Här drar debatten om läxfritt sitt sista andetag…

Härom veckan var han ett av de stora namnen i VIP-loungen på Bett i London. Då talade han programmering ena dagen för att nästa samarbeta med eleverna på Bohunt, i egenskap av ADE, när Lin Education framgångsrikt tog över skolan för en dag. 

Ni har hört honom i annaochphilipslararpodcast. Hans vassa inlägg i sociala medier flimrar aldrig obemärkt förbi. Idag gästar han redaktionen med ett alltid lika brännbart ämne. Nämligen en läx- och provfri skola. Alldeles snart har du dessutom möjlighet att få läsa en betydligt mer utförlig bok på ämnet. Mina damer och herrar: Vi välkomnar Anders Enström! Och hoppas att debatten om läxor i och med detta drar sitt sista andetag…

Varför läx- och provfritt?

Oktober 2003. Regnet piskar mot rutan. Korvstroganoffen står och puttrar hemtrevligt på spisen. men det är allt annat än hemtrevligt hemma hos oss just nu. Mina söner Max 10 år och Simon 8 år vägrar att göra läxorna. Samma tjafs varje dag. De vill leka, spela fotboll eller cykla istället. Eller krypa upp i soffan och kolla film. Men icke! Läxorna ska göras! Som förälder känner man en otrolig press när det handlar om läxor. Om barnen inte gör sina läxor, får de sina fiskar varma i skolan. På utvecklingssamtalen påminns det ständigt om läxorna. Att det är viktigt att göra dem. För ungarnas skull. Ibland ville jag bara kasta ut läxböckerna genom fönstret och säga till mina söner att “nu struntar vi i de där förbannade läxorna”.

Istället tog jag kampen. Jag, en lärarstudent ska väl ändå få sina egna barn att göra läxorna. Och vilken kamp det blev. Sönerna var envisa, men säkert inte mer envisa än andra barn. Jag förstår om föräldrar ger upp och struntar i att tjata om läxor.

Här såddes det första fröet till läx- och provfri undervisning. Om jag, som är lärarstudent, inte kan få mina egna barn att läsa läxor, hur ska då den ensamstående trebarnsmamman som arbetar skift på Södersjukhuset mäkta med det? Varför kan inte barnen arbeta klart i skolan? Vad är det för planeringsmiss som gör att vi måste skicka hem läxor? Det är alla lärares uppgift att se till att elevernas lärande sker på lektionstid.

Lärandet främst, inte läxor

Det centrala innehållet är digert, och stundtals känns det som om jag inte hinner med allt. Men är läxor verkligen rätt metod för att hinna med det som ska hinnas med?

Vid en sökning på “läxornas historia” framkommer följande:

1962: I läroplanen för grundskolan står det att läxan är en form av arbetsfostran och ett sätt att inhämta kunskaper.

1969: I läroplanen slås det fast att läxor främst ska vara frivilliga för skolorna.

1980: Hemuppgifter för eleverna är en del av skolans arbetssätt.

1990-talet: Läxorna försvinner helt ur läroplaner, styrdokument och skollag. Även i lärarutbildningstexter, utredningar och liknande har läxorna försvunnit. Samtidigt har elevernas eget ansvar för sina studier skärpts i styrdokumenten.

Läxor var alltså ett straff på 60-talet, och uppenbarligen är det fortfarande ett straff. För jag har träffat väldigt få elever som har gjort läxor med glädje. I slutet av 60-talet övergår läxorna till att bli frivilliga. Problemet med de frivilliga läxorna är att det är läraren som bestämmer om eleverna ska ha läxor eller inte. Men på 80-talet, då sker det en stor revolution. Läxorna blir en del av skolornas arbetssätt. Typiskt att det sker under min skolgång. En titt i backspegeln visar att jag inte gjorde läxorna i den utsträckning som mina lärare önskade. Som ett mirakel tas läxor bort från styrdokumentet under 90-talet. Frågan är hur många lärare som slutade dela ut läxor under detta årtionde?

Läxor står alltså inte i något av våra styrdokument, ändå delas det ut massor av läxor i alla svenska skolor. Motiveringen kan vara allt ifrån att det centrala innehållet inte hinns med  till att eleverna måste göra klart det de inte hann med på lektionen. Eleverna blir ofta lidande för skolans tillkortakommanden. Tur för lärarkåren att det inte finns ett elevfackförbund. För då hade eleverna gått ut i strejk. I mina ögon är det ett tjänstefel att dela ut läxor.

Ibland tänker jag tillbaka på den där oktoberkvällen. Att mina söner och jag bråkade om läxorna, som inte var obligatoriska men kändes som obligatoriska. Känslan jag-vill-inte-att-mina-barn-ska-hängas-ut-för-att-de-inte-gjort-läxan var så otroligt stor. Och vem är jag att utsätta mina barn för den förnedringen när de kommer tillbaka till skolan?

Enligt John Hattie har läxor ingen positiv påverkan på yngre elevers lärande. Till gruppen yngre elever räknas, enligt skolverket, elever som går i grundskolan. Läxornas effekt hamnade på plats 88 av 138 påverkansfaktorer av elevers lärande. Vilken faktor som låg på första plats? Elevers kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Med andra ord elevers självskattning. För de elever som misslyckas med läxorna kan läxor bli en negativ påverkansfaktor, eftersom misslyckandet riskerar att minska elevers motivation. Att något som är så lågt rankat när det kommer till elevers lärande, spelar en så avgörande roll i svensk skola är skrämmande. Särskilt som skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad verksamhet. Den vetenskapliga grunden visar att läxor har låg påverkan på lärandet och den beprövade verksamheten visar att läxor inte bör användas som en del i lärandet.

/Anders Enström

Pop-in School på Bett 2017 – årets wow-upplevelse!

Ett snart mytomspunnet skolbesök där ombytta roller skapade magi. Lärare och elever. Varför? Eller viktigare att fråga för att utveckla tanke till erfarenhet. Varför inte?

Kan 180 gradersperspektivet ge lärare och elever en fördjupad förståelse för samverkan och och vidare utveckling? Svaret är sannolikt ja. Att tänka tvärtom i arrangemanget kring Bett-resornas sedvanliga skolbesök, visade sig ge en enorm energikick och framgångsfaktor som satte igång förståelsen för programmering rejält hos deltagarna. De brittiska eleverna sammanfattade viktiga bitar ur den computer science de har på schemat och formulerade unika koncept för deltagande svenska lärare att arbeta sig igenom när de flyttar in i skolan för en dag.

I vanliga fall består besöken av betraktande rundvandringar mellan teknikrika salar, där slipsprydda elevers pannor ligger i djupa veck och arbetsron vilar som ett mjukt täcke över klassrummen. Framgångsfaktorerna är totala, måttet av välartade elever finner inga gränser och skolorna briljerar i olika mätningar baserade på diverse olika skalor.

På Bohunt School i Worthing, en pittoresk och vid första anblicken lite sömnig småstad, granne med livliga smältdegeln Brighton på engelska sydkusten, fullkomligt bubblar förväntan och spänning bland de elever som för dagen tillsammans med en Apple Distinguished Instructor, skall leda över 300 svenska lärare genom workshops i programmering.

Engagemanget bland eleverna gick inte att ta miste på, med stor glädje och på största allvar tog de sig an ledarskapet i klassrummet. Med stor respekt lotsades det svenska lärarkollegiet genom både analoga och digital programmeringsövningar, där slutproduktionen landade i att få testa programmeringsspråket Swift.

Entusiasmen hos den svenska lärartruppen mätte heller inga gränser. Både elevernas kunskaper i programmering och deras ledarskap i klassrummet imponerar, menar några av de lärare vi möter i klassrummen. De är också överväldigade av elevernas ödmjukhet i de ombytta rollerna, tålamodet och artigheten i mötena är något som ger intryck och lever kvar. Visst är det så att språket påverkar analyserar ytterligare en deltagare. Vi är ju ovana vid tilltal i form av Mr, mrs och miss, säger han leende.

Vad eleverna tog med sig…

När nya roller antas vidgas förståelsen för andras perspektiv. För både lärare, rektorer och elever gav de en a-haupplevelse att anta en annan roll, det krävde viss ansträngning och vilja till kommunikation för att skapa nya erfarenheter och därmed lärande. Det var det definitivt säger en av eleverna med ett enormt leende.

-Nu förstår jag mina lärare mycket bättre, vilket arbete de lägger ner för att alltid ha uppgifter som passar alla och räcker en hel lektion. Dessutom tycker jag att Computer Science känns mycket roligare nu när jag förstod vilken upplevelse och nytta det kan vara för någon att lära sig det och förstå hur saker hänger ihop säger Alice, en av dem som håller i ett programmeringspass tillsammans med sina elevkollegor Elena och Adam.

-Det var väldigt spännande att få ge lärare instruktioner och se dem samarbeta säger Elena stolt. Eric, som är trions yngste, fyller i med lektionens syfte. Att ge lärarna som inte ännu arbetat med programmering, en grundläggande förståelse för begrepp som exempelvis kommando, loop och funktion. Elena påpekar också att det var både utmanande och roligt att få ge feedback till lärare!

När eleverna summerar vad de själva tar med sig från dagen nämner de modet att våg fråga om någon behöver hjälp, lära känna nya vuxna och våga visa.

Vi har fått vässa våra sociala förmågor och gå utanför vår komforten. Vi har fått lösa massor av problem vi inte räknade med under tiden vi jobbade, vi har fått träna på att g instruktioner, lyssna, ge och få feedback. Framförallt har vi haft så fantastiskt roligt! Svenska lärare är så trevliga och visar uppskattning. Det var så kul att jobba ihop med Jesper, avslutar de tre i kör.

Vad lärarna tog med sig…

Några av lärarna som tog kursen i programmering hos Alice, Elena och Eric betonade vikten av att börja praktiskt med programmering. De fick lära genom att göra i form av att programmera varandra utifrån givna instruktioner. Och de fick göra detta upprepade gånger med olika övningar, först enligt en bana och sedan i en dans. Det blev en hel del skratt under programmeringens gång. Och det blev verkligen tydligt hur viktigt det är med exakta instruktioner, minsta avvikelse gör att slutmålet faller. Då är det bara att börja om, konstaterar någon glatt.

När de är klara med den analoga programmeringen är det dags att under elevernas ledning plocka fram surfplattorna och anta nästa utmaning, att koda i Swift. Det är så spännande att det är svårt för Alice, Elena och Eric att få de svenska lärareleverna att bryta upp. Och det om något är ett gott betyg åt dagen.

Passet avslutas med en gemensam reflektionsyta om vad som gjorts och vad deltagarna lärt och tar med sig till sin egen verksamhet. Flertalet var överens om att det gav oerhört mycket att starta i praktiken för att sedan gå vidare till teori och prova i skarpt läge.

Just tiden för reflektion och att så många samverkar, delar tankar och idéer, tänker gemensamt om en upplevelse som delats är oerhört värdefullt. Det ger ett metaperspektiv som är ovärderligt. Det är därför det är så bra att få den här möjligheten, menar en av lärarna. Det skulle vi aldrig skapa hem, att 300 personer invaderar en skola under så här välstrukturerade former. Det var det bästa jag gjort på länge!

Phil som är Bohunts rektor tycker att det är en enorm möjlighet att få visa upp skolans arbete och att internationella kontakter är oerhört viktigt. Det är genom upplevelser och samtal kring varandras erfarenheter och system som vi kan fortsätta utvecklas. Vi är så glada att få öppna upp vår skola och att få arbeta tillsammans med er! Det har varit en helt fantastisk dag för oss alla!

*AEI på passet vi rapporterade från, var Jesper Grönlund från Fridaskolan i Vänersborg.

Bohunt med rektor Phil i spetsen samarbetar med Lin Education för årets Pop in School på Bett2017.

Check inför Bett 2017!

För att verkligen förändra utbildning med hjälp av teknik, behöver vi lära av experter, leverantörer och inte minst av varandra som pedagoger. På Bett sker upptäckter. Upptäckter som ger dig verktyg att gå från ord till handling tillsammans med elever och kollegor, bygga broar mellan dagens och framtidens kunskapsbehov.

Det är naturligtvis viktigt att få ut så mycket som möjligt av en sådan här resa och det finns mängder av vägar att gå för att så ska ske. Arrangörerna av Bett-resor har förstått behovet av att sortera alla möjligheter och intryck som erbjuds den resande – inte bara under mässtaket utan också i världsmetropolen London! De ger dig även möjlighet att inspireras av samtidens stora thinkers & doers med världen som arbetsplats. Fokus på inspiration och innovation under ledning av dessa kända namn hjälper dig och kollegorna att komma vidare i ert skolutvecklingsarbete, med tekniken som stöd och tjänare för ett lärande på djupet.

Men! Det hela handlar också om att nätverka, att knyta kontakter, att skapa nya nätverk kring företeelser som på sikt kan utveckla den verksamhet du representerar och nå ända ut i klassrummen. Resan till Bett möjliggör de nya kontakter som öppnar dörrar till vidare utveckling. Hur får du då ut så mycket som möjligt av Bett 2017 och dagarna i London? Så här bygger du broar som leder till förändring.

Innova10nslista för maxad input under mässdagarna:

1) INTENTIONER. Fatta beslut om vad du vill få ut av mässan och dagarna i London. Varför ska du delta? För att lära dig nya saker? För att bygga relationer? För att ta bidra till att nya nätverk tar form? Eller för att komma bort från vardagen? Att ha dina anledningar klara, en efter en, skickar dig i rätt riktning och hjälper dig fokusera på det som är viktigt för din utveckling just nu.

2) BEHOV. Vad behöver din arbetsplats mest? Är det nya idéer och lösningar? Är det nya kontakter? Oavsett behov är det viktigt att du och dina kollegor är klara över era faktiska behov för den utveckling ni önskar ska ta fart. Hur ska ni uppnå detta? Tidplan? Vad ska ha hänt när det är dags för BETT 2017?

3) MATERIAL. Vad behöver du samla på dig i termer av material och information under Londondagarna? Finns det material du ska ta med härifrån och presentera för andra kring områden ni vill utveckla? Ha ALLTID aktuell kontaktinformation med dig! Se till att ha en bild på dig själv i eventuella appar och sociala medier så att folk känner igen dig och kan koppla ett ansikte till namnet.

4) INTRESSEVÄCKARE. För att etablera en relation och få en plats i någon annans medvetande behöver du ha kontakt med en människa tre gånger. Det måste inte nödvändigtvis vara öga mot öga utan kan likaväl ske genom digitala medier. Att göra ett gott intryck som leder till att människor kommer ihåg dig med en positiv känsla är viktigt – fundera på hur du kan få det att hända. Hur ska du få andra att bli intresserade av dig? Att presentera sig bör inte ta mer än 30 sekunder, därefter är det fullt fokus på den du har framför dig. Notera att människor sällan kommer ihåg vad du säger, däremot hur du får dem att känna sig…

5) SPRID ORDET. Låt kollegor och andra i branschen veta att du ska dit och var du kommer att befinna dig. Föreslå spontana mingel eller sammankomster där du är den som samlar ihop folk och ger möjlighet för dem att träffas – afternoon tea på väg till aktiviteter är perfekt i London. Inkludera istället för exkludera. Folk flest tycker om sammanhang där nya möjligheter kan uppstå. Gå från konsument till producent.

6) APPAR & SOCIALA MEDIER. Se till att du har alla relevanta appar som hjälper dig att effektivisera dina Londondagar och besök på Bett. Finns det något hypat event med app till som gör det enklare att följa? Kolla upp det innan du åker. Följ Bett 2017 i sociala medier, hitta kollegor och nätverka via olika grupper och arenor. Dela tipsen med dina kollegor så får du tillgång till fler kanaler. Vilka kommer vara på plats? Vilka av dem vill du bygga broar till? Använd tekniken, apparna för att möjliggöra dessa möten. Se till att fylla på med korrekt information om dig och berätta vad du vill, vad ditt syfte med Bett är. Som sagt, kom ihåg bild.

7) SKÄRP TILL DIG! Var glad, trevlig och ha ett öppet sinne! Även om du vaknar med tandvärk och hotellrummet är svinkallt. Tänk i nya banor. Fråga dig själv hur du skulle kunna bidra till utveckling oavsett sammanhang, att GE är lika viktigt som att åka till en mässa för att FÅ inspiration. När du GER får du per automatik. Kom ihåg att du är din organisations ansikte utåt… Hur vill du att människor ska minnas dig och dem du representerar?

8) NÄRVARO. När du deltar i arrangemang av olika slag är det oerhört viktigt att du är där! Inte bara fysiskt utan mentalt. Bestäm dig för att lägga rättningshögarna, förberedelse av utvecklingssamtal och annat hemma. Fokusera sedan helt på upplevelserna du möter och skapar tillsammans med andra. Då får både du, dina kollegor och andra personer ni möter ut mer av resan. Tabula rasa! Bort med alla utmaningar och orosmoment under dessa dagar. In med nya fräscha idéer och möjligheter. Intressera dig för andra människor, andra roller, andra organisationer och andra kulturer. Lyssna mer än du pratar och ställ frågor med syfte att lära dig något nytt i varje möte!

9) HUVUDNUMMER. Det finns en rad keynote speakers, namn som lockar oss till mässan. Alldeles säkert har de mängder av spännande erfarenheter i bagaget och mycket att bidra med men fastna inte enbart vid dem när du planerar ditt besök. Våga ta tag i något som är okänt för dig, det kan öppna helt nya dörrar. Passa på att tala med andra som är där för att lyssna, fråga varför de gjort just detta val. Självklart är det klokt att välja utifrån behov, men spännande att våga upptäcka nya inspirationskanaler också eller hur? Gör lite research och kolla in nya uppstickare helt enkelt.

10) CHECKLISTA. Gör en checklista för allt du vill uppleva och bidra med, dina önskningar och förväntningar, de resultat du vill ha. Det gör att du fokuserar på ”rätt” saker under resan. Where focus goes energy flows. På så sätt tar du personligt ansvar för resultatet av din resa och ditt mässbesök! Även om det arrangeras av någon annan…

EFTER MÄSSAN.

1) FÖLJ UPP. Det är kanske det viktigaste momentet för att din input ska ge output! Maila och ring, etablera vidare kontakt genom att lägg till alla nya namn du utbytt tankar och idéer med – i sociala medier du använder dig av exempelevis. Gärna direkt så att ni kommer ihåg varandra.

2) TA LÄRDOM. Uppdatera din checklista utifrån nya intryck och idéer om hur du kan utveckla ditt nästa besök!

Är du redo? Lets go! PS Har du en kollega som behöver tips för att få en fantastisk upplevelse av resan? Dela texten…

See you in London.

Redaktionen

Resultatet av Pop-up School på årets BETT

Dryga halvåret har passerat sedan delar av skolsverige besökte BETT-mässan i London och inspirerades kring teknik och lärande i dagarna flera. Horisonten var på plats och rapporterade från en mängd olika arrangemang. Ett av de mest uppmärksammade inslagen var workshopen Pop-up School som arrangerades av Lin Education. Att skapa nytt av befintligt med människor från olika skolkulturer som arbetsmaterial väckte en hel del insikter.

Vad händer när man låter elever delta i lärares kompetensutveckling? Om eleverna dessutom är från Storbritannien och därigenom synliggör lärares undervisningspraktik då skolkulturer blir synliga i mötet?

Emma Nääs var en av de hundratals deltagarna som medverkade. Hon minns kraften genom det unika samarbete som så explosionsartat uppstod.

– Känslan som jag fortfarande har kvar är att det var så oerhört befriande att få tänka fritt utan begränsningar och istället tänka möjligheter. Ur det föds en lust att utvecklas och vilja nå nya mål tillsammans. Det smittar av sig deltagare emellan. Kreativitet och glädje och driv i diskussioner gav mersmak, vilket jag tror var en gemensam nämnare för alla som deltog. Gemensamt för både elever och lärare var att vi vågade och endast när vi vågar lär vi oss nya saker. Det jag fortfarande bär med mig är kanske inte mätbart men det är en enorm stolthet över att jag var med och formade den dagen tillsammans med nya kollegor och elever. Vi fixade det, genom ett fantastiskt gränsöverskridande samarbete.

Pop-up School utmanar till ny syn på lärande

Pop-up School är en av de häftigaste upplevelserna i skolförbättringssammanhang på länge! Vilken otrolig energi och helt fantastisk dynamik som tog fart när hundra svenska pedagoger och skolledare gav sig i kast med att starta upp en skola för tvåhundra brittiska elever i åldrarna 11-16 år. Uppdraget? Att gå från vision till mission – på en arbetsdag.

Maria Abrahamsson, processledare på Lin Education, är en av dem som håller i trådarna och strukturen för genomförandet under dagen. Hela projektet är ett samarbete med Bohunt School i Hampshire.

– Vi har under årens lopp gjort ett antal skolbesök och det är en fantastisk upplevelse i sig. Det är oerhört inspirerande att befinna sig i en okänd miljö som existerar på andra premisser än de system vi själva är en del av. Utmaningen blir att ta med sig intrycken hem och omsätta dem till något eget genom att ha betraktat en verksamhet under några timmar. Idéerna kan flöda men hur omsätter vi dem till erfarenhet? Och det var ur den tanken Pop-up School föddes. Att få sammanföra olika kontexter, bakgrunder och system för att göra något konkret av nya erfarenheter, det vill säga iscensätta och faktiskt skapa en skola tillsammans. Syftet med Pop-up School är att ta ordentlig höjd och kunna lyfta arbetet över det som annars begränsar oss. Under en hel dag är vi fria från kända ramverk och kontexter för att låta visionerna bli verklighet. Det gäller även eleverna som kommer hit, de blir också fria från den skolmiljö som annars styr deras vardag. Vi ser att fantastiska möjligheter för vidare lärande skapas när vi lyfter bort systemen och skapar något nytt tillsammans! Att våga utmana sig sig själv och sina föreställningar om skola, om lärande, om samarbete (med människor vi inte känner) är en väsentlig del i projektet.

Hur vet vi att vi faktiskt lär oss något av detta?

– Det är naturligtvis något vi haft med oss hela tiden och här ser vi att det är effektfullt att arbeta med observatörer som ger feedback kring det som sker. Just medvetandegörandet och vad som händer utifrån en objektiv röst har visat sig effektivt för lärandet. Vi dokumenterar även hela processen genom att filma hela dagen. Det gör att vi har möjlighet att gå tillbaka för att reflektera och utvärdera det som hänt. Vi kommer även att återvända till skolan i London om ett par veckor för att intervjua eleverna om deras erfarenheter från Pop-up School och dokumentera det lärande som skett.

Hur går då pedagogerna från vision till mission?

– Nu arbetar pedagoger och skolledare i grupper (ingen känner någon sedan tidigare, vilket är en utmaning i sig) där de ska ta fram en vision för sin skola, en övergripande bild av vad eleverna ska få med sig i termer av lärande och erfarenheter från dagen. Visionen ska genomsyra planeringen och görandet under dagen. Nästa steg är att planera undervisningen utifrån visionen och temat Digital You. Här ska två moment finnas med, det ena är källkritik och det andra är digital produktion i någon form. När detta är klart vid lunchtid startar skolan, berättar Maria Abrahamsson med spänning. Då är det skarpt läge och uppdraget skall sjösättas tillsammans med eleverna! Mot slutet av dagen sitter vi ner i fokusgrupper med elevobservatörerna för att utvärdera.

Deltagare reflekterar

James är 16 år, elev på Bohunt School och observatör på en av de 10 Pop-upskolorna för dagen.

– Detta är verkligen oerhört intressant! Det är enorma skillnader på flera områden, framförallt lärarnas bemötande och förhållningssätt gentemot elever. I England är det en helt annan disciplin och distans mellan elever och lärare som ett exempel. Vi har mer av ett kontrollsystem, där lärarna kontrollerar att vi gör det vi ska och pushar på oss. Jag upplever de svenska lärarna som mer avslappnade och att de ger oss fria tyglar. Det leder till att eleverna lätt tappar fokus och gör annat, men det kanske är för att vi är ovana vid det? James skrattar och fortsätter berätta, idag är mitt uppdrag att observera några olika grupper. De har verkligen tagit till sig uppgiften på helt skilda sätt, i en av grupperna sitter eleverna två och två men ändå tillsammans i den stora gruppen, deras definitioner av uppdraget är mycket likvärdiga. Den andra gruppen fick instruktionen att de kunde sätta sig var de vill och har verkligen spritt ut sig om tre i varje grupp. Deras definitioner av uppdrag, mål och process är vitt skilda. Det är mycket spännande att se, menar James. genom att observera arbetet och de olika processerna får jag själv en större, eller bredare bild av hur själva lärandet kan gå till, det öppnar upp för reflektion över hur jag själv tar mig an uppgifter och väljer att lösa dem. Att vara medveten om parallella processer fördjupar lärandet och insikten om hur lärande sker. När vi får en så här stor uppgift är det verkligen viktigt att dela upp den i delmål, i alla fall för mig, jag skulle annars tappa fokus. Så en bit i taget med små pauser emellan för att ladda hjärnan med nya kreativa idéer avslutar han och går vidare till nästa grupp för att observera progressionen kring uppdraget för dagen.

Emma Nääs är en av de lärare som deltar i workshopen, hon är minst sagt entusiastisk över den nya situation kring lärande som uppstår i sammanhanget.

– Detta är både coolt och utmanande, ler hon. Att på riktigt gå från diskussion till handling är både intressant och spännande, fortsätter hon. Vetskapen att vi bara hade begränsad tid gjorde att diskussionerna tillspetsades. Vi hade inte tid till att diskutera, vända och vrida på argument i så stor utsträckning och framförallt inte att ta hänsyn till åsikter, känslor och tyckanden hit och dit. Tuta och kör-taktiken gjorde att våra kompetenser blev mycket tydliga i diskussionerna. Vi fokuserade verkligen på det som var viktigt och agerade! När eleverna kom var de otroligt fokuserade och villiga att utvecklas tillsammans med oss. Vi lärde oss tillsammans, på riktigt, eftersom både elever och lärare utmanades att göra bitar vi aldrig gjort förut. En gemensam reflektion som både elever och lärare gjorde, var att eleverna var relativt ovana vid att få ett uppdrag där målet var gemensamt för alla men att vägen dit kunde se olika ut. De var vana vid att bli guidade i hur de skulle göra mer exakt och att tydliga instruktioner kring processen dit fanns tillgängliga. Idag gjorde de en helt annan erfarenhet och eleverna lät oss förstå att de tyckte om att få friheten att välja väg och process eftersom det ökade den egna kreativiteten och innovationsförmågan. När de startade arbetet blev många dock lite paralyserade och visste inte med vad, eller hur de skulle komma igång.

Vad ställde det för krav på er lärare? 
– Vi märkte att vi behövde ta ett steg tillbaka och våga låta eleverna tänka utanför boxen, fortsätter Emma Nääs insiktsfullt. Det hela utgjorde ett experiment i samarbete, att lyssna, ta in, kompromissa, tänka skarpt, våga delge sin åsikt och lita på andra. Det gällde för både lärare och elever, vi gick in i parallella processer av lärande. Lärare är ju alla ledare och det intressanta i vår del av arbetet var att här skulle ett gäng ledare under begränsad tid komma fram till en gemensam lösning. Jag tyckte det var mycket inspirerande att ta del av alla reaktioner, tankar och processer som uppstod, både hos andra och mig själv. Att byta kontext så här på alla plan gör att jag får tillgång till mitt eget lärande på en annan nivå, det är som att jag objektivt kan granska mig själv och hur jag fungerar i min roll.

Alen Ibrakovic är även han en av de pedagoger som startat en ny skola för dagen, så här tänker han om upplevelserna idag.

– Utmana sig själv att göra något nytt, att våga lära sig själv, kasta mig ut och betrakta mitt eget lärande samtidigt som jag ska vara en del i att iscensätta en ny lärandeerfarenhet för elever jag inte känner och för elever som inte känner till svensk skola. Det är oerhört kul, de är mycket aktiva, självständiga och kreativa. De uttrycker stort intresse för uppgiften. Jag föreställde mig att de skulle sitta för sig själva med surfplattorna men så blev det inte alls! De samarbetar och använder verktygen för att gemensamt skapa en process. Detta kan verkligen bli hur som helst, det finns inget rätt eller fel utan processen är det intressanta att följa. Det ska bli oerhört spännande att få ta del av de digitala slutprodukterna. Kulturkrockar mellan skolsystemen finns definitivt och det visar sig tydligast i form av bemötande från eleverna, de har en väldigt stor respekt för oss pedagoger. Idag har vi skapat en skola där vi har en mer handledande roll – eleverna tar mer eget ansvar här och då blir den typen av lärarroll mycket tydligare. Det är detta jag vill uppnå hemma också en lugn, positiv rolig arbetsmiljö, med tydligt fokus på lärande. Vad de lär sig? Vi lär oss alla fantastiskt mycket på kort tid i ett sådant här sammanhang, men analys, innovation, konsekvenstänkande, reflektion, metaperspektiv på sitt eget lärande, är bara några av de saker jag tänkt på idag, något vi gör för lite i skolvardagen på hemmaplan.

De digitala produktionerna som presenteras mot slutet av dagen är minst sagt imponerande, de vittnar om innovation, kreativitet, nya erfarenheter och inte minst ett fantastiskt samarbete! Ett antal pedagoger tar med sig produktionerna hem för att visa elever och kollegor och för att starta igång liknade projekt som dagens uppgifter, för att sedan kunna visa de brittiska eleverna.

Med några avslutande ord sammanfattar Maria Abrahamsson en viktig aspekt.

– Tankar och reflektioner som väckts här idag genom ”görandet” finns nu som erfarenheter bevarade i deltagarnas sinne, förhoppningen är att alla som medverkat kommer att hitta delar eller helheter de kan applicera eller använda i sin egen verksamhet för att verkligen förbättra undervisningen och lärandet för eleverna. Att kasta sig ut i det okända och våga skapa nya erfarenheter tillsammans med eleverna där målet är att få syn på sitt lärande och kunna utveckla det är oerhört spännande.

Stay tuned. Det kommer mer…

 

Bowes Primary School – ett framgångskoncept

Det första som slår mig när jag tillsammans med ett 30-tal pedagoger från Sverige, gör entré på Londonskolan för de yngre åldrarna (3-10 år) är en oerhört kreativ miljö. Hela skolan andas estetiska skapelser producerade av eleverna, från golv till tak så gott som överallt. Nästa intryck som sköljer igenom hela salen är stoltheten. Stoltheten över läraryrket, över ledarskapet och över det man tillsammans åstadkommit på skolan. När jag frågar rektor under rundvandringen hur de kommit så långt, ger hon mig ett enkelt och viktigt svar, grunden i allt förbättringsarbete.

– Vi vände blicken inåt och granskade helt enkelt vår egen lärmiljö med kritiska ögon för att kunna skapa något riktigt bra. Det gjorde att vi bestämde oss för att överge traditionella IT-salar. Vi ville skapa ett utrymme där lärandet leds av eleverna själva där innovationen och kreativitet är starka drivkrafter. Här ser vi tekniken som ett verktyg för att förstärka inlärningen. Ett exempel på detta är vår kreativa 4D ”iglo” där vi skapar olika scener med ljud och ljuseffekter för att inspirera våra elever till förstärkt lärande.

Skolbesöken under BETT har kommit att bli ett av de mer populära inslagen i arrangörernas Londonpaket kring mässan. Och många av skolorna imponerar, både när det gäller förbättringsarbete kring resultat och kvalitét men naturligtvis också gällande digital utveckling. Skolorna är utrustade med den teknik som behövs och det märks klart och tydligt att undervisningen speglar tillskottet av programmering i läroplanen. Lektionerna är intressanta, eleverna arbetar både enskilt och i grupp och får verkligen tillfälle att träna sin analytiska förmåga. För dagen arbetar de med att koda, pedagogen samlar upp alla och beskriver ett resultat hon vill att de åstadkommer. Eleverna fortsätter att skriva kod, och provar olika lösningar, för att upptäcka att något inte stämmer. De diskuterar i grupp, försöker igen. Då bryter pedagogen passet och vill att alla fokuserar på ett parti i koden för att göra en felanalys, snart är problemet löst och de arbetar vidare i sina grupper. Eleverna har fullt fokus på uppgiften och motivationen fullkomligt äger rummet.

Vi kan lära mycket av att bevista andra skolmiljöer och skolkulturer, något av det vi bör ta intryck av här är stoltheten över yrket och den verkar här komma av att pedogeger och ledning har mycket stor respekt för sitt yrke, skolan som arbetsplats och inte minst över lärandet och barnens utveckling.

 

Röster i spåren av BETT

Det mest värdefulla med fackmässor är att stärka befintliga relationer och samarbeten, samt att skapa nya kontakter. Så sammanfattar IRM (Institutet för reklam och mediestatistik) vad mässbesökare och utställare värderar högst med mässan som medium. Utbytet som sker människor emellan i en annorlunda miljö, där tusentals personer samlas, kommer aldrig att kunna få samma effekt på annat sätt. Däremot är sociala medier en fantastisk kommunikationskanal att förmedla upptäckter och synliggöra processer, vilka ofta tar fart när mässbesökare får möjlighet att reflektera kring sina upplevelser tillsammans med andra. Det händer något med vår förmåga att tänka nya tankar och kanske framförallt viljan att prova nytt och gå utanför vår komfortzon när vi bryter vardagsrutiner och miljö. Våra förväntningar styr som bekant resultat.

Så var också fallet på årets BETT-mässa i London. Det blir nämligen skillnad när hundratals- eller tusentals människor sammanstrålar med  siktet inställt på en sak. Utveckling. Därför är det värt att förflytta organisationen, eller delar av den till en ny, inspirerande miljö.

– Det innebär så stora möjligheter för lärande när vi tar avstamp i ett gemensamt syfte, nämligen att utveckla arbetet kring digitaliseringen av skolan och vår undervisning. Vanligtvis är det någon eller några som drar i utvecklingsarbetet och många gånger får de lägga en hel del tid på att övertyga kollegor om möjligheterna med nya synsätt och lösningar för att få med alla. Här på BETT är vi förbi det stadiet och kan lägga totalt fokus på att faktiskt starta och föra pågående utvecklingsprocesser vidare till nästa nivå! Det är så underbart att alla som är här verkligen vill något och är redo att ta nästa steg, menar två pedagoger från en kommun i Västsverige. Det gör att vi kan fokusera på det som är väsentligt för att nå bättre resultat. Det blir en enorm power när så många samlas med ett och samma syfte, att både ge och få bränsle och nya verktyg att fortsätta utvecklingen där vi befinner oss i vår digitala resa. Att under flera dagar få dela erfarenheter och utmanas i sina tankesätt genom workshops bland annat, ger möjlighet till reflektion och fördjupade samtal på ett helt annat sätt än i vardagen.

Att föreläsningar inspirerar vet vi men det finns forskning som visar att mycket lite eller ingen förändring sker genom endast föreläsningar. För att utveckling och resultat av forskning ska slå rot och ta fart i praktiken behöver individen känna och uppleva direkt delaktighet i det som skall iscensättas. I annat fall uteblir motivationen och den inre drivkraften som är en stark källa till förändring och förbättring. Upplevelsen av tid och att ha tid, är också avgörande för hur vi utvecklas i vårt yrkesutövande.

– När vi som förvaltning i våra olika roller får sammanhängande tid och tillgång till varandra över tid, lär vi känna varandra på ett annat sätt. Den gemenskap som uppstår gör att samtal utvecklas och dialoger som i en stressad vardag aldrig annars skulle ta fart, uppstår. Det gör att vi får enormt mycket bättre förståelse för varandras uppdrag, utmaningar och möjligheter och kan ge respons som leder till utveckling på hemmaplan. Det gäller naturligtvis att vi som åker på ett sådant här evenemang också har en plan för hur vi återkopplar till våra kollegor som inte deltar i resan. En del av den planen handlar om att söka både våra egna och våra kollegors förväntningar om vad vi har för behov som skall fyllas. Vi har därför möten där detta diskuteras innan vi åker, lika viktigt är även uppföljningsmöten efter hemkomst. Där delas reflektioner som sedan omsätts i praktiken. Självklart vilar ett stort ansvar på oss som får i uppdrag att delta i BETT-evenemang. Något vi tar på stort allvar, menar en pedagog från södra Sverige.

Flöden i sociala medier vittnar om workshops, inspirationsföreläsningar och inte minst möten mellan människor som ur dessa formar nya samarbeten. Det finns de kommuner som kommit mycket långt i digitaliseringsarbetet och ser deltagandet i BETT som en möjlighet att strukturera allt det arbete som hittills gjort.

– Vi har ett helhetsperspektiv på digitaliseringsfrågan i kommunen, vill jag påstå menar en skolchef från en kommun norr om Stockholm, nu synar vi varje del av verksamheterna och anpassar för bästa möjliga resultat och för att utbildningen verkligen ska bli likvärdig i alla våra skolor. Inte bara gällande teknik, det är vi förbi utan gällande innehåll och utveckling av detta. BETT är för oss en del i ett långsiktigt utvecklings- och förbättringsarbete och varken kan eller ska ses som en isolerad företeelse. Alla verksamheter, privata som kommunala behöver perspektiv på sitt eget arbete, det måste naturligtvis inte ske på BETT, men vi övertygade om att det måste ske! Och det gör det här, för alla som deltar. Bara se dig omkring, vilken energi!

Under BETT-dagarna sker mängder av workshops i olika arrangemang, skolbesök anordnas och även om vi ”lever i” vitt skilda skolsystem, har många skolor här kommit långt i införlivandet av programmering och datalogiskt tänkande. Sverige står inför en sådan utmaning i detta nu och ett sätt att motivera pedagoger att närma sig en sådan verklighet är att de får ta del av resultat som visar hur eleverna faktiskt arbetar med kod i sin vardagliga verksamhet. På the BETT-show ställer naturligtvis mängder av företag ut för att visa besökaren hur de arbetar utbildningsorienterat och kan vara behjälpliga i digitaliseringsprocessen. Tvärtemot vad många tror arbetar de företag som ofta förknippas med ren IT, även med innehåll och levererar idag helhetslösningar. Från skolstart till examen men även med fokus på ett livslångt lärande.

Som i alla branscher presenteras på mässan lösningar för att förbättra verksamheter, i detta fall handlar det om utbildningssektorn. BETT kan och kanske bör vara en del i en långsiktig förbättringsstrategi. Det är en enorm framgång för pedagoger och skolledare i termer av att dela erfarenheter och byta ut bra mot bättre. Genom att skolsverige tar den här möjligheten blir skolan mer intressant – inte minst för eleverna.

*Intervjuerna genomfördes på mässan och på Lin Educations BETT-arrangemang i London.

 

På väg till BETT och skollondon!

Äntligen är vi på väg! Väskorna är packade, kameror, mikrofoner, dator, allt som behövs för att samla och dokumentera fantastiska upplevelser och människor på väg till och från utbildningsvärldens största mötesplats. BETT. Där allt handlar om utveckling. Följ oss och våra bilder med reportage dagarna som kommer, vi har många spännande möten, samtal, föreläsningar och event på agendan. Vi tar dig dit där du vill vara!

Ale kommun om varför BETT är ett viktigt led i utvecklingen

I Ale kommun arbetas det målmedvetet med att skapa lust att lära i skolan. Och för att det ska ske krävs engagemang, nyfikenhet och vilja att skapa förutsättningarna så att lusten till lärande växer sig stark och är ständigt närvarande.  Ett sätt att skapa lustfyllt lärande är att ledare och pedagoger själva håller sig ajour och ligger i framkant när det gäller utveckling. Då är BETT ett av sätten att inspireras och hitta nya möjligheter menar Ales strategiska IT-grupp:

– Vi vill se hur framtida utveckling kan se ut och inspireras av den bredden som erbjuds på BETT. Vi vill ta del av andra som kommit längre både på mässan och genom skolbesök. Man behöver vara väl förberedd för att få ut det man vill ha och det som kommer att ge något vidare framåt.

Hur påverkar BETT-resan den lokala skolutvecklingen?

– I Ale kommun har vi en strategisk IT-grupp med representanter från skola, förskola och IT. Det är vi som åker tillsammans i syfte att utveckla vårt arbete i kommunen. I gruppen bearbetar vi sedan och tar fram hur och vad vi vill arbeta vidare med. Alla skolledare är sedan den viktigaste gruppen för att driva utvecklingen vidare. Vi ser också att resan till BETT ger närmre kontakt och samarbete i gruppen som åker och ett gott samarbete mellan Utbildning och IT är avgörande.

 Hur når intrycken från BETT-mässan ut i Aleskolornas klassrum?

– Det ligger ett stort ansvar på oss som åker att dela med oss och sprida vidare. Det gör vi på olika sätt. Vi har just startat en webbsida för kommunens pedagoger där vi kommer att lägga ut både inspirerande inlägg och möjligheter att testa sådant som vi fått syn på för att skapa intresse och delaktighet. Senare kommer det att finnas sådant som bearbetats av gruppen och läggs ut som strukturerade utvecklingsinsatser. Eftersom vi har lärarrepresentanter med kommer de att ha möjlighet att dela och sprida direkt på skolorna.

 Hur fattas beslut om vilka i kommunen som åker?

– Det är de som redan är valda till strategiska IT-gruppen som åker. Den utgörs av representanter för pedagoger, skolledare, Utvecklingsenheten samt IT-enheten i syfte att täcka olika perspektiv.

 Vad har Ale kommun beslutat sig för att fokusera på vid årets besök?

– Vi har en bred ansats där lust att lära i skolan är en viktig del av utvecklingen i Ale kommun. Vi fortsätter att utveckla vår en-till-en-satsning med ”yoga”-datorer och multimodalt förhållningssätt. Under 2015 startade vi implementeringen av Office 365, så det kommer vi att utgå ifrån i tankarna och vilja inspireras till olika sätt att samarbeta och utveckla en delakultur.
– Ett viktigt fokus är också en skola för alla där vi ser till att alla elever har tillgång till det de behöver för att lyckas. Unde året har kommunen satsat på inläsningstjänst och implementeringen har gått över förväntan. Vi startar nu också en sammanslagning mellan utvecklingsenheten och skolbiblioteksverksamheten så vi kommer att passa på att titta i den riktningen också.

*Intervjun genomfördes med Åsa Ericson, utvecklingschef, Anneli IKT Coach/utvecklare och specialpedagog, Per-Erik Lundahl, IT-strateg och Christina Larsson IT-Chef Ale Kommun.

Första Sprout-datorn i Sverige finns nu på Häggviksskolan i Sollentuna!

Det finns en tekniklärare i Sverige som just nu svävar på moln och är oerhört entusiastisk! Helene Zeland Bodin på Häggviksskolan i Sollentuna har äntligen fått mottaga priset från en tävling i nätverkande på årets BETT-mässa i London. Lin Education arrangerade tävlingen och tillsammans med HP har de nu överlämnat en Sprout till en lyrisk vinnare. Den är en av de få i sitt slag här eftersom HP ännu inte lanserat Sprout på den svenska marknaden. Datorn skickades från England och Helene tog emot den med stor glädje:

-Vilken tur att jag är själv hemma i helgen så att jag kan testa ordentligt!

Och vad är då det unika med en Sprout? Jo Sprout ger dig ett hands-on sätt att interagera med innehållet på skärmen – i form av en dator med projektor och scanner där du har en digital och en fysisk arbetsyta. I undervisningssammanhang kan läraren och eleven helt enkelt prova sig fram och skapa olika varianter av objekt i 3D, innan utskrift sker. För Helene som är tekniklärare är möjligheterna med en Sprout och en 3D-skrivare oändliga och hon ser verkligen fram emot att få introducera detta i sitt arbete.

För att få en bild av möjliga användningsområden ta en titt här:

https://www.youtube.com/watch?v=IBnf_lHxPdE