#Horizon 2020 – Innovativ upphandling av digital teknik

Halmstad kommun är en spjutspets när det handlar om att driva skolutveckling i kombination med de behov skolan faktiskt har – inifrån kärnan. Just nu är kommunen inne i en oerhört spännande fas med projektet IMAILE. Innovative Methods for Award procedures ICT Learning Europe är det första projektet i sitt slag och bygger på innovativ upphandling. Projektet ska möjliggöra forskning och utveckling av nya informations- och kommunikationsteknologiska lösningar för skolbarn från förskoleklass till nionde klass inom matematik, naturvetenskap och teknik. Det som gör det hela unikt är metoden – förkommersiell upphandling – som utgår från skolans behov där det inte ännu finns färdiga lösningar på marknaden. På så sätt skapar upphandlingsprojektet en dialog mellan skolan, informationsteknologin, forskningsvärlden och leverntörer. Det gör att lösningarna verkligen utvecklas utifrån de verkliga behov skolor, elever och lärare har – nu.

– Det är stor skillnad på att plocka in redan befintliga appar eller färdiga verktyg i klassrummet och på att som elev och lärare få vara en del i utvecklingen och påverka prototyper på vägen till ett slutgiltigt resultat utifrån en faktisk verklighet, berättar Elisabeth Hallén, samordnare, Barn- och ungdomsförvaltningen, Kvalitet- och utvecklingsavdelningen i Halmstad kommun.

Halmstad är kommun som har fått förtroende att driva detta mycket omfattande samarbetsprojekt för att hitta lösningar och för att med tydligare nytta och använda informationsteknologi i grundskolan.  Syftet är att hitta ett system som möter varje individs unika behov och för att göra det behövs flexibla verktyg eller plattformar som skapar motivation och ger det stöd lärare och elever behöver.

IMAILE drivs som ett samarbetsprojekt mellan tio partners i sju länder. Förutom Halmstads kommun medverkar Varbergs kommun, Campus Varberg, Högskolan i Halmstad samt Region Halland. Övriga deltagande länder är Finland, Tyskland, Österrike, Spanien, Portugal och Ungern. Leverantörerna som lämnar offerter i de olika projektfaserna blir utifrån projektets former ännu mer innovativa i sina lösningar.

– De behöver skaffa sig en god kännedom om olika skolsystem och olika marknader för att ta fram en lösning som fungerar oavsett system. Projektet är mycket intressant eftersom det öppnar upp helt nya möjligheter både för skolan och för leverantören. Inte minst när det handlar om en internationell samverkan menar Gabrielle Eriksson, Contract Manager IMAILE. Hennes roll är att följa de olika leverantörerna och säkerställa att de levererar enligt specifikation.

– Vi går mot slutet av fas 1, den fas där leverantörerna arbetat fram ett designkoncept för en lärmiljö. För närvarande deltar sju olika leverantörer från olika länder. När vi går in i nästa fas kommer fyra av dem att bli kvar. Under fas 2 utvecklas prototyper som bygger på de innovativa designkoncepten och i fas 3 kommer endast två att arbeta vidare. I den projektfasen är syftet att producera en mindre skala av protyperna och genomföra tester i verklig skolmiljö. Det som är så spännande att ta del av är hur olika leverantörerna adresserar de definierande utmaningarna som ligger till grund för projektet.  Jag tror att det bidrar till en högre uppfinningsrikedom i deras verksamheter då projektet utmanar branschen att skapa en användardriven innovation inom personlig lärmiljö, något som idag i efterfrågad form inte finns tillgängligt på marknaden.

Coordinator och projektägare för IMAILE är Patrik Engström, Kvalitéts-och utvecklingschef på Barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad. Vi sitter ner och pratas vid i förvaltningens helt nya fräscha lokaler, en plats som i sig är skapad för att föda innovation, utveckling och kommunikation. Målet med att ha alla olika funktioner under ett och samma tak är just en tydligare, snabbare kommunikation och mer effektiv samverkan mellan olika parter i kommunen. Patrik ser mycket positivt på utvecklingsarbetet inom IMAILE så här långt.

– Det finns så många intressanta moment i det här projektet men om vi tittar på förutsättningarna så är det ett mycket spännande sätt för företagen och skolan att närma sig ett samförstånd kring vad som behövs och vad som verkligen utvecklar skola och utbildning i sin tid. Ytterligare en dimension är ju det faktum att alla länder som är involverade driver skola i olika former inom olika system, där vissa system påminner mer om varandra och ligger närmare, medan andra är mycket olika. Detta gör att företagens arbete och resultat i form av prototyper behöver vara mycket flexibla och kunna verka utifrån helt olika system. Just detta kräver och föder en hög grad av innovation. Vi ser att olika länder kan ha väldigt olika ingångar i detta men vi står inför likartade utmaningar i samhället och kring lärande, vilket gör projektet möjligt. Projektet syftar till att kunna anta den samhällsutmaning vi nu står inför. Vi behöver tänka större för att skapa en bättre skola och ett bättre samhälle. Det känns väldigt utvecklande och fascinerande att följa effekterna som kommer till stånd ur detta.

Vidare ser Patrik att kvaliteten på utbildning och skola kommer att påverkas i positiv riktning. I praktiken betyder det att den produkt som nu växer fram kommer göra att det blir smidigare att bemöta och hantera elevers olikheter samt individuella behov. Något som gör att läraren kan frigöra tid. Tid där pedagogen kan prioritera det mellanmänskliga mötet med eleven. Det blir också möjligt för slutanvändarna, eleverna och lärarna i skolorna både här och ute i Europa, att kunna möta de kunskaper och färdigheter som präglar 21st century Learning. Något som är en viktig grundläggande aspekt i hela projektet. Vi behöver alla fokusera på en skola som utvecklar STEM-förmågor eftersom arbetsmarknaden globalt är under en så stor förändring. Detta är ett sätt att förbereda och förse eleverna med de förutsättningar de behöver för att kunna leva ett gott liv och samverka för en positiv världsutveckling.

Här hittar du mer information om EU-projektet IMAILE och status nu.

21st Century Learning Design – nu kan du som pedgog få feedback!

Den allt snabbare samhällsutvecklingen där digitaliseringen är en tongivande faktor, gör att vi människor behöver utveckla vår syn på omvärlden och inte minst våra förmågor för att leva och verka i en digitaliserad tid. Vi bombarderas ständigt med massmediala budskap om hur många jobb kommer automatiseras och arbetslösheten som väntar runt hörnet.

Och visst står vi inför stora förändringar. De flesta av dem kommer som en konsekvens av vårt eget agerande och människans innovativa kraft. Det gör att vi behöver se över hur vi lever och kanske framförallt hur vi lär. Och det är just det sistnämnda vi ska ta fasta på i dagens reportage. 21st Century Learning Design. Vilka kunskaper, eller kanske snarare färdigheter behöver vi förse framtidens arbetskraft med? Ja, det är en spännande och komplex fråga – ingen kan ju med säkerhet veta.

Låt oss undersöka några av alla de uppdrag som idag vilar på skolan. Den svenska skolan ska ge individer de kunskaper och förmågor de behöver för att påverka sina livsförutsättningar och sin framtid. Utbildningssystemet har till syfte att ge en god grund för fortsatta studier och möjligheter att få arbete liksom för delaktighet i samhällslivet. Skolan ska utjämna skillnaderna mellan individers olika förutsättningar i form av olika bakgrund och att ge alla möjlighet till en god grund inför det fortsatta arbetslivet. Digitaliseringen påverkar skola och utbildning i grunden. Lärandets kärna handlar om processande av information för kunskapsskapande och utveckling av färdigheter vilket sker genom kommunikation och interaktion. Det är just dessa områden som digitaliseringen transformerar. Genom den snabbt växande användningen av digitaliserad information inom så gott som alla områden utvecklas helt nya sätt att kommunicera och interagera.

Vi befinner oss alltså mitt i en strukturomvandling där information, kommunikation och interaktion sker på nya sätt, där varor och tjänster produceras och distribueras på nya sätt och där analys av stora mängder data kommer att påverka vår kunskap och förståelse för olika saker. De viktigaste utmaningarna och utvecklingsmöjligheterna berör inte det som vi traditionellt benämner som it. Det berör både tillväxt och arbetsmarknad, utbildning och kompetensutveckling, fördelnings- och trygghetssystem, hälsa och vård, social sammanhållning och demokrati.

När det gäller att utveckla kommande generationers kunskapsutövande är ju skolan och lärarna helt avgörande för ATT det sker men också HUR det sker. Här behöver vi ta ett samlat grepp inom svensk skola och skolutveckling för att säkerställa att vi gör rätt saker, inte endast saker rätt.

De förmågor som är centrala för 21st Century Learning Design skulle kunna sammanfattas till följande områden:

Samarbetsförmåga

Kunskapskonstruktion och produktion

Självledarskap

Brukande av IKT för lärande

Verklighetsnära projektinriktat(problemlösande)- och innovativt lärande

Väl utvecklad kommunikationsförmåga

Det pågår en stark kunskapsutveckling i Sverige för närvarande där inte endast skolan är drivande i utvecklingen av lärande. Även företagen intresserar sig för skolutveckling eftersom det redan nu råder brist på kompetens inom vissa branscher. Redaktionen möter Jerker Porat, örebroare och leg.lärare i Ma/Fy/Bi/IoH samt IKT-pedagog/strateg som tidigare arbetade i Nora kommun. Han har mångårig erfarenhet av undervisning med stöd av IKT och lärande utifrån definitionen ovan. Nu arbetar på Microsoft med att handleda och stötta pedagoger och skolor kring deras arbete med IKT och pågående digitaliseringsprocess.

– Det är en intressant och en mycket välkommen utveckling. Vår framtid kräver ett engagemang från samhället och där är skolan inte en egen isolerad ö. Eleverna kan vara en resurs i samhället redan under skolgången. Skolan behöver inte vara en samhällsinvestering som betalar sig på lång sikt, utan i vissa fall kan eleverna vara produktiva redan under skoltiden.

Hur ser då uppdraget ut?

– För närvarande reser jag runt till olika skolor där pedagoger och rektorer kan engagera mig i skolans och sitt eget arbete på så sätt att jag auskulterar. Jag följer undervisningen, skuggar en kollega under ett par lektioner. Därefter kan vi sätta oss ner och prata igenom dagen och jag kan få möjlighet att utifrån ett annat perspektiv ge feedback på vad man kan utveckla för att designa ett lärande i linje med 21st CLD. Vi kan också titta på hur pedagogen kan använda olika digitala verktyg som t.ex. Office Mix, Sway och OneNote för att utveckla sin undervisning och elevernas lärande, eller så kan det handla om ren inspiration i hur du som pedagog kan använda digitala verktyg. Det är ett oerhört spännande och roligt arbete som fått mycket positiv respons.

Tjänsten är kostnadsfri och för dig som tycker att detta verkar intressant är det bara att kontakta redaktionen här.