Pop-up School utmanar till ny syn på lärande

Pop-up School är en av de häftigaste upplevelserna i skolförbättringssammanhang på länge! Vilken otrolig energi och helt fantastisk dynamik som tog fart när hundra svenska pedagoger och skolledare gav sig i kast med att starta upp en skola för tvåhundra brittiska elever i åldrarna 11-16 år. Uppdraget? Att gå från vision till mission – på en arbetsdag.

Maria Abrahamsson, processledare på Lin Education, är en av dem som håller i trådarna och strukturen för genomförandet under dagen. Hela projektet är ett samarbete med Bohunt School i Hampshire.

– Vi har under årens lopp gjort ett antal skolbesök och det är en fantastisk upplevelse i sig. Det är oerhört inspirerande att befinna sig i en okänd miljö som existerar på andra premisser än de system vi själva är en del av. Utmaningen blir att ta med sig intrycken hem och omsätta dem till något eget genom att ha betraktat en verksamhet under några timmar. Idéerna kan flöda men hur omsätter vi dem till erfarenhet? Och det var ur den tanken Pop-up School föddes. Att få sammanföra olika kontexter, bakgrunder och system för att göra något konkret av nya erfarenheter, det vill säga iscensätta och faktiskt skapa en skola tillsammans. Syftet med Pop-up School är att ta ordentlig höjd och kunna lyfta arbetet över det som annars begränsar oss. Under en hel dag är vi fria från kända ramverk och kontexter för att låta visionerna bli verklighet. Det gäller även eleverna som kommer hit, de blir också fria från den skolmiljö som annars styr deras vardag. Vi ser att fantastiska möjligheter för vidare lärande skapas när vi lyfter bort systemen och skapar något nytt tillsammans! Att våga utmana sig sig själv och sina föreställningar om skola, om lärande, om samarbete (med människor vi inte känner) är en väsentlig del i projektet.

Hur vet vi att vi faktiskt lär oss något av detta?

– Det är naturligtvis något vi haft med oss hela tiden och här ser vi att det är effektfullt att arbeta med observatörer som ger feedback kring det som sker. Just medvetandegörandet och vad som händer utifrån en objektiv röst har visat sig effektivt för lärandet. Vi dokumenterar även hela processen genom att filma hela dagen. Det gör att vi har möjlighet att gå tillbaka för att reflektera och utvärdera det som hänt. Vi kommer även att återvända till skolan i London om ett par veckor för att intervjua eleverna om deras erfarenheter från Pop-up School och dokumentera det lärande som skett.

Hur går då pedagogerna från vision till mission?

– Nu arbetar pedagoger och skolledare i grupper (ingen känner någon sedan tidigare, vilket är en utmaning i sig) där de ska ta fram en vision för sin skola, en övergripande bild av vad eleverna ska få med sig i termer av lärande och erfarenheter från dagen. Visionen ska genomsyra planeringen och görandet under dagen. Nästa steg är att planera undervisningen utifrån visionen och temat Digital You. Här ska två moment finnas med, det ena är källkritik och det andra är digital produktion i någon form. När detta är klart vid lunchtid startar skolan, berättar Maria Abrahamsson med spänning. Då är det skarpt läge och uppdraget skall sjösättas tillsammans med eleverna! Mot slutet av dagen sitter vi ner i fokusgrupper med elevobservatörerna för att utvärdera.

Deltagare reflekterar

James är 16 år, elev på Bohunt School och observatör på en av de 10 Pop-upskolorna för dagen.

– Detta är verkligen oerhört intressant! Det är enorma skillnader på flera områden, framförallt lärarnas bemötande och förhållningssätt gentemot elever. I England är det en helt annan disciplin och distans mellan elever och lärare som ett exempel. Vi har mer av ett kontrollsystem, där lärarna kontrollerar att vi gör det vi ska och pushar på oss. Jag upplever de svenska lärarna som mer avslappnade och att de ger oss fria tyglar. Det leder till att eleverna lätt tappar fokus och gör annat, men det kanske är för att vi är ovana vid det? James skrattar och fortsätter berätta, idag är mitt uppdrag att observera några olika grupper. De har verkligen tagit till sig uppgiften på helt skilda sätt, i en av grupperna sitter eleverna två och två men ändå tillsammans i den stora gruppen, deras definitioner av uppdraget är mycket likvärdiga. Den andra gruppen fick instruktionen att de kunde sätta sig var de vill och har verkligen spritt ut sig om tre i varje grupp. Deras definitioner av uppdrag, mål och process är vitt skilda. Det är mycket spännande att se, menar James. genom att observera arbetet och de olika processerna får jag själv en större, eller bredare bild av hur själva lärandet kan gå till, det öppnar upp för reflektion över hur jag själv tar mig an uppgifter och väljer att lösa dem. Att vara medveten om parallella processer fördjupar lärandet och insikten om hur lärande sker. När vi får en så här stor uppgift är det verkligen viktigt att dela upp den i delmål, i alla fall för mig, jag skulle annars tappa fokus. Så en bit i taget med små pauser emellan för att ladda hjärnan med nya kreativa idéer avslutar han och går vidare till nästa grupp för att observera progressionen kring uppdraget för dagen.

Emma Nääs är en av de lärare som deltar i workshopen, hon är minst sagt entusiastisk över den nya situation kring lärande som uppstår i sammanhanget.

– Detta är både coolt och utmanande, ler hon. Att på riktigt gå från diskussion till handling är både intressant och spännande, fortsätter hon. Vetskapen att vi bara hade begränsad tid gjorde att diskussionerna tillspetsades. Vi hade inte tid till att diskutera, vända och vrida på argument i så stor utsträckning och framförallt inte att ta hänsyn till åsikter, känslor och tyckanden hit och dit. Tuta och kör-taktiken gjorde att våra kompetenser blev mycket tydliga i diskussionerna. Vi fokuserade verkligen på det som var viktigt och agerade! När eleverna kom var de otroligt fokuserade och villiga att utvecklas tillsammans med oss. Vi lärde oss tillsammans, på riktigt, eftersom både elever och lärare utmanades att göra bitar vi aldrig gjort förut. En gemensam reflektion som både elever och lärare gjorde, var att eleverna var relativt ovana vid att få ett uppdrag där målet var gemensamt för alla men att vägen dit kunde se olika ut. De var vana vid att bli guidade i hur de skulle göra mer exakt och att tydliga instruktioner kring processen dit fanns tillgängliga. Idag gjorde de en helt annan erfarenhet och eleverna lät oss förstå att de tyckte om att få friheten att välja väg och process eftersom det ökade den egna kreativiteten och innovationsförmågan. När de startade arbetet blev många dock lite paralyserade och visste inte med vad, eller hur de skulle komma igång.

Vad ställde det för krav på er lärare? 
– Vi märkte att vi behövde ta ett steg tillbaka och våga låta eleverna tänka utanför boxen, fortsätter Emma Nääs insiktsfullt. Det hela utgjorde ett experiment i samarbete, att lyssna, ta in, kompromissa, tänka skarpt, våga delge sin åsikt och lita på andra. Det gällde för både lärare och elever, vi gick in i parallella processer av lärande. Lärare är ju alla ledare och det intressanta i vår del av arbetet var att här skulle ett gäng ledare under begränsad tid komma fram till en gemensam lösning. Jag tyckte det var mycket inspirerande att ta del av alla reaktioner, tankar och processer som uppstod, både hos andra och mig själv. Att byta kontext så här på alla plan gör att jag får tillgång till mitt eget lärande på en annan nivå, det är som att jag objektivt kan granska mig själv och hur jag fungerar i min roll.

Alen Ibrakovic är även han en av de pedagoger som startat en ny skola för dagen, så här tänker han om upplevelserna idag.

– Utmana sig själv att göra något nytt, att våga lära sig själv, kasta mig ut och betrakta mitt eget lärande samtidigt som jag ska vara en del i att iscensätta en ny lärandeerfarenhet för elever jag inte känner och för elever som inte känner till svensk skola. Det är oerhört kul, de är mycket aktiva, självständiga och kreativa. De uttrycker stort intresse för uppgiften. Jag föreställde mig att de skulle sitta för sig själva med surfplattorna men så blev det inte alls! De samarbetar och använder verktygen för att gemensamt skapa en process. Detta kan verkligen bli hur som helst, det finns inget rätt eller fel utan processen är det intressanta att följa. Det ska bli oerhört spännande att få ta del av de digitala slutprodukterna. Kulturkrockar mellan skolsystemen finns definitivt och det visar sig tydligast i form av bemötande från eleverna, de har en väldigt stor respekt för oss pedagoger. Idag har vi skapat en skola där vi har en mer handledande roll – eleverna tar mer eget ansvar här och då blir den typen av lärarroll mycket tydligare. Det är detta jag vill uppnå hemma också en lugn, positiv rolig arbetsmiljö, med tydligt fokus på lärande. Vad de lär sig? Vi lär oss alla fantastiskt mycket på kort tid i ett sådant här sammanhang, men analys, innovation, konsekvenstänkande, reflektion, metaperspektiv på sitt eget lärande, är bara några av de saker jag tänkt på idag, något vi gör för lite i skolvardagen på hemmaplan.

De digitala produktionerna som presenteras mot slutet av dagen är minst sagt imponerande, de vittnar om innovation, kreativitet, nya erfarenheter och inte minst ett fantastiskt samarbete! Ett antal pedagoger tar med sig produktionerna hem för att visa elever och kollegor och för att starta igång liknade projekt som dagens uppgifter, för att sedan kunna visa de brittiska eleverna.

Med några avslutande ord sammanfattar Maria Abrahamsson en viktig aspekt.

– Tankar och reflektioner som väckts här idag genom ”görandet” finns nu som erfarenheter bevarade i deltagarnas sinne, förhoppningen är att alla som medverkat kommer att hitta delar eller helheter de kan applicera eller använda i sin egen verksamhet för att verkligen förbättra undervisningen och lärandet för eleverna. Att kasta sig ut i det okända och våga skapa nya erfarenheter tillsammans med eleverna där målet är att få syn på sitt lärande och kunna utveckla det är oerhört spännande.

Stay tuned. Det kommer mer…

 

Bowes Primary School – ett framgångskoncept

Det första som slår mig när jag tillsammans med ett 30-tal pedagoger från Sverige, gör entré på Londonskolan för de yngre åldrarna (3-10 år) är en oerhört kreativ miljö. Hela skolan andas estetiska skapelser producerade av eleverna, från golv till tak så gott som överallt. Nästa intryck som sköljer igenom hela salen är stoltheten. Stoltheten över läraryrket, över ledarskapet och över det man tillsammans åstadkommit på skolan. När jag frågar rektor under rundvandringen hur de kommit så långt, ger hon mig ett enkelt och viktigt svar, grunden i allt förbättringsarbete.

– Vi vände blicken inåt och granskade helt enkelt vår egen lärmiljö med kritiska ögon för att kunna skapa något riktigt bra. Det gjorde att vi bestämde oss för att överge traditionella IT-salar. Vi ville skapa ett utrymme där lärandet leds av eleverna själva där innovationen och kreativitet är starka drivkrafter. Här ser vi tekniken som ett verktyg för att förstärka inlärningen. Ett exempel på detta är vår kreativa 4D ”iglo” där vi skapar olika scener med ljud och ljuseffekter för att inspirera våra elever till förstärkt lärande.

Skolbesöken under BETT har kommit att bli ett av de mer populära inslagen i arrangörernas Londonpaket kring mässan. Och många av skolorna imponerar, både när det gäller förbättringsarbete kring resultat och kvalitét men naturligtvis också gällande digital utveckling. Skolorna är utrustade med den teknik som behövs och det märks klart och tydligt att undervisningen speglar tillskottet av programmering i läroplanen. Lektionerna är intressanta, eleverna arbetar både enskilt och i grupp och får verkligen tillfälle att träna sin analytiska förmåga. För dagen arbetar de med att koda, pedagogen samlar upp alla och beskriver ett resultat hon vill att de åstadkommer. Eleverna fortsätter att skriva kod, och provar olika lösningar, för att upptäcka att något inte stämmer. De diskuterar i grupp, försöker igen. Då bryter pedagogen passet och vill att alla fokuserar på ett parti i koden för att göra en felanalys, snart är problemet löst och de arbetar vidare i sina grupper. Eleverna har fullt fokus på uppgiften och motivationen fullkomligt äger rummet.

Vi kan lära mycket av att bevista andra skolmiljöer och skolkulturer, något av det vi bör ta intryck av här är stoltheten över yrket och den verkar här komma av att pedogeger och ledning har mycket stor respekt för sitt yrke, skolan som arbetsplats och inte minst över lärandet och barnens utveckling.

 

Intel satsar på helheten

Är du en av dem som tror dig vara säker på de stora teknikjättarnas roll i utbildningssammanhang? Tillhör du skaran som vet att de sysslar med just teknik, där enda syftet är att fylla skolan med avancerad IT-utrustning som sedan står och samlar damm? Grattis! Då har du, som många andra, fått möjlighet att förändra bilden och uppfattningen om teknikföretagens verksamhetsområden.

Redaktionen tillbringade otroligt spännande några dagar i London på BETT, där vi samtalade med nyckelpersoner i bland annat Intels utbildningsteam. Vi intervjuade även kunder och partners och hade intensiva, fängslande diskussioner om hur utbildningen kan anpassas och förbättras för att öka elevernas framgång och resultat över lag. Många av oss tror att de traditionellt teknikproducerande företagen har huvudfokus på just tekniken, men så visade sig inte fallet vara. Education är ett av de största utvecklingsområden för Intels räkning och det handlar helt enkelt om att förbättra vardagen i skolan och upplevelsen av utbildning.

John Galvin är vice ordförande i försäljning och marknadsföringgruppen och General Manager för Intel Education på Intel Corporation . Han är ansvarig för att fastställa globala strategier och för genomförande av innovativa tekniska lösningar för att främja utbildning i hela världen. När jag möter honom i hans hårt pressade tidsschema, är han detta till trots en av de mest ödmjuka personer jag någonsin träffat. En ledare med massiv kunskap och erfarenhet av människor och lugnet han utstrålar är fullständigt trollbindande. Vi kommer att tala om Intels framtidsvisioner på både kort och lång sikt och hur de som företag vill vara med och forma världens skolor.

– Utbildning har funnits med sedan Intel grundades så på sätt och vis finns det i företagets gener, ler John Galvin. Vi har fördjupat och utvecklat utbidningsperspektivet i organisationen och ställer oss nu frågan om hur vi kan vara delaktiga i att verkligen bidra till den utveckling nuvarande utbildningssystem och skolor står inför, fortsätter han med allvar i tonen. Vi tittar då på hur teknologin kan bidra till relevant utbildning, vad vi kan bidra med och hur vi kan vara en del i att transformera klassrumssituationen så att fokus ligger på elevens lärande. För oss är detta ett sätt att arbeta med hela ekosystemet kring utbildning och vara med och forma det för framtiden.

Det sker i praktiken

– Vårt utbildningsteam arbetar nära de som befinner sig i skolans värld, vi samlar upp respons i mötet med kunder och utvecklar utifrån de behov som fältet uttrycker. Vi är övertygade om att den här kommunikationen tillsammans med influenser från övrig samhällsutveckling lär oss att ta vara på de behov skolan har och transformera dem till produkter och tjänster som ger en helhet och bygger ett livsdugligt och mycket funktionellt ekosystem kring utbildning. Läraren kommer alltid att ha en viktig roll i klassrummet och i lärandesystem, det vi behöver vara öppna för är att rollen kommer att förändras. Innovation är ett nyckelord för alla områden i samhället idag och därmed för oss som lever och verkar i det. Det är här vi som företag är en del, att hitta möjliga, goda lösningar som underlättar.

Framtidsvisioner

– Utbildningssektorn är ett av våra huvudområden. Om vi börjar med det kommande året, är det oerhört spännande för oss! Vi kommer till stor del att fokusera på lärarna. Hur kan vi underlätta för dem så att de har möjlighet att bedriva riktigt bra undervisning. Att se till att hjälpa skolorna med adekvat utrustning och tillhörande strategier för denna. Vi kommer att fortsätta utveckla utbildningsstöd för lärare och vi samarbetar med Microsoft kring detta. Vi tittar bland annat på hur utbildningsstöd kan bli mer anpassningsbara utifrån de behov som råder. Att vara en del i skapandet av goda förutsättningar för lärande är något vi prioriterar. Vi ska kunna erbjuda helhetslösningar som täcker allt inom utbildning, allt från välfungerande teknik och uppkoppling till innehållslösningar för alla åldrar. Vi ser lärandet som livslångt och har ett 360-graders perspektiv. En helhetssyn som gör det enklare att utveckla individuellt lärande över tid.

Nordiska vägar till digital innovation i skolan på årets BETT-mässa

Ett hett tips på årets show är naturligtvis Nordic@Bett 2016 – en nordisk eftermiddag på Bett i London där du har möjlighet att ta del av forskning och exempel på innovativ användning av it våra skolor. Här möter de nordiska erfarenheterna en internationell publik och syftet är att möjliggöra en förflyttning av användbara insikter, kunskaper och erfarenheter över länders gränser.

Det sker huvudsakligen genom att koppla ihop brittiska och europeiska utbildningsledare med motparter och studenter från fyra av de nordiskaländerna, Danmark, Finland, Norge och Sverige. Två perspektiv presenteras och diskuteras. Dels ett forskningsperspektiv kring IKT och 21st Century learning skills och innovation – från lågstadiet till högstadiet. Det andra perspektivet utgör ett antal showcases producerade av elever. Dessa kommer att presenteras och kommenteras av en panel.

Professor Ole Sejer Iversen från Århus universitet i Danmark presenterar sin senaste undersökning. Nordiska elever ger exempel på lärande med IKT i dag. Deltagarna får även glimt av framtida lärande som ett led i att skolor och kommuner är i behov av att utforma lämpliga strategier för förändringar, drivna av globaliseringen och digitaliseringen.

Kort sagt blir det en spännande eftermiddag – kom ihåg att anmäla dig för att delta! Det gör du HÄR.

Nordic@Bett arrangeras av Bett 2016 i samarbete med Skolverket, Utbildningsstyrelsen i Finland, IKT Senteret i Norge, Styrelsen for It og Læring i Danmark och Stiftelsen DIU i Sverige. Hela programmet hittar du HÄR.

Vi ses där!

Check inför BETT 2016!

För att verkligen förändra utbildning med hjälp av teknik, behöver vi lära av experter, leverantörer och inte minst av varandra som pedagoger. På BETT sker upptäckter. Upptäckter som ger dig verktyg att gå från ord till handling och tillsammans med eleverna möta dagens och framtidens kunskapsbehov. Det är naturligtvis viktigt att få ut så mycket som möjligt av en sådan här resa och det finns mängder av vägar att gå för att så ska ske. Det finns nu en uppsjö arrangörer av BETT-resor, vilka förstått behovet av att sortera alla möjligheter och intryck som erbjuds den resande – inte bara under mässtaket utan också i världsmetropolen London!

Det hela handlar om att nätverka, att knyta kontakter, att skapa nya nätverk kring företeelser som på sikt kan utveckla den egna enheten och nå ända ut i klassrummen. Åker du arrangerat tar du del av ett program med föreläsningar, workshops vilka möjliggör nya kontakter. Fokus på inspiration och innovation under ledning av kända namn hjälper dig och kollegorna att komma vidare i ert skolutvecklingsarbete med tekniken som utgångspunkt. Hur får du då ut så mycket som möjligt av BETT 2016 och dagarna i London?

Innova10nslista för maxad input under mässdagarna:

1) INTENTIONER. Fatta beslut om vad du vill få ut av mässan och dagarna i London. Varför ska du delta? För att lära dig nya saker? För att bygga relationer? För att ta bidra till att nya nätverk tar form? Eller för att komma bort från vardagen? Att ha dina anledningar klara, en efter en, skickar dig i rätt riktning och hjälper dig fokusera på det som är viktigt för din utveckling just nu.

2) BEHOV. Vad behöver din arbetsplats mest? Är det nya idéer och lösningar? Är det nya kontakter? Oavsett behov är det viktigt att du och dina kollegor är klara över era faktiska behov för den utveckling ni önskar ska ta fart. Hur ska ni uppnå detta? Tidplan? Vad ska ha hänt när det är dags för BETT 2017?

3) MATERIAL. Vad behöver du samla på dig i termer av material och information under Londondagarna? Finns det material du ska ta med härifrån och presentera för andra kring områden ni vill utveckla? Ha ALLTID aktuell kontaktinformation med dig!

4) INTRESSEVÄCKARE. För att etablera en relation och få en plats i någon annans medvetande behöver du ha kontakt med en människa tre gånger. Det måste inte nödvändigtvis vara öga mot öga utan kan likaväl ske genom digitala medier. Att göra ett gott intryck som leder till att människor kommer ihåg dig med en positiv känsla är viktigt – fundera på hur du kan få det att hända. Hur ska du få andra att bli intresserade av dig? Att presentera sig bör inte ta mer än 30 sekunder, därefter är det fullt fokus på den du har framför dig. Notera att människor sällan kommer ihåg vad du säger, däremot hur du får dem att känna sig…

5) SPRID ORDET. Låt kollegor och andra i branschen veta att du ska dit och var du kommer att befinna dig. Föreslå spontana mingel eller sammankomster där du är den som samlar ihop folk och ger möjlighet för dem att träffas – afternoon tea på väg till aktiviteter är perfekt i London. Inkludera istället för exkludera. Folk flest tycker om sammanhang där nya möjligheter kan uppstå. Gå från konsument till producent.

6) APPAR & SOCIALA MEDIER. Se till att du har alla relevanta appar som hjälper dig att effektivisera dina Londondagar och besök på BETT. Finns det något hypat event med app till som gör det enklare att följa? Kolla upp det innan du åker. Följ BETT 2016 i sociala medier, hitta kollegor och nätverka via olika grupper och arenor. Dela tipsen med dina kollegor så får du tillgång till fler kanaler.

7) SKÄRP TILL DIG! Var glad, trevlig och ha ett öppet sinne! Även om du vaknar med tandvärk och hotellrummet är svinkallt. Tänk i nya banor. Fråga dig själv hur du skulle kunna bidra till utveckling oavsett sammanhang, att GE är lika viktigt som att åka till en mässa för att FÅ inspiration. När du GER får du per automatik. Kom ihåg att du är din organisations ansikte utåt… Hur vill du att människor ska minnas dig och dem du representerar?

8) NÄRVARO. När du deltar i arrangemang av olika slag är det oerhört viktigt att du är där! Inte bara fysiskt utan mentalt. Bestäm dig för att lägga rättningshögarna, förberedelse av utvecklingssamtal och annat hemma. Fokusera sedan helt på upplevelserna du möter och skapar tillsammans med andra. Då får både du, dina kollegor och andra personer ni möter ut mer av resan. Tabula rasa! Bort med alla utmaningar och orosmoment under dessa dagar. In med nya fräscha idéer och möjligheter.

9) HUVUDNUMMER. Det finns en rad keynote speakers, namn som lockar oss till mässan. Alldeles säkert har de mängder av spännande erfarenheter i bagaget och mycket att bidra med men fastna inte enbart vid dem när du planerar ditt besök. Våga ta tag i något som är okänt för dig, det kan öppna helt nya dörrar. Passa på att tala med andra som är där för att lyssna, fråga varför de gjort just detta val. Självklart är det klokt att välja utifrån behov, men spännande att våga upptäcka nya inspirationskanaler också eller hur? Gör lite research och kolla in nya uppstickare helt enkelt.

10) CHECKLISTA. Gör en checklista för allt du vill uppleva och bidra med, dina önskningar och förväntningar, de resultat du vill ha. Det gör att du fokuserar på ”rätt” saker under resan. Where focus goes energy flows. På så sätt tar du personligt ansvar för resultatet av din resa och ditt mässbesök! Även om det arrangeras av någon annan…

EFTER MÄSSAN.

1) FÖLJ UPP. Det är kanske det viktigaste momentet för att din input ska ge output! Maila och ring, etablera vidare kontakt genom att lägg till alla nya namn du utbytt tankar och idéer med – i sociala medier du använder dig av exempelevis. Gärna direkt så att ni kommer ihåg varandra.

2) TA LÄRDOM. Uppdatera din checklista utifrån nya intryck och idéer om hur du kan utveckla ditt nästa besök!