av en oroväckande kompetensbrist på allvar och gör slag i saken genom er satsning för att digitalisera skolan införa programmering som en del av undervisningen redan i grundskolan. Jag är övertygad om att detta är precis vad vi behöver för att utvecklingen ska börja gå i rätt riktning, och ser mycket fram emot att se hur det förslag ni nu lagt ska ta form i svenska skolor framöver.

Consid, det IT- och managementkonsultbolag som jag själv var med och startade år 2000 och som idag är ett av Sveriges absolut snabbast växande bolag med snart 450 anställda, har sedan länge sett den bekymmersamma utvecklingen av en stor kompetensbrist i vår bransch. Därför har det varit en självklarhet för oss att ta denna fråga på allt större allvar. Det var därmed inte för intet vi innan årsskiftet sjösatte en kampanj där vi bjöd in samtliga svenska grundskolor att tävla om en programmeringsdag med oss. Böskolan i Göteborg stack ut i sin ansökan och det var med stor glädje vi förra veckan genomförde den utlovade programmeringsdagen hos dem. Att se barnens nyfikenhet när de fick prova på allt ifrån att bygga en app till att hacka en hemsida bekräftade vår övertygelse om att programmering som en del av undervisningen i skolan är en given väg att gå för att vårt land ska utvecklas i rätt riktning.

Bästa skolminister, jag är oerhört ödmjuk inför det faktum att det tar tid att införa den här typen av inslag i skolan. Men jag skulle vilja att vi diskuterar hur vi kan komma framåt så snabbt som möjligt i denna viktiga, eller låt oss säga avgörande, fråga. Det faktum att Europa beräknas sakna omkring en miljon utvecklare 2020 – om tre (!) år – är otroligt oroväckande. Vi behöver agera nu för att vi ens ska hinna börja gå i rätt riktning innan denna ovälkomna kris är ett än större faktum än den är idag. Därför vädjar jag till dig att våga lyssna till oss som driver de bolag där kompetensbristen märks av som mest. Jag vill understryka att den satsning ni från regeringens sida nu valt att göra är ett stort kliv i rätt riktning som jag som vd för ett bolag i branschen det främst berör är mycket glad över. Men jag vill också vädja till dig att ni ska ta detta på stort allvar. Jag blev mäkta förvånad när man under 2016 valde att tillsätta en minister som ska hantera både den viktiga frågan om digitalisering, och den stora bostadsfrågan, i ett och samma uppdrag. Jag hoppas att ni ser hur otroligt viktigt det är att få in programmering som en viktig del i läroplanen för våra skolor, och gör detta på riktigt.

Jag vill genom detta enkla brev bjuda in till en dialog där vi kan diskutera hur vi – för det är inte längre er som regering vi talar om, utan oss, som politiker och näringsliv som går samman för att tillsammans driva Sverige i rätt riktning – tillsammans kan se till att er satsning blir precis lika bra som den behöver bli för att vi ska se en effekt av detta i vår bransch inom en snar, snar framtid. Vi hinner inte vänta längre – det måste ske någonting nu.

Jag vill tacka skolministern för er planerade satsning. Det går inte nog understryka hur viktig den är. Jag ser mycket fram emot en dialog med dig och regeringen kring hur vi tillsammans på bästa sätt kan driva denna oerhört, oerhört viktiga fråga framåt.

Vänliga hälsningar

Peter Hellgren

Vd Consid AB

Förhoppningsvis inser och förstår ansvariga politiker att det är hög tid att just samverka. Att ett lands utveckling inte får isolerar genom att konsekvent konservera en av våra viktigaste verksamheter för just utveckling – skolan. Vi måste öppna upp och ta in expertis utifrån, lyssna av inåt och omdefiniera vad uppdraget är.  Vi befinner oss i en tid där innovation och hållbar utveckling måste gå före traditionellt revirtänkande. Då återstår samverkan där spetskompetenser från olika håll gemensamt bidrar till lösningen. Det är naivt att tro att vi löser detta genom att utbilda alla lärare till programmerare. Vi MÅSTE tänka STÖRRE än så. Och det snabbt.

Äntligen en plan för skolan – eleverna som digitala superusers

Redan 2015 formulerades ett startuopmanifest av en grupp driftiga kvinnor och profiler på området. De hade redan då kommit fram till att svenska elever måste ha möjlighet att bli digitala superusers.

Skolan måste prioritera kunskap kring digitalisering, programmering och entreprenörskap. Och, det måste börja redan i förskoleverksamheten. Det är hög tid att arbeta på nya sätt och få in nya synvinklar i skolan. Eleverna måste börja ”använda datakällor, teknik och statisik för att beskriva allt från historiska skeenden i interaktiva kartor och göra snygga grafiska statistiska modeller i samhällskunskapen, till att förstå grammatik så att de kan göra digitala textanalyser, eller bygga egna spel som underlättar inlärandet. Den nya tekniken ger också möjlighet att genom “clipped classroom” få in experter redan på tidigt stadium”. Så lät det då. Och ni som har följt utvecklingen kan väl konstatera att skolan inte ser ut så – ännu.

Så äntligen plockar regeringen upp taktpinnen. I fotspåren av Ekströms, Fridolins och Erikssons presskonferenser, vilka många branscher, tillika skolsverige väntat på länge och som vi i dagarna två fått ta del av (behöver vi nämna ketchupeffekten) kommer naturligtvis en hel del reaktioner… och frågor.

Delar av skolfolket jublar, medan många samtidigt frågar sig hur det ska gå till? Hur ska vi på bara ett år hinna utbilda Sveriges lärare så att de klarar att möta det nya uppdraget? (Grattis alla ni som jobbar med kompetensutveckling).

Startupscenen och företagen, menar att det är en liten början men att programmering måste bli ett eget ämne, av flera olika anledningar. Dels för att alla behöver ha goda kunskaper om hur allt runtomkring oss kommer att fungera, det vill säga hur vi kan förstå oss själva och vår omgivning i en tid som präglas av digitalt eller dö… ett slags programmeringens allmänbildning. Det handlar också om att ge förutsättningar för att bli riktigt bra på något. Då krävs det tid. Inom ett par års tid behöver Sverige ha 60000 nya programmera för att stå sig i den globala konkurrensen och nå målen om att hålla sig i topp vad gäller innovation och digitalisering.

– Det blir ingen digitalisering om vi inte har kompetensen i form av riktigt skickliga programmerare som lägger grunden för all digitalisering. Utan kompetens i branschen blir digitaliseringen av vårt samhälle bara en dröm, säger Hamid Samadi VD på Solid Beans.

Alla behöver förstå hur kod fungerar. Alla behöver ha förståelse för hur digitaliseringen möjliggör nya sätt att leva och driva verksamhet. Att detta äntligen rullat igång är oerhört välkommet för Sveriges ungdomar, som kommer att leva och verka i en digital miljö.

Bland nyheterna, som syftar till att öka digitaliseringen av skolan, finns också utbildning i digital källkritik. Ett av de absolut mest angelägna områden vi MÅSTE bli bättre på. Framförallt för att bevara och utveckla demokratin, öka ett reellt inflytande bland unga och andra marginaliserade grupper i vårt samhälle.

Några som förstått detta och tagit fram en innovation som svarar mot de nya riktlinjerna om digital källkritik är journalisterna Lotta Bergseth och Jenny Sköld på Mobile Stories.

–  Mobile Stories är en publiceringsapp och en medieplattform som hjälper unga att större plats i samhällsdebatten. Eleverna lotsas genom den journalistiska processen och tränar samtidigt källkritik i skarpt läge. Ämneskunskaperna fördjupas och perspektiven vidgas. Skolarbetet blir på riktigt. Samtidigt utbildas både lärare och elever i källkritik och att arbeta i digitala miljöer där de lär sig att kritiskt granska all form publiceringen Learning by doing helt enkelt.

– Vi tycker att regeringens initiativ är oerhört viktigt ur den här aspekten, det banar väg för att alla huvudmän verkligen prioriterar de riktigt viktiga områdena i skolans uppdrag. Demokratiuppdraget, källkritik och elevinflytande. Behov vi ser att Mobile Stories verkligen möter, det är oerhört roligt att arbeta fram en innovation som handlar om att göra världen bättre och mer meningsfull för unga.

 

#Digitaliseringsstrategi: USA-Sverige 1-0

I mars besökte Anders Enström den stora utbildningsmässan SXSWedu i Austin, Texas. Idag läser du Enströms reflektioner kring USAs och Sveriges strategier för att möta framtiden och vad konsekvenserna av de olika förhållningssätten möjligen blir.

I USA pågår det en diskussion om skolornas IT-satsning. Barack Obama har, minst sagt, gjort avtryck i den diskussionen.

Skolsverige skriker efter en IT-strategi. I slutet av mars kom den första delen av Skolverkets remissutlåtande. Pedagoger och andra människor, som på något sätt, arbetar inom skolans värld hade möjlighet att lämna sina förslag/tankar/ändringar på detta utlåtande.

Programmering är tänkt att, främst, ingå i matematik- och teknikämnet. Men jag saknar svar på några viktiga frågor. Hur ska pedagogerna få den fortbildning som behövs? Hur ska den bristfälliga IT-strukturen ordnas? Hur ska vi i Sverige ta tillbaka ledartröjan?

IT-satsning i USA

SXSW är en mässa som pågår under ett par veckor, och innehåller musik, film, utbildning och interactive. Och just interactive-delen invigde Barack Obama. I sitt inledande tal pekade Obama på de stora förändringar som världen står inför. Och då krävs det att USA:s ungdomar får en chans att ligga i framkant när det gäller, till exempel, programmering.

I USA, där avsätts det pengar till den nationella IT-satsningen. Obama går all-in. Han pumpar in 4 billioner dollar i projektet ”The computer science for all”. Utbildningsdepartementet ska fördela pengarna under en treårsperiod. Pengarna ska gå till att öka, både IT-tätheten i klassrummen och lärarnas kunskaper inom IT. Dessutom har de stora tech-företagen gått in i satsningen, som främst riktar sig mot de skolor/elever som behöver det som bäst. Några av företagen som har gått in med pengar i satsningen är;

Microsoft, Google, Apple och National Center for Women and Information Technology and code.org. Facebook har ställt ett krav för att vara med i IT-satsningen. De vill att deras kunskaper ska komma de minst privilegierade till nytta. Ett schysst krav tycker jag. Dessutom kommer lärarna att få fortbildning via The National Science Foundation and the Corporation for National and Community Service.

Alla ska ha samma chans

När jag föreläste på SXSWedu så gjorde jag det tillsammans med Mr Brian Jones, som arbetar i ett av Los Angeles mest utsatta områden. Den skolan han arbetar på har en stor andel föräldrar som tjänar mindre än 29000 dollar/år, och de kommer att kunna dra nytta av projektet. Enligt the Bureau of Labor Statistics kommer det, år 2020, att finnas en miljon fler arbeten inom IT-sektorn, än det kommer att finnas människor som är kvalificerade nog att tillsättas på dessa tjänster. Därför är det oerhört viktigt att ALLA elever får samma chans att få dessa arbeten, oavsett var du har gått i skolan. För att få tillgång till dessa pengar måste staterna lägga fram en en femårsplan för sin digitalisering i klassrummen.

Enligt ett uttalande från Vita Huset så upptäcker företagsledare och utbildare att världsekonomin är på väg att ändras snabbt. Och att datorkunskap är nödvändigt för ekonomiska möjligheter och social rörlighet. Liknade uttalanden har kommit från Sveriges ledande politiker, skillnaden är att inga extra pengar avsätts. Och framför allt tillåts inga externa aktörer.

Sverige då?

Enligt en rad undersökningar använder vi fortfarande digitala hjälpmedel på ett traditionellt sätt, det vill säga informationssökande, skriva texter och skapa presentationer. Och detta trots att vi, jämförelsevis med andra EU-länder, har en god IT-situation. Enligt DiU har 280 av Sveriges 290 kommuner ingått i en 1 till 1 satsning. Och ändå har vi inte kommit längre än att vi använder IT-utrustningen till att skriva texter, söka information och skapa presentationer. Tillbaka till blåkopiorna! 7 av 10 lärare i Sverige anser att de får för lite kompetensutveckling. Kompetensutveckling kostar. Men är nödvändig. Kommunerna och skolorna kanske har prioriterat fel, men det skulle inte skada att staten öronmärkte pengar till fortbildning.

Delade åsikter i Sverige

Skolsverige är delat. En del tycker att skolan får så mycket statliga medel att alla bör ha råd att satsa på datorer/läsplattor till alla elever, alltså 1 till 1. Den andra delen pekar på de stora utmaningarna som finns när det gäller icke-fungerande nätverk, fortbildning av lärare, inköp av datorer/läsplattor och rektorer som saknar kompetens för att leda IT-utvecklingen och. En IT-satsning består av så mycket mer än bara inköp av datorer/läsplattor. Framförallt måste det finnas väl fungerande nätverk på skolorna, samt att personalen på skolorna måste få fortbildning i hur man kan arbeta med datorer i klassrummet.

USA vs Sverige

I Sverige saknas det, fortfarande, en IT-strategi som får kosta. Eller ja, kommunerna åläggs att stå för och se till att varje skola erbjuder alla lärare och elever varsin dator. Utrustning, fungerande nätverk och framför allt fortbildning kostar. Ett till, frivilligt, ”lyft” räcker inte på långa vägar. Och vi som har arbetat i skolan ett tag vet vad det innebär. Är det frivilligt att gå, då kommer många att välja bort det. Det har ju varit en del ”lyft” att gå på de sista åren.

I USA har man förstått vidden av detta problem. Alla ska få samma chans. Oavsett bakgrund, socioekonomisk status eller bostadsort. I USA pumpar Obama in massor av pengar för att få snurr på det. Motprestationen för staterna blir att ha en plan för IT- satsningen. Varför kan det inte ställas samma krav på Sveriges kommuner? Kommer detta ske?

I annat fall blir satsningen i Sverige inget annat än halvdan. Skolorna som ligger längst fram, ska vara måttstock. Skolorna som ligger i kölvattnet ska försöka komma ikapp. Jag tänker på de skolor som ligger i områden där många föräldrar söker en annan skola till sina barn, en skola som ligger i ett annat område. Hur blir det för den skolan? När elevtappet blir stort, blir ekonomin lidande, ska då dessa skolor ha likadana förväntningarna på att de ska ha samma IT-infrastruktur som den skolan som har många elever inskrivna? Är det rättvist och likvärdigt? Inte mycket! I USA är det just dessa skolor, som ligger i utsatta områden, som får ta del av ”Obamas pengar”.

Tillsammans med de ekonomiska musklerna Obamas regering visar, och att externa företag går in och sponsrar med utbildningar för personalen, så kommer eleverna i USA få ett försprång att fylla de lediga tjänsterna som uppstår i den nya IT-åldern. Tyvärr kommer de svenska eleverna att halka efter – ännu mer.

Anders Enström
MA/NO-lärare och förstelärare på
Östra Grundskolan

 

Källor
https://www.wired.com/2016/01/obama-pledges-4-billion-to-computer-science-in-us-schools/
https://skl.se/download/18.47f265d5147af9ff1781d679/1407852131116/Lagesrapport_om_it_i_skola
n_SKL_2013.pdf
https://skl.se/download/18.455606ea14bccfd925270f21/1426236642141/F%C3%B6rslag+Nationell
+strategi+f%C3%B6r+skolans+digitalisering+mars15.pdf
https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/nyhetsarkiv/nyheter-2016/nyheter-2016-
1.247899/digital-kompetens-och-programmering-ska-starkas-i-skolan-1.247906
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.240546!/Menu/article/attachment/U2015-04666-
S_Nationella_it-strategier.pdf
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.247954!/Menu/article/attachment/Utkast%20Lgr11.pdf