Jakten på ett relevant ledarskap

Ledarskap. Ett populärt ord i svensk skoldebatt.  Redaktionen har tagit avstamp i ett antal fördjupade samtal med lärare och rektorer ute på fältet för att inleda jakten på framtidens ledare i skolan – bortom horisonten. Vi efterfrågade vilka egenskaper och beteenden som kommer att vara väsentliga för att leda en verksamhet präglad av den digital transformationen och här är resultatet.

Framtidens ledare…

…är mer visionsdriven

Förmågan att sätta sin verksamhet i ett tydligt och verklighetsnära sammanhang, blir allt viktigare särskilt som konkurrensen om elevernas uppmärksamhet ständigt ökar. I en alltmer digital värld kommer normerna för hur en skola fungerar succesivt förändras. Då väntar kanske ett visionsarbete för en fysisk skola med helt digitala spelregler i form av dygnet-runt-verksamhet?

…är mer kreativ

Kreativitet och innovation både gällande nya arbetssätt och överlevnad på ett allt mer konkurrensutsatt område kommer att behövas. Att släppa fram fler kreativa personer som får ansvar för att utveckla hela verksamheter kommer att bli allt vanligare. Idag leder vi många gånger våra verksamheter utifrån de personer som arbetar där och utifrån ett slags rättviseperspektiv baserat på erfarenhet.

… prioriterar uppgiften före rollen

Att skapa förutsättningar för att lösa uppgifter som tar organisationen till målet kommer att bli allt viktigare och ledarskapet kommer att gå ut på att fördela rollerna kring uppgiften, inte uppgiften kring människorna. Förmågan att sätta mål följs av förmågan att analysera och röja de hinder som finns på vägen. Auktoriteten kommer att förflyttas ut till olika team och beslut kommer att fattas lokalt. I takt med den digitala utvecklingen kommer fler alternativa sätt att organisera verksamheter behövas.

…har större fokus på hållbarhet

Framtidens pedagogiska ledare arbetar med hållbarhet på flera plan. Socialt riktas ännu mer fokus på jämställdhetsarbete som inkluderar både kvinnor och men. Ekologisk hållbarhet i form av en sundare livsstil slår igenom. Yoga och meditationssalar kommer att finnas tillgängliga för alla och vara en självklar del på schemat.

…präglas av transparens och flexibilitet

I digitaliseringens fotspår följer en ännu större öppenhet, allt som görs och hur det görs kommuniceras och görs tillgängligt för alla. Att skapa inflytande och balans (mellan hälsa och effektivitet) blir högprioriterade kärnvärden.

…har hög integritet och är som folk flest

De ledare som tar ansvar för sina aktioner, har en väl utvecklad empatisk förmåga och är förlåtande blir mer framgångsrika. Inget nytt men detta är något framtidens ledare kommer att ha stort fokus på. De ledare som idag upprätthåller en perfekt fasad gör dem opersonliga och tråkiga att ha att göra med. Dessutom går det nästan inte längre att vara ett skal av detta slag. Vi fattar inte alltid rätt beslut och att visa sårbarhet, vara öppen med sina brister och erkänna och reflektera över sina egna misstag är viktiga förmågor som inger förtroende.

…är mer prestigelös och söker hjälp

Att ha mod att vara prestigelös och viljan att lära är något framtida generationers ledare kommer att vara riktigt starka i. Att berätta om sina erfarenheter för att stärka andra och våga be om hjälp kommer också att prägla ledarskapet. Att vända sig till en mentor för att utvecklas i sin roll är ett led i att ta personligt ansvar. Något som kommer att generera ett mer tillåtande klimat överlag.

…är mer positiv till olika generationers kunskap erfarenheter

I ett modernt ledarskap tas alla tillvara och attitydförändringar på arbetsmarknaden börjar växa fram. Det gäller framför allt att vi accepterar och ser möjligheter att äldre och yngre har olika kunskaper och erfarenheter. Ju äldre vi blir, desto längre kommer vi att stanna kvar i arbetslivet. Som ledare är målet att hitta värdet och bekräfta det i alla.

…bedriver en större, fördjupad klimatsmart samverkan internationellt

Med hjälp av tekniken kommer framtidens ledare att möta sina internationella kollegor genom ett par virtual reality-glasögon. I alla fall om företaget Oculus får bestämma. De håller på att utveckla något slags cyklopliknande föremål som kan öppna upp för en ny typ av fördjupad samverkan mellan människor. Tillsammans blir det möjligt att skapa och utforska nya världar och scenarion var vi än befinner oss. Fördelarna är minskad klimatpåverkan genom färre resor och mer effektiv arbetstid.

…ser bortom horisonten

Arbetar utifrån mål och visioner, både här och nu, men också med enorma framtidsperspektiv. Därmed är alltså inte alltid visionen och målen relaterade till nuvarande organisation. Ta google exempelvis, vars mål är att om 300 år ha kategoriserat all världens information. Många människor och ledare hinner komma och gå under en sådan period och fortsätta arbeta för det som skall ske – bortom horisonten.

Receptet för lyckad digital transformation – pedagoger och barn i centrum

För att en digital transformation som tillför värde skall äga rum, behöver verksamheten och dess ledare ha människan i centrum. Målet är att nå ett fördjupat och förstärkt lärande med hjälp av att integrera digitala verktyg utifrån människors behov och koppla det samman med forskning och utveckling. Ur ett demokratiskt perspektiv är målet också att skapa förståelse för den omvärlds- och samhällsutveckling som sker, där omgivningen vi människor lever i digitaliseras alltmer.

Vilka hinder och möjligheter finns gällande digitaliseringen i samhället och inom skolan just nu?

Generellt i Sverige är den digitala mognaden relativt hög, men inom förskola och skola är det väldigt blandat. Likvärdighet kan vi inte tala om ännu eftersom skillnaderna fortfarande är så stora, både gällande verktyg men även handlingsplaner för att fylla med relevant innehåll. Många vill enligt läsarundersökning komma igång, och de som redan är igång önskar mer tid till både egen och workshopbaserad kompetensutveckling för att ligga i fas med utvecklingen.

Just kompetensen är en utmaning. Både inom förskola, skola och näringsliv. I en nyligen genomförd studie säger hela 39 % av svenska företag att kompetens och förståelse för den digitala utvecklingen saknas! En motsvarande undersökning i skolsverige skulle vara mycket intressant. Generellt har mekanismerna för en digital agenda inte definierats utan digitaliseringen ses på många håll fortfarande som ett teknikprojekt – både inom skola och näringsliv. Fortfarande arbetas det med två digitala organisationer ute i verksamheterna, privata såväl som kommunala, det vill säga en klassisk IT-organisation och en utvecklingsorganisation.

Det behövs en ny kompetens för att ta sig in i den digitala framtiden. Svaret ligger i ledningen av all verksamhet. Det krävs helt enkelt en ledning som förstår den digitala utvecklingen.

Fem faktorer för att nå digital framgång:

1) Börja med att skapa förståelse och kunskap om digitaliseringen i ledningen. När ledningen når insikt om hur digitaliseringen förändrar och varför vi kan utveckla det vi gör med digitaliseringen som stöd blir det mycket lättare att ta ett helhetsgrepp om kommunikation, fortbildning och allmän förståelse i hela organisationen.

2) Ledningen behöver skapa förutsättningar i organisationen för att driva igenom digitala arbetssätt, endast så kan människorna som verkar där komma fram till varför och hur. Förutsättningar kan vara att skapa en organisation och struktur som frigör tid för planering, analys och reflektion. Led för din nästa och för den verklighet där hen kommer att befinna sig!

3) Alla behöver vara medvetna och ha förståelse för att allt inte blir helt rätt omedelbart. Det är inte vart vi startar utan vart vi landar som blir det intressanta att lära av för att sedan ta nästa lopp och göra det bättre. Ledningen behöver lägga tid på att skapa förutsättningar och att få personalen att förstå varför och på så sätt engagera sig.

4) ALLA på alla plan i verksamheten och av yttersta vikt pedagogerna, behöver vara medvetna om att det vi lever i en tid där vi delar, mellan pedagoger, skolor, geografiska områden, nationellt, internationellt för att utveckla lärande tillsammans!

5) Se att DU och din organisation, oavsett vilken roll DU har, arbetar i en bredare kontext. Vi sitter inte längre fast i stuprör eller silos. Det är till stor del en av digitaliseringens vackra förtjänster. Med en öppen hand kan vi ta emot hela världen, med en knuten näve slår vi undan alla möjligheter. Analoga som digitala.

I förskolans och skolans värld är vi alla ledare. Vill du vara en som bromsar eller en som släpper handbromsen och låter utveckling för att lära ske?

#Digital transformation

Digital transformation är ingen isolerad företeelse som handlar om teknik eller vissa delar av en verksamhets processer. Det är något som kommer att innebära förändringar på en mängd områden runt omkring oss. Och det börjar med de som leder verksamheterna, organisationerna, företagen och samhället…

Ledarskapets betydelse för en digital transformation är av absolut största vikt, framförallt handlar det om att förstå den digitala transformationens omfattning och konsekvens, men det handlar också om att förstå hur förändringsarbete fungerar och sker. Och det i sin tur, handlar till stor del om människor och möten i relation till mål.

Vad betyder då egentligen digital transformation? Det finns ingen allmänt etablerad definition men det finns naturligtvis idéer som spirar både inom akademin och företagsvärlden. Det rör sig om teknikanvändning som drastiskt förbättrar verksamheters prestanda, räckvidd eller måluppfyllelse. Samtidigt handlar det inte enbart om företag eller skolor. Digitaliseringen kan också ses som en ökad användning av IT i bred bemärkelse i samhället. Förändringen, transformationen, kommer att och har redan börjat revolutionera många delar av samhället.

Stockholm stads vision om att bli världens smartaste stad med dynamiska IT-direktören Ann Hellenius i spetsen är ett mycket spännande exempel. Huvudsyftet med digitaliseringen handlar ju om att skapa ett hållbart samhälle och här är digitala lösningar en viktig pusselbit med minst sagt hög prioritet.

Följande punkter baseras på Digitaliseringskommissionens delbetänkande av digitaliseringens effekter inom olika områden.

Samhälle
• Det blir en ökad transparens i samhället, så att medborgarna lättare kan komma åt offentlig information, beslut, protokoll med mera. Dessutom etableras fler kontaktvägar till politiker och tjänstemän, twitter är ett exempel.
• Det växer fram en ”delad ekonomi”, som underlättas och ibland möjliggörs av digital teknik. Det kan handla om bilpooler, studenter som samutnyttjar kursböcker, lånesystem för kläder eller den växande trenden med uthyrning av hela eller delar av privatbostäder. Digitala valutor, som ligger utanför det traditionella bankväsendet, går hand i hand med en ”delad ekonomi”.
• I takt med att e-handeln fortsätter att öka, precis som digitala interaktiva showrooms, blir butiksytor tillgängliga för annat än detaljhandel.
• Betalsystemen utvecklas, och att samla alla köpfunktioner (inköpslistor, beställningsfunktioner, kundklubbskort, kampanjerbjudanden och betalningsmedel) i mobilen blir naturligt.

Kommunikation
• Allt fler processer blir sammankopplade och överföringshastigheterna ökar. Det innebär att allt mer som tidigare krävde fysisk närvaro kommer att kunna göras på distans, till exempel möten, bankärenden och läkarbesök.
• En annan effekt är att olika typer av ”crowd-sourcing” växer sig starka, det vill säga att man kan be många personer om hjälp eller råd samtidigt. Det kan handla om att få in idéer, hjälp med problemlösning eller att hitta samarbetspartner i projekt.
• Motsvarande trend finns även internt inom företag och organisationer där intranäten blir allt mer socialt funktionella, med bloggar, kommentarer, wiki-avdelningar etc. Det gör att erfarenhets- och kunskapsutbytena ökar markant.

Vård

• Förbättrad kommunikation gör det lättare för läkare och andra vårdgivare att få en helhetsbild av patientens situation, och därmed snabbare kunna ge rätt typ av vård.
• Det växer fram möjligheter att få enkla, preliminära diagnoser ställda utifrån digital kommunikation – allt från att fylla i elektroniska formulär till att skicka in egentagna bilder på yttre åkommor.
• Läkare kan ha övervakning av patienter på distans, till exempel med sensorer och sändare som ger information om EKG eller blodtryck. På det sättet minskar trycket på vårdplatser och läkartider för rena avstämningar.
• 3D-skrivarna utvecklas snabbt och kommer att kunna användas för att skriva ut individanpassade detaljerade proteser.

Skola
• Digitala läromedel gör att det går att individanpassa undervisningen, med såväl stödfunktioner som fördjupningsuppgifter.
• Föreläsningar och ”diskussionsrum” kan vara webbaserade, vilket gör att fler kan ta del av undervisningen när det inte krävs fysisk närvaro.

Hemma
• Säkerheten ökar när larmenheterna blir smartare och låsfunktionerna inte längre är kopplade till fysiska nycklar. Det går till exempel att få ett meddelande när någon går in i huset, och besked om vem det är.
• Energikostnaderna kan minska, eftersom det går att få detaljerad kontroll över förbrukningen – så att man kan välja att förändra beteendet om man vill minska användningen.
• Dessutom går det lättare att programmera energikrävande uppgifter att utföras den tid då elen är som billigast på dygnet.

Möjligheterna och områdena som finns och påverkas är sannolikt fler än så här och precis som Andrew McAfee låter oss förstå i filmklippet här har vi nog endast sett början, än mindre tagit in förståelsen för vart digitaliseringen kan ta oss och hur den faktiskt kan förändra vår verklighetsförståelse och upplevelse.

John P. Kotter vid Harvard i över 40 år forskat om hur framgångsrika förändringar i organisationer genomförs. Ur forskningen har en 8-stegsprocess vuxit fram och reviderats. Den nya 8-stegsprocessen betonar vikten av att involvera så många människor som möjligt i förändringen, inte bara en kärngrupp med personer inom ett visst område.

kotter_8steps_dualopsystem

Kotters principer för förändring är:

– Involvera många från överallt i organisationen, inte bara de vanliga få utnämnda.

– Bygg initiativen på frivillighet snarare än tvång

– Initiativen måste tala till både hjärta och hjärna

– Mycket mer ledarskap, inte bara mer chefskap.

– Skapa ett oskiljaktigt partnerskap mellan hierarkin och nätverket, inte bara en förbättrad hierarki.

 

De organisationer som de funnit lyckas bäst med ständig förändring har följande egenskaper gemensamt:

– De följer noggrant processen

– De tillåter att processen är flexibel och anpassas efter det specifika sammanhanget

– De mäter resultatet av sina ansträngningar

För att verkligen se till att den digitala transformationen tar fart på varje skola behöver vi:

– Lyfta blicken och se digitalisering i ett helhetsperspektiv. Inte som ett isolerat IT- eller kommunikationsprojekt

– Det är skolledning och huvudman som har ansvaret för verksamhetens digitalisering, Det är dags att sluta gömma sig bakom ett digitalt alibi i form av exempelvis en IT-ansvarig.

– Skaffa en övergripande bild av läget. Allt börjar med organisationen det vill säga skolkulturen och den digitala mognaden hos medarbetare. Hur ser det ut, vad behöver göras? I ett större perspektiv och i relation till skolverkets förslag på digitalaiseringsstrategi – bistå kommunerna i arbetet med den digitala transformationen så att den blir likvärdig i landet. Ta ett samlat grepp. Eleverna i klassrummen ska få likvärdiga förutsättningar, eller hur?

– Sätt fokus på INNOVATION. Det är helt avgörande för att lyckas. Skapa nätverk i och kring skolorna. Skolan är en del av samhället!

Den digitala resan är inte en stor resa utan många mindre resor. Resan görs dessutom mot en destination som ständigt flyttas framåt. Nu är det hög tid att släppa handbromsen och gasa, i hela Sverige!

 

Referenser:
Illustration: https://digjourney.com/
https://digjourney.com/about-methodology/
https://www.hbs.edu/faculty/Pages/profile.aspx?facId=6495
www.stockholm.se
https://www.telia.se