Björklund vill att staten styr upp!

Så har första dagen på kvalitetsmässan gått av stapeln och vi är inne på dag två. Många välkända talare kliver på och av scenerna, där ledarskap, skola och samhällsutveckling är centrala teman. Det har blivit dags för Jan Björklund att tala om det Sverige han vill ha framledes. Björklund koncentrerar sina många yviga och ibland provocerande tankar till ett fåtal huvudspår. Han talar engagerat om flyktingsituationen. Han talar om de många öden som går en arbetsmarknad till mötes, vilken närmast liknas vid en övergiven kyrkogård, under rådande politiskt ledarskap…

Härefter svänger Björklund in på nästa gata, även där är det uppförsbacke och han konstaterar att det byggs alldeles för lite i Sverige. Några konkreta lösningar, förutom möjligen att det måste byggas mer, hinns inte med i detta fartfyllda tal. Det är lite som att Björklund står högst uppe i pulkabacken och skriker:

– Akta er i backen, annars får ni hål i nacken!

Väl nere, är det skolans tur. Björklund konstaterar med självklarhet, att hade han fått ta ansvar för sin egen inlärning när han gick i skolan, då hade han aldrig stått på den här scenen idag. Vad skolan behöver är tydliga, professionella lärare (har vi inte det idag?) som pekar med hela handen. För övrigt förmedlade Björklund bestämt att Sveriges ca 290 kommuner inte på egen hand klarar att axla svensk skola, decentraliseringen var fel. Nu är det dags för Sverige att centralisera skolan igen. Målet? Att ta sig in som 10-i-topp i PISA-undersökningarna.

När de stora frågorna behandlas som ett 100-meters sprinterlopp, blir trovärdigheten urvattnad. Att göra skillnad handlar inte om att fokusera på det som är fel och vem som bär ansvaret för det, att göra skillnad handlar om att se det, men framförallt om hur vi skapar och använder verktyg för att nå hållbara och långsiktiga strategier. Att göra skillnad handlar om att ställa öppna frågor, inte formulera färdiga sanningar. Hade Björklund fått lära sig att ta ansvar för sin egen inlärning den där gången hade han kanske beskyllt den politiska motståndarsidan mindre, och själv agerat mer och förhoppningsvis klokare…

Vad tycker du? Ska skolan centraliseras igen för att komma på rätt köl?

View Results

Loading ... Loading ...

 

Eleverna och internet 2015

Tycker du om statistik och siffror som talr om hur verkligheten förhåller sig? Då ska du ta del av Eleverna och Internet för att få veta allt om elevers internetanvändning i skolan. Du får även en inblick i vad kåren ägnar sig åt på nätet. Bakom rapporten står Internet i Skolan med författarna Kristina Alexandersson och Pamela Davidson i spetsen. Trots de många framgångsrika och lyckade projekt, arbetsmetoder och inte minst eldsjälar runtom i skolsverige, har vi som nation fortfarande en del att önska och utveckla när det gäller uppkopplingen i klassrummet. Ungefär hälften av alla 11-16-åringar är i genomsnitt uppkopplade någon gång i veckan i klassrummen eller på skolan. Då till stor del i rollen som konsumenter, enligt siffrorna i rapporten är eleverna fortfarande inte, i särskilt stor utsträckning, producenter av eget material till webben.

Däremot känner sig fler delaktiga och det innebär att utvecklingen går framåt. Av eleverna på mellan- och högstadiet (11-16 år) är det nu 71 procent som känner sig helt eller till stor del delaktiga i informationssamhället. Det är en ökning jämfört med förra året, 2014 var det 56 procent som uppgav samma känsla av delaktighet. 2015 känner sig 23 procent av 11-16 åringarna helt och fullt delaktiga och 48 procent känner sig till stor del delaktiga.

Vad är anledningen till känslan av delaktighet på nätet?

Sannolikt är tänkbara förklaringar de smarta enheterna som mobiler och surfplattor vilka gör att eleverna har stor tillgång till internet, att de ser internet som en naturlig del, att de postar eget innehåll på nätet och att internet är viktigt för dem både på fritiden och i skolan.

Vad är det då för skolrelaterade aktiviteter eleverna ägnar sig åt på nätet?

Det rör sig till stor del om uppgifter som skall lösas med hjälp av internet, som att exempelvis skaffa information, slå upp ett ords betydelse, stavning eller betydelse, det handlar också om att söka fakta eller kontrollera inhämtade uppgifter. Aktiviteter som tidigare genomfördes genom nyttjande av tryckt material, i form av lexikon och uppslagsverk. Ca en fjärdedel av den tillfrågade gruppen svarade att de någon gång per vecka fick posta innehåll som de själva skapat.

Vad behöver skolan göra mer av?

Utifrån siffrorna i rapporten står det klart att arbetet med källkritiskt tänkande behöver utvecklas. Likaså diskussionen om hur eleven kan skydda sig mot mobbning behöver utvecklas och lyftas oftare. För att leva upp till läroplanens krav och mål behöver skolorna över lag integrera datorer och smarta enheter i större utsträckning tidigare. SÄrskilt med tanke på att dagens tvååringar äv vana internetanvändare när de börjar förskolan…

Läs vidare

Vill du veta mer om hur elever i olika åldrar använder internet i skolan och på fritiden? Spana in rapporten Eleverna och internet 2015 på eoi2015.iis.se, där går det att söka och sortera statistik på olika ämnen och dela diagram från rapporten. Du kan även läsa rapporten som pdf här: Eleverna och internet 2015