”Imorgon skall jag vara normal”

Ta del av Attentions film om fem elever som berättar om sin skolgång och hur deras drömskolor skulle vara om de fanns. Fem mycket viktiga röster som hjälper oss att förstå barn och unga i behov – av just förståelse. Vår tids utmaningar i att skapa en skola för alla varje dag möjliggörs om och när vi lyssnar till elevernas kunskaper om sig själva.

Med din hjälp lever Hans Roslings arv vidare!

Ett av de inlägg på sociala medier som delats tiotusentals gånger under senare veckor författades av Magnus Rosling. Efternamnet kräver ingen närmare förklaring av vem han är.

Budskapet understryker vikten av skolan som bärare, förvaltare och utvecklare av Hans Roslings syn på och kunskap om världen.

Många undrar idag hur Hans arv ska leva vidare. Enkelt! Gör såhär!

1. Hjälp barn så att de har det bra. Det finns alltid tid till överdåd och om fler barn får en bättre barndom så kommer fler vuxna ha haft en lyckligare uppväxt om 18 år, jag lovar.

2. Fortbilda dig, se till att du faktiskt vet vem som har det svårt. Ta för vana att lära dig om världen till exempel kan man alltid heja på landet med lägst BNP/capita i fotbolls VM, det brukade Hans göra. (PS Det är nästan aldrig Sverige, bara 16 länder är rikare)

3. Var kritisk, stå på dig men var ödmjuk. Tro inte på sånt du tänker om du inte minns varifrån faktan kommer. Är faktan gammal kan den vara felaktig redan idag. Stå alltid på dig och kräv samma förhållningssätt av andra. Erkänn för dem som visat att du tagit fel att du är tacksam och tar till dig.

4. Fortbilda alltid andra. Kan du förklara något du just har lärt dig för någon så att de förstår så blir ni tillsammans kunnigare.

5. Släpp pretentionerna. Hans älskade att säga att man alltid skulle göra allting rätt. Detta kanske skrämmer folk och verkar ouppnåligt men i själva verket är det mest en mycket god vana att se sig själv som kompetent till just detta. Om folk dömer dig för att du gör och har fel ibland så missar de att se helheten. Låt inte folk stirra sig blinda på en liten brist utan tvinga dem då att se alltsammans samtidigt.

6. Jobba hårt, inget löser sig själv och om man jobbar på så blir mycket mer möjligt att göra!

 

En text, värd att rama in och sätta upp på väggen. Eller kanske hellre rista in i skolans fasad…

Håll hög standard, fortsätt göra rätt, lyssna och dela med dig av dina kunskaper så blir vi alla klokare!

Sambedömning mellan skolor för likvärdig bedömning och betygssättning av nationella prov

I ett rum på andra våningen på Vittra Vallentuna pågår det ett intensivt arbete. Tre svensklärare, tillika förstelärare, rättar de nationella proven i svenska för årskurs 6 tillsammans. På två dagar ska de rätta 57 nationella prov.

Trots högarna med orättade prov som ligger framför dem beskriver Malin Ek, Johanna Anselmby och Camilla Mankiewicz, som till vardags arbetar på Vittra Vallentuna respektive Vittra Södermalm, att årets rättning är både lättare och mer effektiv än tidigare år. Anledningen? De rättar varandras prov.

Malin Ek, svensklärare i årskurs 6-9 på Vittra Vallentuna, tycker att det är bra att skolornas rektorer, Elin Möller på Vittra Vallentuna och Gunilla Wardau på Vittra Södermalm, beslutat att lärarna ska rätta proven tillsammans.

– Det är en naturlig utveckling av det tidigare samarbete som funnits mellan skolorna i Vittra, när det gäller likvärdig bedömning och att analysera resultaten på de nationella proven. Samt jämföra resultaten med elevernas betyg. Det här är något som vi lärare verkligen efterfrågat, säger hon.

Elin Möller, rektor på Vittra Vallentuna, berättar mer om sambedömningen.

– Förra året arbetade vi med sambedömningsgrupper och i år har vi lagt till själva rättningen av proven. Det gör att vi skapar förutsättningar för en mer objektiv och rättssäker bedömning – nu kan pedagogerna sambedöma samtidigt som de rättar. Dessutom rättar man nu helt anonymiserade prov. Tidigare har lärarna kunnat träffa varandra för att stämma av tveksamma fall och diskutera bedömningsfrågor, men man rättade fortfarande sina egna elevers prov.

Kan spridas till fler skolor

Den sambedömning som nu sker för de nationella proven är en del i en process som löper under hela året. I höstas träffades lärare som undervisar i samma ämnen för att diskutera bedömning och betygssättning utifrån frågeställningar som Elin Möller och Gunilla Wardau tagit fram.

Nu under våren träffas de lärare som har nationella prov i sitt ämne för gemensam rättning, samtidigt som övriga lärare träffas och jobbar med betygsprognoserna. Genom att gå igenom dem tillsammans kan de se hur de ska rikta sin undervisning för att stödja eleverna mot en ökad måluppfyllelse, både under terminen och längre fram.

– Det här är ett pilotprojekt för ett mer systematiskt sätt att arbeta med sambedömning för ökad likvärdighet i betygsättningen. Vi kommer att utvärdera detta och förhoppningsvis kan arbetssättet spridas till alla Vittraskolor, säger Gunilla Wardau.

Så, vad tycker lärarna efter en dags sambedömning?

– Jag känner mycket mindre stress inför att rätta proven nu när jag har mina kollegor i rummet som jag kan stämma av med direkt. Tidigare har bilden av en elev, och faktumet att det inte är anonyma prov man rättar, gjort att man rättat samma prov flera gånger. Vi har inte bara bytt prov med varandra, vi sitter också tillsammans, det är en trygghet och ger ett lugn för mig som lärare, säger Malin Ek.

Men tar det inte längre tid om man ska gå igenom proven tillsammans?

– De första proven vi rättade tog lång tid, men då gick vi igenom mycket av det vi undrade över kopplat till bedömningen och Skolverkets kriterier. Resten har gått betydligt snabbare, säger Johanna Anselmby, förstelärare på Vittra Vallentuna.

Nationella proven är viktiga- men de mäter inte alla kunskapskraven

Vad är svårast när man rättar proven?

– Det är egentligen inte svårt att rätta, däremot kan det vara så att man inte håller med om hur vissa uppgifter värderas. Ibland känner man att en uppgift som ger två poäng borde ge fyra och ibland tvärtom. Eleverna i Vittra är dessutom vana vid att ifrågasätta och komma med egna idéer, men vi försöker informera dem om att det inte är så användbart just när man skriver de nationella proven, som kan upplevas som lite fyrkantiga, säger Camilla Mankiewicz.

Johanna Anselmby håller med om att de nationella proven inte alltid är anpassade för att mäta elevernas kunskaper.

– Exempelvis hade vi en elev här som fyllt i rätt svar, men också lagt till en egen ruta med en förklaring och då måste vi enligt provets rättningsregler ge hen fel på uppgiften. Sådant kan kännas motigt, samtidigt som det står tydligt att det är så man ska rätta och då gör vi naturligtvis det. Egna analyser och resonemang får eleverna ta på de vanliga lektionerna, säger hon.

– Provet mäter vissa men inte alla delar av kunskapskraven. Det är helt enkelt praktiskt svårt att mäta vissa förmågor i ett standardiserat test. Då är det bra att nationella proven inte är det enda betygsunderlaget, men ett av dem, säger Malin Ek.

Samdömningen – en viktig del av det kollegiala lärandet

Elin Möller menar att dt finns ett stort behov bland lärarna att få ha fördjupade diskussioner i sitt ämne,

– Våra lärare som undervisar i ämnen utan nationella prov träffas också under läsåret. När det kollegiala lärandet tar fart så kommer fler och fler lärare inse fördelarna och själv välja att driva utvecklingen vidare, säger Elin Möller.

Gunilla Wardau håller med.

– För oss som pedagogiska ledare ger detta samarbete ett viktigt analysunderlag för att kunna säkerställa lärarnas undervisning mot läroplanens mål, samt främja en god måluppfyllelse på våra skolor. Att flytta det kollegiala lärandet utanför den egna skolan och arbeta tillsammans med andra Vittraskolor ger en enorm potential att sprida skolutveckling för att öka kvaliteten på fler skolor, säger hon.

Digitaliseringen av nationella prov – fördelar och nackdelar

– Det är en utveckling i helt rätt riktning, absolut! Det skulle gynna elever i behov av särskilt stöd och extra anpassningar, vilket är önskvärt. I en digital provmiljö är det enklare att anpassa funktionaliteten för elever i behov av särskilt stöd vilket skapar en inkluderande situation och likvärdiga förutsättningar för alla. Provsvar i digital form kan ju även till en viss del automaträttas vilket ytterligare minskar lärares arbetsbelastning. Resultat och analyser kan enkelt sammanställas på skol- huvudmanna- och nationell nivå beroende på vilken provform det rör sig om. Utmaningar kommer vi naturligtvis möta på vägen. När proven sker online krävs bra uppkopplingsmöjligheter, vilket säkert kan skilja sig mellan skolorna runtom i landet. Även tillgången till digitala verktyg varierar stort mellan skolor. I detta ser jag dock inga problem för vår verksamhet då vår skola idag har en god digital miljö. Att skapa en sådan är en del av uppdraget och en förutsättning för utveckling, avslutar rektor Elin Möller.

 

 

Text: Emelie Sporrong, Marknads- och kommunikationsansvarig Academedia och Annica Anderson, horisonten.io

 

Elever, lärare och rektor omvärldsspanar och workshoppar tillsammans på den digitala utvecklingsresan

Det blåser friska vindar när klass 345F från Johannebergsskolan i Göteborg, går längs gatan till busshållplatsen. Med spänd förväntan ska Montessorieleverna iväg på ett lite annorlunda äventyr idag. De inleder en omvärldsspaning gällande digitala verktyg, tillsammans med sin lärare Vera Koncz och biträdande rektor Anna Badenfors.

Att träffa andra vuxna ute i arbetslivet händer inte så ofta men är något som verkligen uppskattas av eleverna, i detta fall slutanvändarna – de digitala verktygens och erans barn.

Elevernas perspektiv är en viktig del i processen och att samverka i hela kedjan för att bilda sig en uppfattning om hur skolan på bästa möjliga sätt kan arbeta digitalt är mycket spännande.

– Vi behöver allas perspektiv för att fatta väl grundade beslut, säger Anna Badenfors. Vi är i full färd med att arbeta fram en hållbar IKT-plan för hela förvaltningen i Centrum där omvärldsanalysen naturligtvis är en viktig komponent. Att fånga upp elevernas och pedagogernas reflektioner när de får möjlighet att besöka och samtidigt testarbeta i miljön där verktygen kommer till är oerhört givande. Både för relationerna till eleverna och för insynen det ger i de digitala verktygens funktion och innehåll. Det fungerar inte att sitta vid skrivbordet bakom en skärm, vi behöver samtala, nätverka och uppleva för att få en relevant bild av verkligheten omkring. Med fokus på relevanta lösningar gällande verktyg och innehåll.

Vera Koncz som är klassens lärare ser flera vinster med arbeta digitalt i den här typen av verktyg som testas idag:

– Vi har behov av just den här flexibiliteten som digitala verktyg erbjuder. Eleverna har friheten och möjligheten att jobba med olika moment vid tidpunkter som passar deras utvecklingsprocess och tempo. De kan ta den tid de behöver till ett visst moment utan att känna sig stressade över att andra klasskamrater är snabbare exempelvis. Allt material är samlat på ett ställe och vi kan verkligen använda tekniken för att anpassa arbetssätt efter var och ens förutsättningar. I vårt fall är klassen åldersblandad, då förenklar det digitala verktyget ytterligare. Sedan har vi aspekten med det kollegiala lärandet. Använder vi alla ett interaktivt verktyg kan vi ta del av varandras arbete på ett helt annat sätt. Administrationen minskar på sikt genom digitaliseringsprocessen vilket ger oss mer tid att fokusera på pedagogik och innehåll. Jag är oerhört inspirerad och vill komma igång nu direkt säger Vera med entusiasm i rösten.

Väl framme tas klassen emot, det råder en respektfull balans i mötet mellan vuxna och barn på kontoret där de visas runt av Jonathan Lindström som är produktansvarig och håller i dagens workshop. Eleverna, lärare och rektor träffar VD, tekniker, programmerare, processledare, filmare, produktansvariga och projektledare. Elevernas möte med de två kontorshundarna är kanske det som dröjer sig kvar allra mest… och så klart den kreativa miljön på Göteborgskontoret.

En av eleverna reflekterar över hur trevligt och intressant det kan vara på en arbetsplats, alla kan välja var de vill sitta, dricka te i en fin kopp när de jobbar, ha keps och mössa på sig utan att någon säger något och dessutom ha sin bästa vän med sig under dagen! Jag vill börja jobba nu, konstaterar hen, eller i alla fall sitta här och lära mig. Vilken frihet, jag känner mig fri här jämfört med i skolan…

Det är just samtalen under dagen som onekligen leder till lärande reflektion, för alla involverade. Det betyder så oerhört mycket för eleverna att få vara en del av processen, att bli lyssnade till, att bli tagna på allvar och som en av 10-åringarna uttrycker sig:

– När vuxenvärlden släpper in oss känns det bra och meningsfullt. Lärande sker på många olika sätt, att träffa andra vuxna än våra föräldrar och lärare är inspirerande och gör att vi upptäcker andra möjligheter. Vi lär oss mycket av att se hur vuxna har det när de jobbar. Jag visste inte att en programmerare kan jobba med så här många olika saker till exempel. Det är kul att höra vad andra vuxna tycker om att jobba med och varför de har valt just det yrket. Sedan är det spännande att känna till vilka som jobbar med det vi ska använda i skolan, då vet jag att det är en människa som har gjort det.

När förmiddagens workshop är till ända, utvärderingen är gjord, alla har sagt hej då och hundarna är klappade ännu en gång, går vi i ett slags glädjerus tillsammans till bussen. Barnens entusiasm över att få möta människor (och hundar) de inte känner, arbeta digitalt i en spännande miljö och lära mer än om endast verktyg är slående, motivationen finner inga gränser. De flesta vill tillbaka och några vill börja jobba direkt. Så susar den lågmälda elbussen in på hållplatsen och när vi kliver på viskar en elev till en annan:

– Nu gäller det att skaffa bra betyg, här vill jag jobba!

Så sluts dörrarna om våra ryggar och resan till elevernas framtida tillvaro har tagit fart på riktigt, efter att ha jobbat i och på riktigt.

 

 

25000 vårdnadshavare i Göteborgsregionen oerhört nöjda med förskolan!

För första gången har kommunerna i Göteborgsregionen genomfört en regiongemensam enkät till vårdnadshavare inom förskola och familjedaghem. 

Under fem veckor i november-december svarade 25 000 vårdnadshavare inom förskola och familjedaghem på frågor gällande verksamheten. Syftet med enkäten var att ge ett underlag om hur vårdnadshavarna uppfattar att förskoleverksamheten svarar mot målen i förskolans läroplan. Resultatet kommer att användas i kommunernas systematiska kvalitetsarbete och verksamheterna får rapporter ner på avdelningsnivå, förutsatt att det är sju eller fler svarande.

Mest positiva var vårdnadshavarna gällande att verksamheten är rolig, trygg och lärorik för alla barn, att personalen tar väl hand om barnet samt att barnen lär sig hur man fungerar i grupp. I samtliga frågor, på regional nivå, var vårdnadshavarna positivt inställda till verksamheten.

850 förskolor och familjedaghem deltog i enkäten, vilket sammanlagt ger 2 650 avdelningar och 39 000 inbjudna vårdnadshavare. Enkäten var översatt till arabiska, BKS, engelska, finska, persiska, somaliska och turkiska och ca 900 personer valde att svara på annat språk än svenska.

64% av vårdnadshavarna i regionen svarade på enkäten. Högst svarsfrekvens hade Lerums kommun på hela 80%. Ytterligare sju kommuner hade över 70% i svarsfrekvens.

Enkätundersökningen omfattar vårdnadshavare i såväl kommunala som fristående verksamheter i Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.

Uppdraget är en naturlig fortsättning på den regiongemensamma elevnkäten, där samordning har skett sedan 2011. Arbetet är väl förankrat och högt prioriterat i kommunerna vilket bland annat den höga svarsfrekvensen visar på. Den regiongemensamma enkäten åskådliggör nyttan av och kraften med regional samverkan.

Resultatet av undersökningen redovisas avdelnings-, förskole-, kommun samt regional nivå för samtliga kommuner. Några kommuner har ytterligare redovisningsnivå. De kommunala samt det regionala resultatet finns tillgängligt på www.grkom.se/u3 från och med vecka 7.

 

Källa: GR Utbildning

Socialt kodhäng bland hajar och spindlar på Universeum

Zcooly Hack samlar varje dag under sportlovet 15 barn mellan 9-14 år på Universeum för att programmera egna spel, spana på spindlar och hajar, smaka på egentillverkad hälsodryck och hitta nya vänner.

Traditionellt sett brukar februarilovet kallas för sportlovet. Många barn och ungdomar sportar såklart, det åks skidor och skidskor och en del simmar, men framför allt är lovet en paus från skolan. En vecka där barn och ungdomar får chans att vila, hitta på något extra roligt eller lära sig saker men kanske i en annorlunda miljö eller på ett annat sätt.

Zcooly Hack är en programmeringskurs som vanligtvis arrangeras på skolor runt om i hela Sverige och dessutom hålls Zcooly Hack på Universeum i Göteborg på sportloven. Då samlas 15 barn och unga mellan 9-14 år som tycker det är extra roligt att lära sig att programmera egna spel. Tillsammans med spelutvecklare, pedagoger och speldesigners får de lära sig att planera och koda sina egna spel – tillsammans med nyfunna vänner.

Att gå en programmeringskurs under lovet skulle till viss del kunna liknas vid att gå till skolan. Men allt handlar om hur en ser saker och ting.

– Jag väljer att inte se det som en tråkig skola, utan som en rolig skola där man kan göra lite vad man vill, säger Robin Dahlgren, 11 år, som svar på frågan varför han vill programmera på lovet.

Fredag 17 februari hålls en stor presentation uppe i Teknoteket på Universeum. Presentationen är öppen för alla Universeums besökare och många nykodade och spännande spel kommer att visas upp.

Välkomna!

Nytt digitalt läromedel i svenska – nordiskt samarbete med Baltikum som mål

Det prisade projektet ”Ett steg mot Sverige”, har utvecklat ett digitalt läromedel i svenska avsett för Baltikum. Det finns ett sug efter Sverige i Baltikum, säger Sarah Ljungquist, och Ulrika Serrander, universitetslektorer i litteraturvetenskap/genus och svenska språket vid Högskolan i Gävle.

Växande intresse för Sverige

Under tre år har projektet utvecklat ett undervisningsmaterial i svenska som främmande språk för en ung baltisk målgrupp. Det digitala läromedlet innefattar texter, övningar och ordlistor. Projektet initierades av Daugavpils universitet i Lettland mot bakgrund av ett starkt växande intresse för Sverige och svenska språket i Baltikum.

– Det finns ett sug efter Sverige i Baltikum och det är så roligt att detta blev så bra, säger Sarah Ljungquist och Ulrika Serrander.

Aija Jakovele, lärare i svenska vid universitet i Daugavpils i Lettland, framhåller att intresset är stort för att lära sig svenska bland ungdomar i de baltiska länderna. Länderna har nära ekonomiska och kulturella relationer och historiska band.

Ungdomar i huvudrollen

Texterna består av tio kapitel som presenterar Sverige, svensk kultur och samhällsliv. Innehållet i texterna centreras kring ett persongalleri där de återkommande huvudpersonerna utgörs av ungdomar mellan 16 och 20 år främst i Sverige men också i Baltikum.

Karaktärernas liv är på olika sätt sammanflätade genom vänskapsband och familjerelationer och vi får följa dem i deras vardag. Läromedlet genomsyras av det interkulturella mötet mellan Sverige och Baltikum.

Ett steg mot Sverige

Ett steg mot Sverige har utvecklats i samarbete med Daugavpils universitet i Lettland, Klaipeda universitet i Litauen, Tallinn universitet i Estland och Turku yrkeshögskola i Finland.

Projektet pågick 2013-2016 och finansierades av Nordiska ministerrådet, Nordplus. Projektet har tilldelats pris för bästa kvalitet i konkurrens med samtliga Nordplusprojekt med lettisk koordinator under åren 2012-2015.

– Initiativet kom från Lettland och detta är unikt som varande ett internationellt projekt på svenska som riktas mot Sverige. Dagens internationalisering sker annars uteslutande på engelska, säger Sarah Ljungquist.

Hur ser det då ut bland svenska ungdomar gällande kunskaper om, och intresse för Baltikum? Ja, förhoppningsvis kan den här typen av projekt skapa möjlighet till en sådan diskussion i våra klassrum. Det ger oss anledning att aktualisera frågor ur historien. Varför är intresset för svenska och Sverige är så stort där? En kärlek som inte riktigt verkar vara besvarad av oss svenskar…?

Viktigaste faktorerna när elever väljer gymnasieskola

Vilka faktorer spelar egentligen störst roll i elevernas val av gymnasieskola? Att skolan erbjuder rätt program anses, inte helt oväntat, vara allra viktigast. Det visar den senaste Gymnasierapporten från Gymnasium.se. En större överraskning för många är nog att möjligheten att läsa recensioner om skolan är punkten som elever anser vara näst viktigast.

– Att vi förlitar oss på recensioner har blivit allt tydligare på senare år med oerhört populära tjänster som Booking.com och TripAdvisor. Att vi ser samma mönster inom gymnasieskolan är naturligt, det är något som ligger i tiden helt enkelt, säger Erik Appelberg, kommunikationschef på Gymnasium.se

På andra sidan spektrat, det vill säga vad som anses vara mindre viktigt hittar vi rubriker som “Föräldrarnas åsikter” och “Att läsa på samma skola som mina vänner”, vilket pekar på att eleverna i hög grad vill göra ett individuellt val baserat på sina egna uppfattningar.

Gymnasierapporten är en undersökning genomförd bland Gymnasium.se:s medlemmar, som består av blivande gymnasieelever samt elever som nyligen börjat gymnasiet. Den senaste Gymnasierapporten fokuserar på målgruppens tankar och funderingar om gymnasievalet.

Nu har skolorna all anledning att låta eleverna undersöka den egna verksamheten och arbeta aktivt med kommunikation utåt. Det vill säga aktivt delta i olika fora, förmedla sina kunskaper och åsikter i relation till riktiga mottagare. Nämligen kommande elevgeneration. Ett arbete som skulle kunna få rum i ett flertal av gymnasiekurserna samtidigt som elever och lärare får möjlighet att skapa värde – både för blivande elever men också den egna skolan!

Hur jobbar ni med detta på din skola?

Läs hela rapporten här.

 

Källa: Gymnasium.se

Här drar debatten om läxfritt sitt sista andetag…

Härom veckan var han ett av de stora namnen i VIP-loungen på Bett i London. Då talade han programmering ena dagen för att nästa samarbeta med eleverna på Bohunt, i egenskap av ADE, när Lin Education framgångsrikt tog över skolan för en dag. 

Ni har hört honom i annaochphilipslararpodcast. Hans vassa inlägg i sociala medier flimrar aldrig obemärkt förbi. Idag gästar han redaktionen med ett alltid lika brännbart ämne. Nämligen en läx- och provfri skola. Alldeles snart har du dessutom möjlighet att få läsa en betydligt mer utförlig bok på ämnet. Mina damer och herrar: Vi välkomnar Anders Enström! Och hoppas att debatten om läxor i och med detta drar sitt sista andetag…

Varför läx- och provfritt?

Oktober 2003. Regnet piskar mot rutan. Korvstroganoffen står och puttrar hemtrevligt på spisen. men det är allt annat än hemtrevligt hemma hos oss just nu. Mina söner Max 10 år och Simon 8 år vägrar att göra läxorna. Samma tjafs varje dag. De vill leka, spela fotboll eller cykla istället. Eller krypa upp i soffan och kolla film. Men icke! Läxorna ska göras! Som förälder känner man en otrolig press när det handlar om läxor. Om barnen inte gör sina läxor, får de sina fiskar varma i skolan. På utvecklingssamtalen påminns det ständigt om läxorna. Att det är viktigt att göra dem. För ungarnas skull. Ibland ville jag bara kasta ut läxböckerna genom fönstret och säga till mina söner att “nu struntar vi i de där förbannade läxorna”.

Istället tog jag kampen. Jag, en lärarstudent ska väl ändå få sina egna barn att göra läxorna. Och vilken kamp det blev. Sönerna var envisa, men säkert inte mer envisa än andra barn. Jag förstår om föräldrar ger upp och struntar i att tjata om läxor.

Här såddes det första fröet till läx- och provfri undervisning. Om jag, som är lärarstudent, inte kan få mina egna barn att läsa läxor, hur ska då den ensamstående trebarnsmamman som arbetar skift på Södersjukhuset mäkta med det? Varför kan inte barnen arbeta klart i skolan? Vad är det för planeringsmiss som gör att vi måste skicka hem läxor? Det är alla lärares uppgift att se till att elevernas lärande sker på lektionstid.

Lärandet främst, inte läxor

Det centrala innehållet är digert, och stundtals känns det som om jag inte hinner med allt. Men är läxor verkligen rätt metod för att hinna med det som ska hinnas med?

Vid en sökning på “läxornas historia” framkommer följande:

1962: I läroplanen för grundskolan står det att läxan är en form av arbetsfostran och ett sätt att inhämta kunskaper.

1969: I läroplanen slås det fast att läxor främst ska vara frivilliga för skolorna.

1980: Hemuppgifter för eleverna är en del av skolans arbetssätt.

1990-talet: Läxorna försvinner helt ur läroplaner, styrdokument och skollag. Även i lärarutbildningstexter, utredningar och liknande har läxorna försvunnit. Samtidigt har elevernas eget ansvar för sina studier skärpts i styrdokumenten.

Läxor var alltså ett straff på 60-talet, och uppenbarligen är det fortfarande ett straff. För jag har träffat väldigt få elever som har gjort läxor med glädje. I slutet av 60-talet övergår läxorna till att bli frivilliga. Problemet med de frivilliga läxorna är att det är läraren som bestämmer om eleverna ska ha läxor eller inte. Men på 80-talet, då sker det en stor revolution. Läxorna blir en del av skolornas arbetssätt. Typiskt att det sker under min skolgång. En titt i backspegeln visar att jag inte gjorde läxorna i den utsträckning som mina lärare önskade. Som ett mirakel tas läxor bort från styrdokumentet under 90-talet. Frågan är hur många lärare som slutade dela ut läxor under detta årtionde?

Läxor står alltså inte i något av våra styrdokument, ändå delas det ut massor av läxor i alla svenska skolor. Motiveringen kan vara allt ifrån att det centrala innehållet inte hinns med  till att eleverna måste göra klart det de inte hann med på lektionen. Eleverna blir ofta lidande för skolans tillkortakommanden. Tur för lärarkåren att det inte finns ett elevfackförbund. För då hade eleverna gått ut i strejk. I mina ögon är det ett tjänstefel att dela ut läxor.

Ibland tänker jag tillbaka på den där oktoberkvällen. Att mina söner och jag bråkade om läxorna, som inte var obligatoriska men kändes som obligatoriska. Känslan jag-vill-inte-att-mina-barn-ska-hängas-ut-för-att-de-inte-gjort-läxan var så otroligt stor. Och vem är jag att utsätta mina barn för den förnedringen när de kommer tillbaka till skolan?

Enligt John Hattie har läxor ingen positiv påverkan på yngre elevers lärande. Till gruppen yngre elever räknas, enligt skolverket, elever som går i grundskolan. Läxornas effekt hamnade på plats 88 av 138 påverkansfaktorer av elevers lärande. Vilken faktor som låg på första plats? Elevers kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Med andra ord elevers självskattning. För de elever som misslyckas med läxorna kan läxor bli en negativ påverkansfaktor, eftersom misslyckandet riskerar att minska elevers motivation. Att något som är så lågt rankat när det kommer till elevers lärande, spelar en så avgörande roll i svensk skola är skrämmande. Särskilt som skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad verksamhet. Den vetenskapliga grunden visar att läxor har låg påverkan på lärandet och den beprövade verksamheten visar att läxor inte bör användas som en del i lärandet.

/Anders Enström

#EdTech #Bett2017 – H.K.H Kronprins Haakon lär och levererar – Vad händer i Sverige?

Att svenska skolor kommit olika långt med användningen av digitala verktyg och olika långt gällande organisation i en digitaliserad tid är vi nog alla överens om.  Och trots att skolorna skriker efter en nationell strategi för digitalisering, är det ingen som kan ge besked om när en sådan med säkerhet slår ned i skollandskapet.

Hur påverkar det alla de aktörer som på ett eller annat sätt har en roll på den här arenan? Till att börja med ser vi nu en mängd lokala lösningar, där graden av progressivitet på ledarskapsnivå ter sig vara helt avgörande. Det innebär att den lärare som har en innovativ, samtidsorienterad och lösningsfokuserad rektor, ser lösningar och befinner sig i en arbetsmiljö därefter. Ett sådant utmärkt exempel är rektor Peyman Vahedi, som inte har tid att låta eleverna vänta på en nationell samordning kring digitalisering.

Som för lärarna är det också för eleverna, våra barn. De elever som har turen att möta en innovativ, omvärldsbevakande och progressiv lärare, får sannolikt uppleva en skoltid utformad med digitaliserade strukturer, där digitala verktyg ses som ett av flera material att arbeta med, vägar att nå djupare i kunskapens fantastiska paradis. Vägar att nå utanför skolans väggar för att ta del av erfarenheter som inte går att konstruera. Sannolikt får dessa elever uppleva en betydligt mer flexibel tillvaro där lärandet står i relation till omvärlden och inte kapslas in i en linda på en dold scen, där läraren och eleven är de enda (halvslumrande) deltagarna?

Vi vet att innovation inom lärande och utbildning, det som går under namnet EdTech, är en av de mest explosiva branscher att vänta. Men varför går det då så trögt i svensk skola?

Låt oss titta på våra skandinaviska grannländer. I Danmark exempelvis subventionerar staten digitala läromedel med 50 procent i skolorna, vilket ger helt andra förutsättningar för utveckling, men också lärande så som det kan ske nu.

På Bett-mässan i London för en dryg vecka sedan invigdes The Norwegian Classroom av H. K. H Kronprins Haakon som när ett speciellt intresse för digitaliseringen av norsk skola. Bakom The Norwegian  Classroom finner vi Oslo EdTech Cluster och branschorganisationen IKT-Norge, nätverk som etablerats för att stötta utveckling, kommersialisering och export av norsk Edtech.

Kronprinsen är imponerad av miljön och det norska samarbetet som har globala ambitioner. Tillsammans med Prins Andrew från det Brittiska kungahuset guidas han sedan professionellt genom innovation efter innovation, med rötter i Norge. Och det är idel höjda ögonbryn och förundran blandad med stolthet som dröjer sig kvar när de båda kungligheterna tar del av utbudet.

När besökare under Bett-dagarna stannar upp vid (för det gör de flesta) The Norwegian Classrom, i stilren nordisk design, möts de av ett tjugotal olika, mer eller mindre kända EdTech-varumärken där några exempel är Kahoot, Kikora och Inspera Assessment Network. Hela klustret agerar mötesplats för utvecklare, pedagoger, återförsäljare, de vi traditionellt skulle benämna som konkurrenter. Men inte här och inte nu. Det är samarbetet som berör. Ett sällskap som onekligen sticker ut i mängden på den enorma mässan.

– Att samla alla och erbjuda en gemensam yta gör det lättare för besökare att förstå norsk Edtech och hur innovativa vi verkligen är säger en av medlemmarna i klustret. 140 miljoner människor använder idag norsk Edtech. Framgångsfaktorn verkar vara just samarbetsviljan och gemenskapen bland annat genom Olso Edtech kluster.

Och kanske är det just det faktum att det finns ett slags ekosystem för norsk Edtech-innovation, som gör att det så snabbt blivit så stort, även på internationell bas? Det handlar också om att den norska branschen har ett mycket nära samarbete med pedagoger och skolmiljön överlag. Det har verkligen haft stor betydelse menar båda organisationerna bakom The Norwegian Classroom. Att pedagoger och programmerare arbetar tillsammans har varit en princip i alla de exemplen vi ser här idag. Entreprenörskapet har fogat samman skola och innovation till något mycket unikt i Norge, därav den stora spridningen. Skolan räds heller inte entreprenörer och utveckling utifrån. Alla har ett och samma mål. En bättre skola.

Vi får en fantastisk genomgång av tre elever från en grundskola i södra Norge, de visar proffsigt upp sitt arbete och hur de med hjälp av digital teknik skapar värde för andra människor i andra delar av världen. Det handlar om att informera om hur vi alla med små medel kan bidra till entreprenöriell utveckling och företagsetablering för mindre bemedlade människor i utvecklingsländer. Vi får också skypa med en mellanstadieklass i Norge, som exalterat berättar för kronprinsen om sitt lärande i en digital miljö. Det ena exemplet avlöser det andra och det är verkligen inspirerande att befinna sig mitt i denna samverkan.

Så vad händer då i Sverige? Det finns positiva krafter som verkar för att ett EdTech-kluster, likt det i Norge, skall bli till. Något som sannolikt kommer att göra stor skillnad och påverka utvecklingstakten, framförallt gällande nya innovationer och start-ups. Något som kommer att underlätta för alla parter helt enkelt.

Vad gäller den nationella strategin för digitalisering av skolan, kommer den att tas som ett regeringsbeslut, men tidsplanen? Ja den lyser med sin frånvaro…

Då finns det egentligen bara två viktiga frågor kvar.

Politiker i riksdag och regering, när händer det? Och Prins Daniel, var är du?

 

 

Pop-in School på Bett 2017 – årets wow-upplevelse!

Ett snart mytomspunnet skolbesök där ombytta roller skapade magi. Lärare och elever. Varför? Eller viktigare att fråga för att utveckla tanke till erfarenhet. Varför inte?

Kan 180 gradersperspektivet ge lärare och elever en fördjupad förståelse för samverkan och och vidare utveckling? Svaret är sannolikt ja. Att tänka tvärtom i arrangemanget kring Bett-resornas sedvanliga skolbesök, visade sig ge en enorm energikick och framgångsfaktor som satte igång förståelsen för programmering rejält hos deltagarna. De brittiska eleverna sammanfattade viktiga bitar ur den computer science de har på schemat och formulerade unika koncept för deltagande svenska lärare att arbeta sig igenom när de flyttar in i skolan för en dag.

I vanliga fall består besöken av betraktande rundvandringar mellan teknikrika salar, där slipsprydda elevers pannor ligger i djupa veck och arbetsron vilar som ett mjukt täcke över klassrummen. Framgångsfaktorerna är totala, måttet av välartade elever finner inga gränser och skolorna briljerar i olika mätningar baserade på diverse olika skalor.

På Bohunt School i Worthing, en pittoresk och vid första anblicken lite sömnig småstad, granne med livliga smältdegeln Brighton på engelska sydkusten, fullkomligt bubblar förväntan och spänning bland de elever som för dagen tillsammans med en Apple Distinguished Instructor, skall leda över 300 svenska lärare genom workshops i programmering.

Engagemanget bland eleverna gick inte att ta miste på, med stor glädje och på största allvar tog de sig an ledarskapet i klassrummet. Med stor respekt lotsades det svenska lärarkollegiet genom både analoga och digital programmeringsövningar, där slutproduktionen landade i att få testa programmeringsspråket Swift.

Entusiasmen hos den svenska lärartruppen mätte heller inga gränser. Både elevernas kunskaper i programmering och deras ledarskap i klassrummet imponerar, menar några av de lärare vi möter i klassrummen. De är också överväldigade av elevernas ödmjukhet i de ombytta rollerna, tålamodet och artigheten i mötena är något som ger intryck och lever kvar. Visst är det så att språket påverkar analyserar ytterligare en deltagare. Vi är ju ovana vid tilltal i form av Mr, mrs och miss, säger han leende.

Vad eleverna tog med sig…

När nya roller antas vidgas förståelsen för andras perspektiv. För både lärare, rektorer och elever gav de en a-haupplevelse att anta en annan roll, det krävde viss ansträngning och vilja till kommunikation för att skapa nya erfarenheter och därmed lärande. Det var det definitivt säger en av eleverna med ett enormt leende.

-Nu förstår jag mina lärare mycket bättre, vilket arbete de lägger ner för att alltid ha uppgifter som passar alla och räcker en hel lektion. Dessutom tycker jag att Computer Science känns mycket roligare nu när jag förstod vilken upplevelse och nytta det kan vara för någon att lära sig det och förstå hur saker hänger ihop säger Alice, en av dem som håller i ett programmeringspass tillsammans med sina elevkollegor Elena och Adam.

-Det var väldigt spännande att få ge lärare instruktioner och se dem samarbeta säger Elena stolt. Eric, som är trions yngste, fyller i med lektionens syfte. Att ge lärarna som inte ännu arbetat med programmering, en grundläggande förståelse för begrepp som exempelvis kommando, loop och funktion. Elena påpekar också att det var både utmanande och roligt att få ge feedback till lärare!

När eleverna summerar vad de själva tar med sig från dagen nämner de modet att våg fråga om någon behöver hjälp, lära känna nya vuxna och våga visa.

Vi har fått vässa våra sociala förmågor och gå utanför vår komforten. Vi har fått lösa massor av problem vi inte räknade med under tiden vi jobbade, vi har fått träna på att g instruktioner, lyssna, ge och få feedback. Framförallt har vi haft så fantastiskt roligt! Svenska lärare är så trevliga och visar uppskattning. Det var så kul att jobba ihop med Jesper, avslutar de tre i kör.

Vad lärarna tog med sig…

Några av lärarna som tog kursen i programmering hos Alice, Elena och Eric betonade vikten av att börja praktiskt med programmering. De fick lära genom att göra i form av att programmera varandra utifrån givna instruktioner. Och de fick göra detta upprepade gånger med olika övningar, först enligt en bana och sedan i en dans. Det blev en hel del skratt under programmeringens gång. Och det blev verkligen tydligt hur viktigt det är med exakta instruktioner, minsta avvikelse gör att slutmålet faller. Då är det bara att börja om, konstaterar någon glatt.

När de är klara med den analoga programmeringen är det dags att under elevernas ledning plocka fram surfplattorna och anta nästa utmaning, att koda i Swift. Det är så spännande att det är svårt för Alice, Elena och Eric att få de svenska lärareleverna att bryta upp. Och det om något är ett gott betyg åt dagen.

Passet avslutas med en gemensam reflektionsyta om vad som gjorts och vad deltagarna lärt och tar med sig till sin egen verksamhet. Flertalet var överens om att det gav oerhört mycket att starta i praktiken för att sedan gå vidare till teori och prova i skarpt läge.

Just tiden för reflektion och att så många samverkar, delar tankar och idéer, tänker gemensamt om en upplevelse som delats är oerhört värdefullt. Det ger ett metaperspektiv som är ovärderligt. Det är därför det är så bra att få den här möjligheten, menar en av lärarna. Det skulle vi aldrig skapa hem, att 300 personer invaderar en skola under så här välstrukturerade former. Det var det bästa jag gjort på länge!

Phil som är Bohunts rektor tycker att det är en enorm möjlighet att få visa upp skolans arbete och att internationella kontakter är oerhört viktigt. Det är genom upplevelser och samtal kring varandras erfarenheter och system som vi kan fortsätta utvecklas. Vi är så glada att få öppna upp vår skola och att få arbeta tillsammans med er! Det har varit en helt fantastisk dag för oss alla!

*AEI på passet vi rapporterade från, var Jesper Grönlund från Fridaskolan i Vänersborg.

Bohunt med rektor Phil i spetsen samarbetar med Lin Education för årets Pop in School på Bett2017.

Donation till Science Centers skapar nya förutsättningar för innovativt lärande

Tillhör du skaran av lärare som vet att teknik och digitalisering rätt använd kan förstärka lärandet? Då är donationen på 150 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenberg-stiftelsen till hela fem top notch science centers som en ljuvlig dröm.

Donationen syftar till att skapa ökat intresse för teknik och naturvetenskap, framförallt bland Sveriges unga. Fem Science centers i landet får anslag till domteatrar – ett slags kunskapsfarkoster – där besökarna kan resa in i universum, människokroppen eller till andra oåtkomliga platser och situationer.

– Vi vill inspirera barn och ungdomar till att upptäcka hur spännande vetenskap kan vara. Landets Science centers fyller en viktig funktion genom att de på ett lekfullt sätt åskådliggör och väcker nyfikenhet för vetenskaplig forskning. Det är viktigt att de också får en möjlighet att göra det med hjälp av den senaste tekniken inom området, både för att den i sig är en del av vetenskapen och för att locka så många besökare som möjligt, säger Peter Wallenberg Jr, Stiftelsens ordförande i ett pressmeddelande.

Visualiseringscenter C i Norrköping, Umevatoriet i Umeå, Science Center Malmö Museer, Tekniska Museet i Stockholm och Universeum i Göteborg ingår i satsningen. 100 miljoner kronor går till visualiseringsteknik på de fem orterna och 50 miljoner kronor avsätts för pedagogisk utveckling och produktion av dompresentationer vid Visualiseringscenter C, Linköpings universitet.

– Vi bygger vidare på den visualiseringsteknik och pedagogik som utvecklats i Norrköping. Dommiljön erbjuder en fantastisk möjlighet att förklara komplexa sammanhang och annars svårbegripliga fenomen på ett sätt som också lockar dagens unga, säger Anders Ynnerman, direktör för Visualiseringscenter C och professor i vetenskaplig visualisering vid Linköpings universitet.

Genom donationen ökar antalet besökare som får möjlighet att uppleva de populärvetenskapliga berättelserna med hjälp av domtekniken. Nuvarande 100 000 som besöker domteatern på Visualiseringscenter C i Norrköping varje år ökar till 1,5 miljoner, spridda över hela landet genom denna storsatsning och samarbete mellan de fem Science Centren.

Tekniska muséet som exempel

Tekniska museet i Stockholm får en helt ny tillbyggnad med den allra senaste visualiseringstekniken för enorma projektioner och virtual reality-upplevelser av visualiserad vetenskap, teknik och konst, med en särskild satsning på dataspel. Museet kommer också att samarbeta med Stockholms Stad för att utveckla staden som besöksmål och etableringsort.

–Satsningen bidrar till att ytterligare positionera Stockholm som en av de ledande städerna i världen inom spel och VR. Det är speciellt glädjande med en satsning på barn och unga, säger finansborgarrådet Karin Wanngård.

–På Tekniska museet utgår vi från barn och ungas upptäckarglädje och med vår nya satsning får de möjlighet att utforska teknik på ett helt nytt sätt. Om vi ska kunna möta framtidens kompetensbehov måste vi stärka barn och ungas tekniska självförtroende och inspirera dem till att bli morgondagens innovatörer, säger Peter Skogh, museidirektör, Tekniska museet.

100 år – 24 miljarder kronor

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, som i dag är Europas näst största privata forskningsfinansiär, grundades 1917 av makarna Wallenberg. 100-årsjubileumet kommer under året att uppmärksammas på olika sätt med fokus på den forskning och de forskare som Stiftelsen stödjer.

Under de 100 år som gått har Stiftelsen beviljat drygt 6 000 anslag motsvarande 24 miljarder kronor. Huvuddelen, 22 miljarder kronor, har beviljats under Stiftelsens senaste 25 år.

– Stiftelsen stödjer landsgagnelig vetenskaplig forskning och utbildning, något som stärker Sverige som forskningsnation och som i längden främjar utvecklingen av Sverige, konstaterar Peter Wallenberg Jr.

Stiftelsens policy är att ge långsiktiga anslag till fri grundforskning av högsta internationella klass. Framför allt stöds forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin.

Under året som kommer sex vetenskapliga jubileumssymposier hållas på universitetsorter över hela landet.

– Firandet inriktar sig till största del på arrangemang för vetenskapssamhället och de forskare vi stödjer. Genom boken ”Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse – 100 år av stöd till excellent svensk forskning och utbildning” visar vi upp den forskning som Stiftelsen genom åren har bidragit till och berättar även hur Stiftelsen grundades och hur den har utvecklats genom åren, säger Göran Sandberg, verkställande ledamot.

Dessutom har en jubileumsfilm tagits fram där Stiftelsens ordförande Peter Wallenberg Jr ger en kort resumé av Stiftelsens verksamhet och historia. Det är ett lärande i sig att ta del av hur samhällets utveckling sker med stöd från näringslivet, inte som en isolerad företeelse bortom.
Se filmen

Möten som förändrar

Den här typen av möten med teknik som skapar upplevelser utöver det vanliga och generar lust till innovation är en oerhörd tillgång och möjlighet som skolan inte i egen regi kan förse eleverna med. Därav vikten kring samverkan mellan näringsliv och utbildning. Det finns en rad goda exempel på stiftelser som uppstått ur företagande och där grundare nu önskar ge tillbaka till samhället inom en mängd olika områden. Många gånger betraktas privata initiativ med viss misstänksamhet och kanske  bör vi istället fokusera på möjligheterna det faktiskt ger vår barn unga till ett möte som verkligen förändrar upplevelsen av lärande.

 

 

Sett på Bett 2017 – trendspaning

Att makerkulturen tar plats på årets Bett är det många källor som kvittrar. Och är det någon yta som är extra välbesökt av pedagoger och lärare på den kvartersstora mässhallen är det just maker- och robotutbudet. 

Emma Johansson är en Bett-erfaren ikt-pedagog som besökt mässan ett tiotal gånger. Följ med oss på en tur inne i mässhallen och spana in trenderna på Bett 2017.

Hon konstaterar att de stora aktörerna går ifrån färdigpackade lösningar för att lämna allt större utrymme för lärare och elever att skapa.

– Möjligheten till kreativitet och interaktivitet – både analogt och digitalt gör att skolan i allt större utsträckning söker vägar till lärande i samspel med eleverna. Målet är förståelsen för processen betonar Emma. Det är en viktig utveckling och möjlighet menar Emma. Särskilt med tanke på att våra elever behöver förstå mekanismerna bakom resultaten de möter i en digital tidsera.

Vi fortsätter vår tillsynes ändlösa vandring på den enorma utställarytan. Bland tilltalande montrar, med kulturellt betingade estetiska uttryck, kan vi konstatera att stora pekskärmar är en het potatis. Och det är en häftig känsla att kunna dra handen över en skärm som i det närmaste motsvarar en mindre bioduksupplevelse.

Visst exponeras appar och lärplattformar men fångar inte uppmärksamheten i riktigt lika stor utsträckning som tidigare menar Emma.

– Även om det finns en hel del nytänkande, användbara och spännande ingångar här också konstaterar hon förtjust. Lärplattformar och appar handlar om att förvalta och generera innehåll i många fall, det börjar vi lärare känna igen nu. Samtidigt är det oerhört inspirerande att få ta del av lösningar och resultat när de presenteras av verkliga användare i sådana här fora. Det är en viktig del som jag tar med mig hem och förmedlar vidare till kollegorna.

Vidare tar vårt grannland Norge ordentlig plats på Bett och visar en rad intressanta verktyg som verkligen nått ut, inte bara i Norge utan på den internationella arenan konstaterar Emma.

– Det är också kul att se hur makerspaceytorna breder ut sig i år och hur många av de lärare jag träffar på resan verkligen kopplar möjligheten till skapande och görande med uppdragen vi har i skolan. Det är så viktigt att få in makertänket i skolan för att eleverna ska kunna utveckla förmågan att förstå både hur tekniken kan hjälpa oss att utveckla samhället men också fundera fram nya system för existens genom den samverkan makerkulturen erbjuder och fostrar. Detta medför en välkommen förflyttning från skärmdebatt till innovationskultur. Det gör kanske att vi faktiskt ser tekniken som material och hjälpmedel att arbeta med i allt större utsträckning. Med syfte att utveckla innovationskapacitet, diskussion och debatt kring digitaliseringens möjligheter och utmaningar fortsätter Emma när vi talar vidare över en kopp kaffe.

Att få ta del av det enorma utbud av tjänster, produkter och utbildningsidéer som Bett är en arena för – samtidigt som miljontals erfarenheter tar form i alla de möten som sker under dessa intensiva dagar , är ett lärande som saknar motstycke. Det ger en känsla av att komma nära kärnans mitt och det ger möjlighet till reflektion kring vad det är vi egentligen gör och vad vi kan och bör göra.

Parallellt med att vårt samhälle digitaliseras, har en hel del av skolans förhållningssätt handlat om att implementera tekniska lösningar åt alla – ofta identiska lösningar för alla i en grupp eller i en klass. Men har tillvägagångssättet egentligen svarat på frågan om behoven hos användarna?

Emma menar att det finns en viktig aspekt som inte får glömmas när vi tenderar att bli för enkelspåriga i vår syn på utveckling och digitalisering.

– Vare sig programmering, makerkultur eller digitala enheter enkom får ta överhand som enskild väg att gå. Vi behöver kunna blanda utifrån olika behov. Framförallt får inte den breda digitaliseringen som berör och omvälver hela samhället hamna i längst in i ett hörn och samla damm till förmån för en produkt eller en metod. Tekniken och metoderna i klassrummen ska ligga till grund för att skapa det innovativa klimat i skolan som behövs för att förstå digitaliseringen på djupet i ett större perspektiv. Det vi lär genom makerkulturen exempelvis handlar om interaktion med syfte att nå vidare förståelse och innovation menar Emma.

Ytterligare en produkt som fångar pedagogernas uppmärksamhet med förtjusning, är alla former av robotar. Kanske är det glädjen över att få ett dött ting att svara på instruktioner och komma till liv? Kanske är det själva konstruktionsprocessen? Eller upptäckten av att förstå och skapa en relation till det som tidigare varit förunnat några få? Som att vi vanliga dödliga plötsligt befinner oss mitt i en mystisk Science fictionfilm där vi kan bygga och styra robotar! Du och jag!

Oavsett anledningen är det kanske så att maker och programmering, har en helt nödvändig plats i vårt utbildningssystem för att vi människor inte ska bli som programmerbara robotar, i en värld som vi hittills tagit för given? Det är kanske just allmänhetens förståelse och kunnande kring processer bakom digital innovation som kommer att vara verktyget för att bevara demokratin – när den med mest pengar och kontakter kan nyttja digitaliseringen krafter för att nå personliga mål om demonterad demokrati vilken inskränker allas vår frihet?

Ett av de möten på Bett 2017 som etsar sig fast i sinnet är Sir Ken Robinson och orden om utbildning och demokrati.

-Education is the midwife of democracy.

Som lärare och ledare i skolan har du en oerhört viktig roll för att det fria, demokratiska samhället skall bestå och utvecklas. För att det ska hända måste vi förstå de processer som föder innovation och ifrågasättande hos våra barn och unga. Processer som beroende på samhällsutveckling kan anta många olika former.

Med det sagt hoppas vi få se hela skolsverige på Bett 2018!

#satsapåskolanförettbildatfolk

Ny forskning: Barn med utlandsfödda föräldrar har högre ambitioner

Barn med två utlandsfödda föräldrar är generellt inte lika högpresterande i skolan som barn med minst en svenskfödd förälder. Trots det väljer de oftare gymnasieprogram som ger högskolebehörighet och de har högre ambitioner. Förklaringen kan finnas hos föräldrarna och deras utbildning, visar en ny avhandling från Stockholms universitet.

– En slutsats är att det inte verkar finnas någon utbredd misstro på framtiden eller på akademiska studier som en väg till framgång hos barn till utlandsfödda. Snarare tvärtom, säger Per Engzell, nybliven doktor i sociologi vid Sociologiska institutionen och Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.

Forskningen visar att många grupper av utlandsfödda som kommer till Sverige är mer högutbildade än snittet i sitt ursprungsland. Samtidigt har många av dem en kortare utbildning än majoritetsbefolkningen i Sverige. Dessa två aspekter påverkar i sin tur deras barn.

– Det kan förklara kontrasten mellan att barnen å ena sidan har svårare att klara skolan, men oftare väljer gymnasieprogram som ger högskolebehörighet, säger Per Engzell.

Studien visar att om föräldrarna kommer från en mer högutbildad grupp i ursprungslandet än snittet, strävar också deras barn i stor utsträckning mot akademiska studier och högre positioner i samhället. Det här är något som man inte har kunnat bevisa lika tydligt i tidigare forskning. En tolkning är att barnen eftersträvar en position liknande den som föräldrarna haft i ursprungslandet.

Att föräldrarna var högre utbildande än snittet i ursprungslandet bidrar alltså till att förklara barnens ambitioner. Men det gynnar inte barnens studieprestationer: testresultat och betyg är istället tydligast förknippade med hur många år föräldrarna faktiskt utbildat sig, oavsett normen i ursprungslandet.

– Studien visar hur generella sociala mekanismer kan förklara skillnader mellan olika etniska grupper. Det handlar inte om att grupperna är kulturellt fundamentalt skilda, säger Per Engzell.

Tidigare har man försökt förklara kontrasten mellan lägre skolprestationer och akademiskt inriktade studieval hos barn till utlandsfödda med att det handlat om kultur.

– Man har bortsett från aspekten att det kan handla om personer som har en helt annan klassbakgrund än vi haft möjlighet att se, berättar han.

Sociologer mäter ofta klass genom att jämföra individers yrken. Men väl i Sverige upplever många utlandsfödda en klassresa nedåt – många har yrken som inte motsvarar deras socioekonomiska status i ursprungslandet. Därför kan man få en bättre uppfattning om föräldrarnas sociala bakgrund om man tittar på deras utbildningsnivå i ursprungslandet, än om man tittar på vilket yrke de har i Sverige.

Något som naturligtvis borde vara självklart att förstå och att ta med i analysen. Men det förutsätter ett större intresse och bildningsnivå kring förhållanden i den inflyttades ursprungskontext.

– Integrationen är en av de absolut största politiska utmaningarna vi har idag. Det är viktigt att skaffa den här kunskapen för att se vad som är problemet och vad som inte är det när vi vill hjälpa de här grupperna, säger Per Engzell.

Frågan är om inte just perspektivet om att hjälpa de här grupperna, behöver bytas ut till att handla om att skapa möten , bygga broar mellan grupper i vårt samhälle istället…

 

Mer information: Avhandlingen heter ”Intergenerational Persistence and Ethnic Disparities in Education” och kapitlet om barn till utlandsfödda finns att ladda ner här.

Per Engzell, fil. dr. i sociologi, per.engzell@sofi.su.se, tel 08-16 32 48 mobil 0736838078

 

*Texten utgår från ett pressmeddelande Stockholms universitet, Mynewsdesk.

Den glömda gruppen som faktiskt hjälper skolan att fungera i vardagen!

Årets Vikarie är en utmärkelse där Pedagogpoolen uppmärksammar de lärarvikarier som har gjort en extra stor och betydelsefull insats på förskolor och skolor runt om i Sverige. Härom kvällen var det dags att för nionde året i rad dela ut utmärkelser. 

Maja Eneström, 19 år, från Enebyberg tog emot hedersomnämnande för Årets Elevassistent.

– Jag älskar att jobba med barn då jag brinner för att lära ut och se barnen utvecklas. Jag blir tårögd ibland när någon av barnen jag möter har lyckats med något som vi tillsammans har jobbat med länge. Alla barn oavsett vilka särskilda behov de har kan lära sig och kan lyckas, det motiverar mig i mitt arbete som elevassistent. Det känns verkligen jättekul att få detta pris som en uppskattning för det jobbet jag gör, säger Maja.

Juryns motivering för Årets Elevassistent lyder: Som elevassistent och resursperson till barn med särskilda behov spelar Maja en viktig roll i elevernas vardag. Med sitt flexibla och engagerade arbetssätt skapar hon en social och trygg miljö. Med sin punktlighet och pålitliga närvaro är hon mycket uppskattad av personalen på skolan och Pedagogpoolen. En elevassistent att lita på!

Karl-Erik Strand från Vasastan tog emot hedersomnämnande för Årets Senior.

– Jag är jätteglad över det här priset. Det är så vansinnigt roligt att få jobba i skolan. Inget annat jobb ger så mycket positivt tillbaka. Det är utan tvekan det roligaste jobb jag har haft!”, säger Karl-Erik.

Juryns motivering för Årets Senior lyder: Med Karl-Eriks stora engagemang och intresse för skola och undervisning är han en favorit bland elever och personal. Med sin gedigna erfarenhet av såväl livet som näringslivet delar han med sig av sin kunskap och bidrar till att skapa en positiv stämning i klassrummet. En sann förebild och inspiratör!

Det är förskolor och skolor som har nominerat vikarier. I juryn sitter Karin Jordås, generalsekreterare Mentor Sverige, Emma Rydell, bemanningschef Pedagogpoolen och Peder Hagen, VD Pedagogpoolen.

Det är förskolor och skolor som har nominerat vikarier som har uppfyllt kriterierna för Årets Vikarie. I juryn sitter Karin Jordås, generalsekreterare Mentor Sverige, Emma Rydell, bemanningschef på Pedagogpoolen och Peder Hagen, VD Pedagogpoolen.

Syftet med utmärkelserna är att skapa ett intresse kring vikten av vuxna förebilder i skolan och vikariens betydelsefulla roll.

– Samtidigt vill vi hylla Pedagogpoolens alla fantastiska vikarier. Vi strävar efter att ständigt utveckla vår verksamhet. För oss är det viktigt att hela tiden ställa höga krav på oss själva när det gäller utveckling, trygghet, kvalitet och att inspirera vår personal att vara goda förebilder, säger Peder Hagen, VD Pedagogpoolen.

Totalt 40 av de 1200 vikarier, som under 2016 arbetat på skolor och förskolor genom Pedagogpoolen, blev nominerade till Årets Vikarie. I tider av lärarbrist bör de som träder in och bidrar till att den dagliga verksamheten kan fortgå, självklart uppmärksammas. Behovet av personal i skolan är fortsatt stort och ett uppdrag som måste tas på största allvar. Därför är det viktigt att uppmärksamma goda förebilder på området.

Har du en kollega som arbetar som vikarie på din arbetsplats? Dags att visa uppskattning där det fungerar bra…

Skola och näringsliv i Helsingborg satsar på ungas idéer

Helsingborgsbaserade gymnasieskolan ProCivitas satsar stenhårt på utvecklingsarbete i olika former. Ett bland flera spännande projekt som påbörjades under hösten handlade om att eleverna började arbeta för att etablera kontakter med näringslivet. 

I samarbete med Helsingborgs IF, HIF, har två nya projekt skapats där eleverna på skolan och lokala organisationer blir inspirerade av varandra. Eleverna får ta del av mångårig erfarenhet från näringslivet och organisationerna får nya idéer från nästa generations entreprenörer. Det är ett sätt att bygga broar.

– Det började med att vi fick ett samtal från HIF. De hade hört talas om att vi brukar ha samarbeten med näringslivet och var intresserade av att jobba med oss. Vi tackade ja, och har genom samarbetet fått kontakt med deras sponsorer och samarbetspartners. Tillsammans med HIF har vi skapat två nya projekt, Case Night och En gränslös utmaning, berättar Katarina Lundin, programansvarig för Ekonomiprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet på ProCivitas i Helsingborg.

Det ena evenemanget, En gränslös utmaning, hölls under en eftermiddag i centrala Helsingborg, och målet var att knyta kontakter mellan elever och lokala organisationer.

– HIF har regelbundet träffar med sina sponsorer och samarbetspartners och de ville förnya den verksamheten. Då tog vi fram konceptet En gränslös utmaning, där organisationerna de samarbetar med får träffa några av våra elever för att hjälpa dem med deras UF-företag och samtidigt få värdefull inspiration, berättar hon i ett pressmeddelande.

Många nya kontakter knöts

Alla elever på ProCivitas i Helsingborg som driver UF-företag kunde anmäla sitt intresse för att vara med på En gränslös utmaning, och därefter tog skolan fram de fem UF-företag som fick vara med.

– Vi hade en intern uttagning på skolan där de elever som var intresserade fick pitcha sin UF-idé inför en jury, som sedan valde ut de fem UF-företag som hade varit mest kreativa och hade de mest utvecklade idéerna. Att arbeta så här ökar elevernas motivation och dessutom får de träning i att presentera sina idéer, säger Katarina Lundin.

Under En gränslös utmaning fick eleverna som driver de fem UF-företagen berätta om sina affärsidéer för de företag som HIF hade bjudit in. Därefter delades de totalt 40 representanterna från näringslivet in i grupper som fick ägna sig åt fördjupade diskussioner med respektive UF-företag om deras idé och plan för genomförande.

– Våra elever är kreativa och har höga ambitioner, men det de saknar är ju erfarenhet. Därför var det en fantastisk möjlighet att de fick träffa dessa organisationer som har mängder med erfarenhet av att utveckla och driva affärsidéer. I gengäld fick företrädarna för organisationerna möta framtidens företagare och ta del av nästa generations idéer om alltifrån att starta företag till marknadsföring, säger hon.

Frida Behrami, som går tredje året på samhällsprogrammet, var en av de elever som deltog på evenemanget. Tillsammans med tre klasskamrater driver hon UF-företaget Girls Needs UF, som är ett välgörenhetsprojekt till förmån för flickor i Sydafrika som missar skolundervisning på grund av att de saknar tillgång till mensskydd.

– När vi kom till evenemanget var det först lite nervöst, men det släppte så fort vi började berätta om vårt UF-företag. Det var väldigt roligt att representanterna från företagen engagerade sig och verkligen kom med bra feedback och nya idéer. Vi hade en väldigt trevlig men också lärorik dag där vi knöt många viktiga kontakter, säger hon.

Katarina Lundin är nöjd med att samarbetet med HIF gett så många beröringspunkter mellan skolans elever och det lokala näringslivet.

– Det var en positiv och inspirerande eftermiddag som gav båda parterna ett mycket bra utbyte, och att våra elever får långsiktiga kontakter inom näringslivet är guld värt. I vår vill HIF dessutom följa upp evenemanget med en ny träff där UF-företagen får berätta om hur deras arbete gått under året, säger hon.

Intensiva timmar med uppgifter från verkligheten

Det andra evenemanget som anordnades för att sammanföra elever och representanter från näringslivet är Case Night. Även detta togs fram i samarbete med HIF och ger eleverna i årskurs tre som läser företagsekonomi chansen att använda sina kunskaper i marknadsföring på case från verkligheten.

– Evenemanget arrangerades som en tävling för eleverna, som delade in sig i olika lag och arbetade intensivt en hel kväll för att lösa de affärsproblem som HIF och ett lokalt klädföretag delat med sig av. Vi inledde projektet med att HIF och klädföretaget fick berätta om sina verksamheter och utmaningar för eleverna, som sedan hade fram till klockan 23 på sig att ta fram kampanjer utifrån problembeskrivningarna, där målgrupper, budget och mål ingick, berättar Katarina Lundin.

– Dagen efter fick grupperna hålla 15-minuterspresentationer för organisationerna som bedömde elevernas analyser och strategier. Det lag vars förslag var mest kreativt och dessutom bedömdes vara enkelt att genomföra vann ett nyinstiftat vandringspris för sina kampanjer, berättar hon.

Det vinnande laget hade tagit fram ett förslag till HIF med en plan för marknadsföring på sociala medier för att locka besökare som vanligtvis inte ser fotbollsmatcherna på plats.

– Genom de olika förslagen fick både HIF och klädföretaget med sig flera nya goda idéer från de olika lagen om hur de kan nå ut till nya mottagare. Dessutom har Case Night varit väldigt givande för eleverna eftersom de fått arbeta i skarpt läge med en uppgift från verkligheten, säger Katarina Lundin.

– Sammantaget har dessa två evenemang, som vi planerar att genomföra varje år framöver, gett både våra elever och de organisationer vi arbetat med mycket nya och värdefulla erfarenheter. Det är viktigt att elevernas utbildning kopplas samman med näringslivet, och det har vi lyckats med här.

Följ kommande artiklar om skolans utmanande metoder för maximal kunskapsinhämtning här på horisonten.io.

Check inför Bett 2017!

För att verkligen förändra utbildning med hjälp av teknik, behöver vi lära av experter, leverantörer och inte minst av varandra som pedagoger. På Bett sker upptäckter. Upptäckter som ger dig verktyg att gå från ord till handling tillsammans med elever och kollegor, bygga broar mellan dagens och framtidens kunskapsbehov.

Det är naturligtvis viktigt att få ut så mycket som möjligt av en sådan här resa och det finns mängder av vägar att gå för att så ska ske. Arrangörerna av Bett-resor har förstått behovet av att sortera alla möjligheter och intryck som erbjuds den resande – inte bara under mässtaket utan också i världsmetropolen London! De ger dig även möjlighet att inspireras av samtidens stora thinkers & doers med världen som arbetsplats. Fokus på inspiration och innovation under ledning av dessa kända namn hjälper dig och kollegorna att komma vidare i ert skolutvecklingsarbete, med tekniken som stöd och tjänare för ett lärande på djupet.

Men! Det hela handlar också om att nätverka, att knyta kontakter, att skapa nya nätverk kring företeelser som på sikt kan utveckla den verksamhet du representerar och nå ända ut i klassrummen. Resan till Bett möjliggör de nya kontakter som öppnar dörrar till vidare utveckling. Hur får du då ut så mycket som möjligt av Bett 2017 och dagarna i London? Så här bygger du broar som leder till förändring.

Innova10nslista för maxad input under mässdagarna:

1) INTENTIONER. Fatta beslut om vad du vill få ut av mässan och dagarna i London. Varför ska du delta? För att lära dig nya saker? För att bygga relationer? För att ta bidra till att nya nätverk tar form? Eller för att komma bort från vardagen? Att ha dina anledningar klara, en efter en, skickar dig i rätt riktning och hjälper dig fokusera på det som är viktigt för din utveckling just nu.

2) BEHOV. Vad behöver din arbetsplats mest? Är det nya idéer och lösningar? Är det nya kontakter? Oavsett behov är det viktigt att du och dina kollegor är klara över era faktiska behov för den utveckling ni önskar ska ta fart. Hur ska ni uppnå detta? Tidplan? Vad ska ha hänt när det är dags för BETT 2017?

3) MATERIAL. Vad behöver du samla på dig i termer av material och information under Londondagarna? Finns det material du ska ta med härifrån och presentera för andra kring områden ni vill utveckla? Ha ALLTID aktuell kontaktinformation med dig! Se till att ha en bild på dig själv i eventuella appar och sociala medier så att folk känner igen dig och kan koppla ett ansikte till namnet.

4) INTRESSEVÄCKARE. För att etablera en relation och få en plats i någon annans medvetande behöver du ha kontakt med en människa tre gånger. Det måste inte nödvändigtvis vara öga mot öga utan kan likaväl ske genom digitala medier. Att göra ett gott intryck som leder till att människor kommer ihåg dig med en positiv känsla är viktigt – fundera på hur du kan få det att hända. Hur ska du få andra att bli intresserade av dig? Att presentera sig bör inte ta mer än 30 sekunder, därefter är det fullt fokus på den du har framför dig. Notera att människor sällan kommer ihåg vad du säger, däremot hur du får dem att känna sig…

5) SPRID ORDET. Låt kollegor och andra i branschen veta att du ska dit och var du kommer att befinna dig. Föreslå spontana mingel eller sammankomster där du är den som samlar ihop folk och ger möjlighet för dem att träffas – afternoon tea på väg till aktiviteter är perfekt i London. Inkludera istället för exkludera. Folk flest tycker om sammanhang där nya möjligheter kan uppstå. Gå från konsument till producent.

6) APPAR & SOCIALA MEDIER. Se till att du har alla relevanta appar som hjälper dig att effektivisera dina Londondagar och besök på Bett. Finns det något hypat event med app till som gör det enklare att följa? Kolla upp det innan du åker. Följ Bett 2017 i sociala medier, hitta kollegor och nätverka via olika grupper och arenor. Dela tipsen med dina kollegor så får du tillgång till fler kanaler. Vilka kommer vara på plats? Vilka av dem vill du bygga broar till? Använd tekniken, apparna för att möjliggöra dessa möten. Se till att fylla på med korrekt information om dig och berätta vad du vill, vad ditt syfte med Bett är. Som sagt, kom ihåg bild.

7) SKÄRP TILL DIG! Var glad, trevlig och ha ett öppet sinne! Även om du vaknar med tandvärk och hotellrummet är svinkallt. Tänk i nya banor. Fråga dig själv hur du skulle kunna bidra till utveckling oavsett sammanhang, att GE är lika viktigt som att åka till en mässa för att FÅ inspiration. När du GER får du per automatik. Kom ihåg att du är din organisations ansikte utåt… Hur vill du att människor ska minnas dig och dem du representerar?

8) NÄRVARO. När du deltar i arrangemang av olika slag är det oerhört viktigt att du är där! Inte bara fysiskt utan mentalt. Bestäm dig för att lägga rättningshögarna, förberedelse av utvecklingssamtal och annat hemma. Fokusera sedan helt på upplevelserna du möter och skapar tillsammans med andra. Då får både du, dina kollegor och andra personer ni möter ut mer av resan. Tabula rasa! Bort med alla utmaningar och orosmoment under dessa dagar. In med nya fräscha idéer och möjligheter. Intressera dig för andra människor, andra roller, andra organisationer och andra kulturer. Lyssna mer än du pratar och ställ frågor med syfte att lära dig något nytt i varje möte!

9) HUVUDNUMMER. Det finns en rad keynote speakers, namn som lockar oss till mässan. Alldeles säkert har de mängder av spännande erfarenheter i bagaget och mycket att bidra med men fastna inte enbart vid dem när du planerar ditt besök. Våga ta tag i något som är okänt för dig, det kan öppna helt nya dörrar. Passa på att tala med andra som är där för att lyssna, fråga varför de gjort just detta val. Självklart är det klokt att välja utifrån behov, men spännande att våga upptäcka nya inspirationskanaler också eller hur? Gör lite research och kolla in nya uppstickare helt enkelt.

10) CHECKLISTA. Gör en checklista för allt du vill uppleva och bidra med, dina önskningar och förväntningar, de resultat du vill ha. Det gör att du fokuserar på ”rätt” saker under resan. Where focus goes energy flows. På så sätt tar du personligt ansvar för resultatet av din resa och ditt mässbesök! Även om det arrangeras av någon annan…

EFTER MÄSSAN.

1) FÖLJ UPP. Det är kanske det viktigaste momentet för att din input ska ge output! Maila och ring, etablera vidare kontakt genom att lägg till alla nya namn du utbytt tankar och idéer med – i sociala medier du använder dig av exempelevis. Gärna direkt så att ni kommer ihåg varandra.

2) TA LÄRDOM. Uppdatera din checklista utifrån nya intryck och idéer om hur du kan utveckla ditt nästa besök!

Är du redo? Lets go! PS Har du en kollega som behöver tips för att få en fantastisk upplevelse av resan? Dela texten…

See you in London.

Redaktionen

14 saker du kan göra för att älska ditt jobb – varje dag!

Vill du uppleva en magisk termin? Vill du ha känslan av att du valt det bästa yrket, den bästa arbetsplatsen, de bästa eleverna med de bästa föräldrarna, de bästa kollegorna och de bästa cheferna? Vill du gå till jobbet varje morgon och sjunga everything is awsome… Tänkte väl det! Här är listan på 14 saker att göra, som kommer ge dig en helt ny upplevelse av ditt karriärval och inte minst din arbetsplats.

Lär dig något nytt.
Bestäm dig för att varje person som du kommer i kontakt med idag kan lära dig något nytt. Styr alla samtal, så att du får mer kunskaper om något som andra kan, som inte du behärskar eller har särskilt stor kännedom om. Det skapar magi i möten mellan människor.

Gör vad du kan. 
Det är alltid lätt att se vad som är omöjligt att göra. Det svåra är att se vad som kan göras. Finns det någon eller något som håller dig tillbaka? Lägg mycket mer av din uppmärksamhet på saker som du kan kontrollera istället för att ha ont i magen av det du ändå inte kan göra något åt. Vad kan du göra nu med en gång för att förändra? Du leder människor varje dag i processer, för att få dem att tro att en förändring är möjlig, behöver du visa att du kan förändra. Allt börjar med dig. Din uppgift är att hjälpa andra till insikten om att gräva där de står…

Gör ett experiment – var positiv.
Försök att inte säga något negativt eller fördömande på hela dagen. Det kommer sannolikt först inte att gå, men försök. Har du väl bestämt dig kommer du att uppleva oerhört mycket positiv förändring och glada tillrop i omgivningen.

Bli en del av lösningen. 
Titta närmare på områden inom ditt jobb där det finns problem eller där något saknas. Ta fram lösningar på de här problemen. Om du inte kommer på lösningar, så gå vidare till nästa brist och leta efter svar och dela med dig av dina tankar till någon som kan hjälpa dig att sätta bollen i rörelse. Även om inget förändras, så blir du i alla fall en person som försöker att ändra på saker på ett konstruktivt sätt. En vis person sa att det viktigaste med ett problem inte är lösningen, utan styrkan vi får av att leta efter och kanske hitta den… walk the talk – vilken förebild du blir för såväl kollegor som elever.

Berätta om bra saker. 
Nästa gång någon gör något för dig som är mer än vad du hade förväntat dig – berätta det. Det känns alltid bra att berömma andra. Det gäller alla i omgivningen.

Lär dig släppa irritationen. 
Gör en lista på saker som verkligen irriterar dig på jobbet. Var specifik. Häll ut allt ditt gift på pappret. När du är klar med listan går du tillbaka till punkt ett och går sedan igenom allt som du har skrivit ner igen och tittar på vad du kan göra åt varje enskild punkt. Skriv ner vad du kan göra. Titta också på vad du inte kan göra något åt och släpp det. Erkänn att en del av sakerna är lite smålöjliga och inte är värda att förstöra humöret för.

Skapa flow. 
Flow är definitionen på ett tillstånd där du glömmer bort tiden och bara gör något. Finns det något som du gör på jobbet som ger dig flow? Vad är det? När du hittar den aktiviteten, så måste du försöka skapa ett jobb eller en hel karriär runt det. Ta reda på vad som orsakar en sådan känsla hos var och en av dina elever. Visa dem vägen till att hitta sin passion! Och låt dem utforska hur en karriär kring det kan skapas…

Hitta ditt varför.
Om du reflekterar över det som har varit och tänker på när du fick det jobb du har nu – vilka aspekter av jobbet var det som var viktiga för dig då? Försök att komma ihåg hur spännande du tyckte att det var med just de sakerna. Gör sedan en lista över tio skäl till varför du fortfarande gillar ditt jobb och lägg listan någonstans där du kan se den då och då. Att lyfta motivationen till ytan är viktigt för oss alla, i mötet med eleverna kan ni tillsammans utforska varför lärande är intressant och givande. Se till att ni har listorna någonstans där ni ser dem ofta, helst varje dag.

Träna din flexibilitet
Ställ in dig på att bli en person som accepterar tillfälliga försämringar om resultatet blir långsiktiga förbättringar. Många drar sig för att ändra på saker som inte fungerar bara för att de tycker att det blir för jobbigt under övergångstiden. galet tänkt. Tänk istället att det måste bli sämre innan det blir bättre. Märk väl att för de elever du möter kommer förmågan att adaptera i en föränderlig värld vara helt avgörande för deras välmående och framgång. Stretcha flexibiliteten tillsammans. Det är inte hur vi har det utan hur vi tar det som avgör mycket i tillvaron, eller hur…

Skapa din egen framtid.
Vad har du gjort för att skapa din framtid? Om du inte har gjort något redan är det dags att sätta igång nu. Vad vill du ha ut av ditt jobb? Ta små steg, men se till att ta dem, så att saker börja hända idag. Ta tiden att reflektera och se till att eleverna du möter också får möjlighet till detta.

Skriv en skitlista.
Den innehåller allt som du ständigt skjuter upp för att det känns så jobbigt. Gör en av de där sakerna varje dag, så är de snart borta från skrivbordet och du slipper dessutom den gnagande olustkänslan som du annars bär med dig. Låt eleverna skriva sina…

Plocka fram din mest entusiastiska ådra.
Sälj in idéer till andra på samma sätt som du skulle göra om du pratade med en extremt uttråkad elev. För att få andra att vakna till och tycka att saker är roliga ska du prata mindre om strukturrationaliseringar och mer om sånt som är kul, spännande och så klart effekterna av arbetsinsatserna.

Överraska dina kollegor.
Lär dig ett trolleritrick som du kan använda på nästa möte eller under nästa presentation. Lägg ut ett pussel i kafferummet och se om det blir lagt. Gör likadant i ditt klassrum.

För alla heliga hästars skull, omvärldsbevaka!
Låt någon som vill läsa in sig på veckans, månadens, årets, framtidens branschnyheter och sammanfatta dem så att alla får ta del av dem. Gör det i kollegiet och viktigast av allt – se till att ta reda på vad eleverna bevakar, vilka trender de ser, var och vad de lär sig utanför det vi för närvarande definierar som skola!

 

Ökad kunskap om hur hjärnan fungerar kan förbättra elevernas resultat i skolan

Hjärnfonden efterlyser närmare samverkan mellan skolan och neurovetenskapen för att förbättra inlärning och resultat. Kunskapen om arbetsminnet, hjärnans formbarhet och behov av sömn och fysisk aktivitet är viktiga faktorer som kan påverka lärandet.

En ny vetenskap om lärandet har vuxit fram i samband med att pedagogik och experimentell psykologi kombinerats med neurovetenskap.Den nya kognitiva neurovetenskapen har bidragit till att förstå vilka mekanismer som hänger ihop med inlärning. Kunskapen hjälper oss att snabbare upptäcka barn med svårigheter och utveckla nya metoder som kan förbättra inlärning. I Storbritannien och USA satsar man stort på dessa områden.

– Vi behöver hjälpa alla barn att utvecklas och nå sin fulla potential. Det gäller inte minst barn med särskilda behov. Vi tycker skolan borde utnyttja den vetenskap som finns om inlärning, hjärnans formbarhet och behov in i klassrummet. Det skulle gynna alla, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Att omsätta kunskapen om vad som påverkar vår inlärningsförmåga och betydelsen av tillräcklig sömn och fysisk aktivitet, skulle kunna förbättra skolresultaten för alla elever.

Tre faktorer som har betydelse för hjärnans inlärningsförmåga

1. Arbetsminnet
Arbetsminnet som har stor betydelse för förmågan att koncentrera sig och klara av uppgifter som att läsa och räkna, kan variera kraftigt bland barn och ungdomar. Det är därför av stor betydelse att tänka på vilket lärande som passar den enskilda eleven. För elever som har en sämre förmåga att minnas har digitala verktyg visat sig vara avgörande för att träna upp arbetsminnet och få hjärnan att komma ihåg saker bättre. Det ser fortfarande mycket olika ut på olika håll gällande tillgång och kunskap kring området i Sveriges skolor.

Det är också viktigt att barn inte ser sig som bra eller dåliga utan som snabbare eller långsammare, men att all förmåga förbättras med träning, och att hjärnan är formbar.

2. Sömnens betydelse
Forskning1 visar att tillräckligt med sömn är viktigt för att barn ska kunna prestera så bra som möjligt. Tonåringar i åldern 14-17 bör sova 8-10 timmar per natt och skolungdomar i 6-13 årsåldern, 9-11 timmar. Det är viktigt att skolan men även föräldrar får insikt om hur elevers sömn påverkar deras möjlighet att fatta beslut, förmåga att vara vakna på lektionerna och ta till sig ny information.

När vi utsätts för mentala påfrestningar som till exempel vid prov eller tentamen stiger nivån av stresshormoner. För lite sömn riskerar att man inte kommer ihåg det man har lärt sig tidigare lika väl2. Tonåringar har biologiskt sett mycket svårt att vakna tidigt på morgonen. Deras biologiska klocka släpar efter under tonåren så att de både går och lägger sig och går upp senare3. Senareläggning av skolstarten på morgonen har redan gjorts i vissa delar av landet, men framförallt i USA.

3. Motion och fysisk aktivitet
Även motion och fysisk aktivitet har effekter på hjärnan. Vi blir mer koncentrerade och stresståliga, vårt minne förbättras och kreativiteten ökar vid regelbunden fysisk aktivitet. Forskare förespråkar minst 20 minuters fysisk aktivitet varje dag. En studie i Finland4 undersökte kopplingen mellan stresskänslighet och fysiskt aktivitet. Barnen som fick utföra de stressrelaterade övningarna fick helt enkelt en stegmätare. Barn som tog många steg varje dag reagerade inte lika starkt på stress. Med hjälp av magnetkamera har man kunnat se att barn med bra kondition hade större hippocampus och bättre resultat på minnestester.

För mer information kontakta gärna:
Sophie Ternheim, pressansvarig Hjärnfonden, 0730-92 63 00, sophie.ternheim@hjarnfonden.se
Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden, 0730-51 75 54 anna.hemlin@hjarnfonden.se

Källor:
1) Owens et al., Arch Pediatr Adolesc Med. 2010;164(7):608-614; Dewald et al. Sleep Med Rev. 2010;14(3):179-89.)

2)Cedernaes et al. Sleep. 2015;38(12):1861-8.
3) Roenneberg et al. Curr Biol. 2004;14(24):R1038-9
4) Martikainen, S et al Journal of clinical endocrinology and metabolism 2012 DOI:10.1210/jc.2012-3745
5) Mynewsdesk.com

 

Just nu pågår Hour of Code – så här kommer du igång!

”Hour of Code är en global rörelse som når tiotals miljoner elever i över 180 länder. Vem som helst kan arrangera en Hour of Code var som helst. Det finns en-timmes-övningar på över 45 språk. Inga förkunskaper behövs. Lämplig ålder: från 4 till 104 år”.

153,680 Hour of Code evenemang pågår just nu runt om i världen, 446 äger rum i Sverige! En siffra som naturligtvis kan växa – utan begränsning. Hoppa på tåget och prova tillsammans med eleverna du också. Det är fritt fram närsomhelst under året att köra en timmas kod men den samlade insatsen pågår den 5 till den 11 december 2016.

Kom igång!

Hour of Code får du hjälp att steg för steg koda tillsammans med eleverna.

Så här kommer du igång med pedagog Stockholm:

Ny avhandling: Pisa-mätning viktig för rektorer

Internationella kunskapsmätningar av skolresultaten är ett fungerande sätt att utvärdera den svenska skolan även om de inte säger allt. Det anser lärare och rektorer i en ny avhandling av Daniel Arnesson vid Umeå universitet.

– Lärare, rektorer och skolchefer anser det viktigt att Sverige placerar sig väl i internationella kunskapsmätningar. För dem handlar det om landets framtida konkurrenskraft, säger Daniel Arnesson i ett rykande färskt pressmeddelande.

Doktorsavhandlingen baseras på intervjuer med rektorer och lärare vid tolv skolor i fem kommuner samt med skolcheferna i respektive kommun. Intervjuerna genomfördes läsåret 2011-2012, innan resultaten av Pisa 2012 eller Pisa 2015 hade kommit.

Såväl lärare som rektorer och skolchefer såg internationella kunskapsjämförelser som giltiga utvärderingar av den svenska skolan. Det är rimligt att jämföra olika länders resultat även om mätningarna inte inrymmer skolans hela uppdrag, ansåg de. Pisa-undersökningarna var det slags internationella mätningar som rektorer och lärare kände bäst till.

Det finns skillnader i vad olika yrkesgrupper betonar i intervjuerna. Skolcheferna framhöll de internationella kunskapsmätningarnas stora betydelse för det lokala utvecklingsarbetet, trots att sådana mätningar inte visar resultatet i enskilda skolor eller kommuner. Rektorer och lärare tyckte däremot att mätningarnas direkta påverkan på verksamheten varit modest. Mätningarna hade ändå haft ett stort indirekt inflytande genom att de legat till grund för politiska beslut, menade de.

– Lärare, rektorer och skolchefer var vid intervjutillfället medvetna om att resultaten hade försämrats över tid och de ansåg att något måste göras. Men de ville inte beskriva det som att den svenska skolan var i kris, säger Daniel Arnesson.

Skolchefer och rektorer sökte framförallt orsaker till de dalande svenska resultaten inom skolan, exempelvis brister i tidigare styrdokument och i lärarnas kompetens. Lärarna lyfte delvis andra anledningar till resultatnedgången, som bristande förutsättningar och förhållanden utanför skolan.

Utöver Pisa-mätningarna har kunskapsmätningarna TIMSS, PIRLS och ICCS ingått i intervjuerna i avhandlingen. Pisa är en förkortning av Programme for International Student Assessment. Pisa drivs av Organisationen för samarbete och utveckling, OECD, och genomförs vart tredje år.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna
Daniel Arnesson
090-786 61 02
daniel.arnesson@umu.se

Om disputationen
Daniel Arnesson, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, försvarar måndag 12 december sin avhandling PISA i skolan – Hur lärare, rektorer och skolchefer förhåller sig till internationella kunskapsmätningar. Fakultetsopponent: Professor Anders Arnqvist, Avdelningen för rektorsutbildning, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Uppsala universitet. Naturvetarhuset, sal N320, kl.13.00-15.00, Umeå universitet.

 

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

 

*Källa: Mynewsdesk

Trendbrott: Elever i svenska skolor bättre i matematik och naturvetenskap!

Just nu pågår skolverkets presskonferens om stigande resultat i matemaik och naturkunskap i svensk skola. Glädjande för skolsverige att få ta del av positiva resultat och rapportering kring detta. Så här förklarar skolverket mätningen i ett pressmeddelande. Hela presskonferensen finns att beskåda på skolverkets webbsida.

Elever bättre i matematik och naturvetenskap

Den internationella kunskapsmätningen TIMSS 2015 visar ett trendbrott. Efter försämringar i tidigare undersökningar så förbättras nu de flesta resultaten. Fjärdeklassarna förbättrar sig i matematik och når samma nivå i naturvetenskap som i förra undersökningen. Åttondeklassarna blir bättre i både matematik och naturvetenskap.

– Vi ser ett tydligt trendbrott efter flera år med fallande resultat. Det är mycket glädjande. Eleverna har lärt sig mer och det jobbet har de gjort tillsammans med sina lärare säger Mikael Halápi, vikarierande generaldirektör på Skolverket.

Tre av fyra resultat förbättras

TIMSS 2015 är en internationell studie som undersöker fjärde- och åttondeklassares kunskaper i matematik och naturvetenskap. Jämfört med den förra undersökningen TIMSS 2011 förbättras alla resultat utom ett som ligger kvar på samma nivå.

– Matematik årskurs 4. Eleverna presterar i snitt 519 poäng. Det är en förbättring med 15 poäng jämfört med TIMSS 2011.

– Naturvetenskap årskurs 4. Eleverna presterar i snitt 540 poäng. Det är på samma nivå som i TIMSS 2011.

– Matematik årskurs 8. Eleverna presterar i snitt 501 poäng. Det är en förbättring med 16 poäng jämfört med TIMSS 2011.

– Naturvetenskap årskurs 8. Eleverna presterar i snitt 522 poäng. Det är en förbättring med 13 poäng jämfört med TIMSS 2011.

Bred uppgång

Både hög- och lågpresterande elever når bättre resultat i TIMSS 2015. Fler elever presterar på högre kunskapsnivåer och färre elever presterar på de lägre kunskapsnivåerna jämfört med TIMSS 2011.

– Vad förbättringarna beror på behöver undersökas närmare av oss och forskarsamhället. Samtidigt vet vi vad som bidrar till en bra skola. Nu gäller det att fortsätta utveckla undervisningen, få fler att vilja bli lärare och ge skolan rätt förutsättningar. De förbättrade resultaten är glädjande, men vi har fortfarande en bit kvar till toppresultaten från mitten av 1990-talet säger Mikael Halápi.

Jämförelse med andra länder

I TIMSS 2015 deltog totalt 57 länder. De svenska resultaten jämförs med övriga EU- och OECD-länder som deltar i studien. I matematik presterar svenska elever, såväl fjärdeklassare som åttondeklassare, något under genomsnittet i EU och OECD. I naturvetenskap presterar fjärdeklassarna över genomsnittet och åttondeklassarna på genomsnittet.

Hemresurser har fortsatt stor betydelse

TIMSS 2015 visar att det finns ett starkt samband mellan elevers resultat och de resurser de har med sig hemifrån. Det handlar bland annat om föräldrarnas utbildning, antal böcker i hemmet och om man har eget rum. För svenska åttondeklassare har skillnaderna mellan elever med olika mycket hemresurser ökat.

Mer om TIMSS

TIMSS är en förkortning av Trends in International Mathematics and Science Study.TIMSS är tillsammans med PISA den största internationella kunskapsmätningen. Totalt deltog 580 000 elever i TIMSS 2015. TIMSS genomförs vart fjärde år och mäter fjärde- och åttondeklassares kunskaper i matematik och naturvetenskap. Svenska åttondeklassare har deltagit i fem av sex undersökningar sedan starten 1995. Svenska fjärdeklassare har deltagit sedan 2007.  I TIMSS 2015 deltog 294 skolor med drygt 8 000 elever.

Barns digitala kompetens i förskolan – nu vill skolverket ha dina synpunkter

Fram till den 1 december är det möjligt att lämna synpunkter på hur digital kompetens ska skrivas in i förskolans läroplan. Syftet är att det ska bli tydligare hur förskolan ska utveckla barnens digitala kompetens och innovativa förmåga skriver skolverket på sin webbsida.

Nu är det alltså möjligt för dig och dina kollegor på förskolan att sitta ner och formulera era förslag och på så sätt påverka er och barnens framtid! Vad vill ni och varför? Vad ska barnen få med sig ut i livet? Hur förbereder vi dem på bästa sätt redan tidigt i livet?

Det nuvarande förslaget är alltså ute på remiss och det är möjligt att lämna synpunkter via e-post. Skicka dina synpunkter till: digitalkompetens@skolverket.se

HÄR läser du remissen i sin helhet.

SETT syd – inspirationskälla med både bredd och djup

Vilken är den absolut viktigaste frågan du behöver svar på för att utveckla din undervisning och elevernas lärande nu? Så att det skapar mening och förbereder eleverna för den verklighet vi tror att de kommer att leva och verka i om så där tio, femton år…

Stort, eller hur? Behovet av mötesplatser som SETT syd är uppenbart. Delvis för att konkretisera både frågor och svar som sedan kan omsättas i skolpraktiken. Men kanske främst för att ytan samlar de allra flesta aktörer i skolsverige och därmed utgör en ovärderlig källa till omvärldsbevakning. Något som skolan generellt behöver se, förstå och integrera som en nyckel till utveckling i jakten på relevans.

Det finns ett enormt sug i skolsverige efter input för att starta eller fortsätta skapa möten mellan pedagogik och digitalisering, inifrån verksamheten – för att möta behoven utifrån. Med viss variation är det just inspirationsytan i föreläsningsform på SETT syd som verkar vara viktigast för ett stort antal besökare, när redaktionen ställer frågan till ett hundratal.

– Vi är här för att få inspiration. Föreläsningarna sätter igång tankar och idéer om hur vi kan göra. Möjligheten att dra lärdomar och nytta av andras erfarenheter är ett steg i den utveckling vi ständigt arbetar med. Vi sparar enormt mycket tid och kraft genom att samla intryck och ta del av det andra gör. Praktiska exempel på genomförande är en av de stora vinsterna i det kollegiala lärandet. Ibland tänker jag att hela Sverige är fullt av lärare som uppfinner hjulet igen, var och en på sin egen kammare, reflekterar Anette och hennes kollegor från en grundskola i Malmö. Därför behöver vi den här inspirationsytan och vi är mycket glada att SETT syd startat. Det förenklar avsevärt att inte behöva resa så långt och gör ju att fler kollegor tillsammans kan dela upplevelsen fortsätter hon.

Utställardelen är av av intresse för att få kännedom om vad de olika leverantörerna faktiskt kan hjälpa till med och inte minst för att få prova, se och granska tekniken och de nyheter som kommer. Även om flertalet av de besökare vi talar med inte är beslutsfattare vill de kunna påverka valen som görs utifrån behov i respektive klassrum.

– SETT syd har tagit ett jättekliv sedan förra årets etablering och årets upplaga erbjuder dubbla formatet. Som lärare vill jag kunna påverka och framförallt ge beslutsfattarna input kring pedagogiska aspekter och förutsättningar i vår verksamhet gällande inköp av digitala verktyg och utrustning. Att därför få möjlighet att samtala med produktutvecklare och andra användare samt själv testa och få guidning är oerhört värdefullt. Större delen av läsåret befinner vi oss i klassrummet med våra elever, vilket vi ska. För att kunna hålla oss ajour med den tekniska utvecklingen men kanske framförallt skapa en relation till branschen är mötesytan mellan föreläsningarna på SETT oerhört viktig, menar Marie som undervisar i språk.

Det är just dessa givande samtal i mellanrummen, mellan föreläsningarna, där den riktiga kollaborationen påbörjas och tar fart. Sett syd är som ett mänskligt kraftfält där pedagogik, teknik och entusiasm möts som i en nyskriven äventyrsberättelse. Viktiga kontakter som för skolans utvecklingsberättelse framåt knyts och skapar rörelse i systemet. Vi vet att möten som engagerar ger möjlighet till lärande och utvecklad kunskap. Vi bör naturligtvis fundera över hur detta förändrar verkligheten för eleverna. Kanske får vi ett tillfredsställande svar kring detta när alla vi som deltar har en tydlig agenda med vad vi vill och varför vi är där. Den som tar sig tiden att söka dessa svar blir en effektiv, transformerande länk mellan vardagsrealismen vid skolbänken och kraftfältet på SETT.

I slutet av november öppnar portarna till SETT norge – ett skollandskap vi bör lära mer om, av och med. Vi ses där!

Konkreta tips för hur skolor kan minska näthat!

I dagarna publicerade Statens medieråd ett pressmeddelande och en artikel om No hate-dagen den 4 november. Här finner skolsverige konkreta förslag på hur en kan arbeta direkt i klassrummet för att gemensamt minska näthatet. Följande text är ursprungligen publicerad på Statens medieråd, den innehåller så viktigt material att vi väljer att återpublicera och hänvisa till de konkreta uppgifterna här. Varsågoda!

Den 4 november är det No hate-dagen – en dag då unga manifesterar mot näthat i sociala medier. Under veckorna före och efter sprider Statens medieråd material för att stötta pedagoger och bibliotekarier att ta upp frågan om hur vi beter oss på nätet.

Bild

34 procent av 13–16-åringar känner någon som råkat ut för elakheter på nätet*.

Hur bemöter vi varandra i sociala medier? Hur är tonen i onlinespelen? Vad är okej och vad är inte okej? Vilket ansvar har jag? Och vad ska den som drabbas av elakheter eller hat göra?

Inom ramen för No Hate Speech Movement har Statens medieråd tagit fram undervisningsmaterial, affischer, foldrar, poddar och filmer om näthat. Vi har samlat det på myndighetens webbplats under fliken No hate här ovanför.

För att underlätta för pedagoger och bibliotekarier har vi satt ihop förslag på två paket med material:

Arbeta mot näthat – paket för pedagoger

Jag vill jobba i klassrummet – kort introduktion.

No hate i skolan – metodmaterial om näthat.

Vad gäller juridiskt på nätet? – metodmaterial och poddar som enkelt förklarar juridiken.

Unga berättar och ”youtubers” mot näthat – korta videor att använda som ingång till diskussioner.

Sett näthat? Gör så här – tips för hur man kan stötta.

Hit kan man vända sig – här kan drabbade få hjälp.

Arbeta mot näthat – paket för folkbibliotek

Affisch mot näthat – för föräldrar. Att skriva ut och sätta upp.

Folder om näthat – för föräldrar. Skriv ut och sätt upp eller sprid länken till foldern i ett nyhetsbrev eller via mejl. Foldern finns på svenska, engelska, somaliska, arabiska, franska och persiska.

Jag vill prata med mitt barn – här finns en kort video för föräldrar, råd om hur man kan prata med sitt barn om internet och fakta om kränkningar.

Fördjupning om näthat – för vuxna som vill veta mer.

Sett näthat? Gör så här – tips för hur man kan stötta.

Hit kan man vända sig – här kan drabbade få hjälp.

*) Siffran kommer från Statens medieråds undersökning Ungar och medier 2015.

Fakta om No hate-dagen

Den 4 november hålls en stor manifestation i sociala medier. Primär målgrupp är barn och unga mellan 11 och 18 år, men alla kan delta genom att ”kärleksbomba” i sociala medier – sprida goda budskap märkta med hashtag #NoHateSE. Manifestationen hålls för tredje året i rad. Förra året spreds över 2 000 bilder med kärleksbudskap bara på Instagram, och många skolor och skolbibliotek uppmärksammade dagen, som i år infaller på höstlovet.

Detta är No Hate Speech Movement

No Hate Speech Movement syftar till att göra internet bättre. Kampanjen vänder sig i första hand till barn och unga. Den ska bidra till ökad kunskap om främlingsfientlighet, sexism och liknande former av intolerans, bättre förmåga att utnyttja mänskliga rättigheter och vara demokratisk delaktig, en källkritisk hållning och stärkt eget kritiskt tänkande i relation till medier. I uppdraget ingår att ”värna demokratin mot våldsbejakande extremism genom att stärka barns och ungas medie- och informationskunnighet”. Statens medieråd ska särskilt se till att kampanjen även når barn och unga med kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar.

Bakgrund till kampanjen

Rasistiska och sexistiska budskap, elakheter, trakasserier och mobbning har blivit en ovälkommen del av livet på nätet för många. Särskilt utsatta är barn och unga. För att stärka dem och ge dem verktyg att hantera och motverka näthat, driver Statens medieråd sedan 2013 kampanjen No Hate Speech Movement. Initiativet kom från Europarådet, och Statens medieråd har regeringens uppdrag att fortsätta kampanjen till och med 2017.

MakerDays – skolsveriges viktigaste forum för utveckling?

Så äntligen öppnades dörrarna till två mycket efterlängtade dagar av total makeryra. Lindholmen befolkades av entusiastiska människor som fyllde hela Gothenburg Film Studios för att lyssna till invigningen. Hundratals lärare, rektorer och andra intressenter som fyllde den enorma studion uppmuntrades av MakerDays initiativtagare Carl Heath att direkt tala med minst två okända personer. Grunden i all form av lyckat nätverkande är den magiska koppen kaffe, när alla tagit turen om automaterna som skänker liv i flytande form, studsade ett förväntansfullt sorl mellan svartmålade väggar, golv och tak.

MakerDays var tänkt som en mötesplats, ett rum för lärande och utforskande i gränslandet mellan skapande, digitalisering och kreativitet. Det blev något mycket mer än så. Besökarna deltog i ett lärande genom informella, nätverkande, delade och görande aktiviteter, och lät sig inspireras av föreläsare.

Under MakerDays workshopass fick besökarna tillfälle att träffa utställarna i Makerhallen. Var och en av utställarna på MakerDays var där av en anledning – det material de presenterade hjälper till att främja makerkulturen och lärandet på olika sätt. Till skillnad från en vanlig utställningsarena fick besökarna, i mindre grupper möta alla utställare i tur och ordning. Så skedde av två anledningar. Dels för att utställarna skulle få en chans att visa vad deras material kan användas till men lika viktigt för att besökarna skulle få en chans att testa och ställa frågor.

Inledningstalade gjorde Jonas Linderoth som förde fram sin syn på skolans uppdrag. Linderoth lade vikt vid skolans kompensatoriska uppdrag och att skolan i första hand skall vara en brygga till det eleven inte har möjlighet att tillägna sig hemmet. I detta fall handlar det då om avancerad teknik. Idén om att pumpa in digitala verktyg i form av iPads och enkla datorer i våra skolor, att spela spel som Minecraft eller använda sociala medier i undervisningen är inte vägen att gå menar Linderoth. Det krävs betydligt mer för att verkligen kunna tala om ett lärande. Och det är baskunskaperna som ska prioriteras. Linderoth sammanfattar sitt perspektiv enligt följande i sin presentation:

-Spel och annan mjukvara har en unik kommunikation och konstnärlig potential

-I ett makerperspektiv kan denna potential tillvaratas och ge barn och ungdomar en ny plattform för att uttrycka sig.

-Detta perspektiv implicerar att man ser Makerkulturens egenvärde och inte som en tjänare åt de där riktigt viktiga baskunskaperna.

När Carl Heath presenterade de båda key notetalarna, gjorde han det naturligtvis både innovativt och diplomatiskt genom att betona vikten av att bli utmanad i sitt tankesätt.

Till skillnad från Linderoth betonar Linda Mannila Makerkulturen som drivkraft i skolans digitalisering och knyter det till samhällsutvecklingen i stort. Programmering har blivit ett omtalat element som del av allmänbildningen. Som ett led i detta inför allt fler länder programmering som en del av läroplan och styrdokument på olika sätt.  Mannila tog delvis avstamp i arbetet med den finska läroplanen som införs nu, och utgick från våra mänskliga beteenden i förhållande till den tekniska utveckling som under senare år fått allt större plats i vår vardag. Hon avfärdar inte baskunskaper som viktiga, däremot adderar hon vikten av förståelse för de digitala strukturer som styr våra beteenden. Här blir Makerkulturen en konkret ingång som leder till konkret förståelse.

MakerDays som mötes- och bildningsplats har satt spår och gjort starkt intryck. På sikt kommer arrangemanget sannolikt att ta lika stor plats och bli minst lika viktig som Bokmässan i Göteborg traditionellt är och har varit för lärare. Skillnaden i bildning ligger just inom begreppet Maker och det praktiska skapandet för lärande. MakerDays ger en helt annan förståelse med fokus på vårt digitaliserade samhälle och elevers förståelse för den tid de lever i.

En stor eloge till Carl Heath & Co, Interactive Institute och övriga partners som driver utvecklingen framåt. MakerDays är och kommer att fortsätta vara ett helt nödvändigt och mycket uppskattat arrangemang.

Nyfiken på mer? KLICKA!

James Nottingham: Allt startar med din vision

I dagarna utmanar James Nottingham tankegångar och attityder hos en hel de lärare och rektorer runtom i landet. Den här gången handlar det om att bli medveten om om vad han kallar de mentala modeller som styr våra tankar och handlingar. Nottingham poängterar vikten av att ha en tydlig vision för vad du strävar efter att uppnå med din organisation eller för dina elever.

– Den som siktar på inget träffar varje gång. Att ha en tydlig vision är ett första viktigt steg för att överhuvudtaget kunna utmana till att nå nästa nivå eller utveckla nya färdigheter. För att vi skall kunna leda andra i arbetet som handlar om att gå mot visionen är det helt nödvändigt att vi har koll på de mentala modeller som styr vår egen verklighetsuppfattning. De mentala modeller som styr din inställning kommer antingen att hjälpa dig, eller stjälpa dig. Frågan är då  vilka ändringar du behöver göra i dina mentala modeller för att nå visionen. Vilka av dina modeller är konstruktiva och driver dig framåt och vilka utgör hinder för dig?

James Nottinghams arbete med Challenging Learning innebär verkligen utveckling på alla plan för den som vill nå ny professionell höjd. Att ständigt utvecklas och bli bättre är en process som hålls levande just genom att vi hela tiden arbetar med våra mentala modeller och på så sätt ifrågasätter varför vi gör som vi gör och om det faktiskt leder oss framåt. Inte en enda gång fokuserar han på resultat och mätningar som verktyg för utveckling. Han ifrågasätter det starka fokus på PISA-resultat vi har i Sverige och medvetandegör hur testerna faktiskt sker. Han betonar också konsekvensen av en testfixerad skolkultur.

– Eleverna väljer (när de ställs inför en valmöjlighet) i de allra flesta fall den enklaste vägen för ett bra resultat, eftersom de när uppfattningen om att det är så de får beröm. Det vill säga att slutresultatet är det som fäller eller friar. Det är en väl utbredd existerande mental modell som vi vuxna behöver utmana. Genom att visa vägen och fokusera på utvecklingen och berömma den får vi uppleva ett annat engagemang hos eleven. När vi endast efterfrågar att hen skall bevisa vad hen kan och fokuserar på det, krymper vi världen och kraften av lärandeprocessen.

Frågorna om hur vi kan få unga människor att tänka mer, jobba hårdare och utmanas mer i förhållande till det som står i våra styrdokument ligger till grund för allt James Nottingham sysslar med. Han jobbar internationellt och beskriver kulturella skillnader i det han ser. I Sverige finns en uppfattning om att skolan skall vara rolig. Det skulle James vilja byta ut mot utmanande. När vårt lärande utmanas blir det intressant. Att få jobba hårt, lära sig klara av viss press och träna uthållighet är mycket viktiga färdigheter för livet. Anledningen till att han fokuserar på progress är att det i de flesta fall leder till ett ännu större mått av ansträngning.

Här kan du höra James Nottingham berätta om vad ett utmanande förhållningssätt gör med en människas lärande.

Innan han utbildade sig till lärare arbetade James på en svingård, för amerikanska Röda Korset och som assistent i en skola för döva barn. På universitetet tog han examen från lärarutbildningen och arbetade därefter som lärare och ledare i grundskolor och gymnasier runtom i Storbritannien. Så småning om kom han att grunda ett prisbelönt projektet som stöder både utbildning och organisationer i hela nordöstra England.  James är väl känd i hela Skandinavien för sitt arbete med John Hatties Visible Learning. Internationellt är han känd för sitt arbete med challenge, progress, Philosophy for Children och the Learning Pit. Den här veckan befinner han sig alltså på svensk mark och i samarbete med Lin Education utmanar han nu lärare och rektorer.

Jag är din röst i världen!

Hur är det egentligen när du precis har kommit till en ny geografisk plats på världskartan, med flykten i bagaget och en enkel biljett?

Hur är det egentligen när du har massor att berätta, saknar ett giltigt språk och ingen vill lyssna?

Hur är det egentligen att ständigt bli bedömd utifrån det politiska klimatet i landet du lämnat?

Hur är det egentligen att ständigt bli bedömd utifrån ett geografiskt område, om vilket de nya medmänniskornas omdöme, vilar på färdiga, ogenomträngliga sanningar?

Hur är det egentligen med vem du är…

De första åren
var orden fadda i munnen
och överallt trampade man
på minerade fält där
en eller ett
den eller det
närsomhelst kunde brisera

De första åren var undergivna
lågmälda samtal
och behärskade rörelser
man var en objuden gäst
en främling…

Dessa rader inleder en av dikterna ur den i dagarna nyutkomna episkt berättade samlingen Jag är din röst i världen. Vi möter vi författaren, föreläsaren och översättaren Namdar Nasser som elegant och naket flyttar oss rakt in i hjärtat av sorgen över påtvingad flykt. Han delar fragment av minnen från tiden vid fronten i krig, tar oss vidare med i möten med platser och människor i en vakuumlik tillvaro som objuden gäst för att så småningom finna vägen att berätta  Det är en diktsamling som ger oss möjlighet till identifikation. Genom sitt bildrika språk ger Namdar Nasser läsaren verktyg att förstå vad som föreligger de resor många miljoner människor i vår tid tvingas göra.

– I början gör det ont och allting är bräckligt. Vi hade så mycket att berätta och dela med oss av men saknade orden och språket att nå ut. Många dörrar stängs för den som inte talar språket, även för den som talar det men med viss brytning och felsteg i grammatikens djungel, lägger Nasser till med sorg i rösten. Den första tiden handlar om att delvis skapa en ny identitet genom språket. Men att samtidigt vårda det du vuxit upp med. Tänk dig att du från en dag till en annan lämnar allt du har här. Ditt hem, din hund, dina vänner, din familj, din skola, ditt jobb. För att aldrig mer gå på de välbekanta gator du tagit för givet. Att kanske aldrig mer krama din mamma, din syster eller bror. Att kanske aldrig mer få tala ditt språk utan att folk tycker att du är konstig, mindre vetande och därmed mindre värd. Att kanske göra sitt livs svåraste resa för att vakna upp i en ny verklighet, i ett nytt regelverk med nya sociala koder. Att det plötsligt är viktigare för människor att veta var du kommer ifrån, hur länge du varit här och om du trivs, än hur du mår, vad du vill i livet och hur du kan bidra till en ännu bättre utveckling. Det gör den första tiden mycket svår, för alla.

För Namdar Nasser handlar arbetet om att tillgängliggöra de känslor som följer en sådan här livsomvälvande händelse för att bygga broar människor och samhällen emellan.

– Min önskan är att människor här skall få möjlighet att välja nyfikenhet och förståelse istället för rädsla och hat. Här tror jag att berättelsens kraft kan hjälpa till. Det är mycket lättare att välja det förra när vi har en relation till det som tusentals människor idag erfar.

För de minnesbilder och fragment som rymmer de starkaste känslor och upplevelser lämpar sig den berättande dikten mycket väl. På komprimerat utrymme fångas hela spektrat och det går verkligen att förstå, eller i alla fall identifiera sig med känslorna ur uppbrott, glädje, ilska och sorg. Alla är de universella känslor. Det spelar inte längre någon roll var vi kommer ifrån och vilka kulturyttringar vi känner igen. Namdar Nasser klär det djupt mänskliga i vacker språkdräkt.

Alla gryningar är blodspräckta
inget sker längre utan fruktan
alla ord sägs i tystnad
och en antydan till förfall
tungt som ett sista andetag
hänger över hustaken

Den här staden
luktar en sviken förälskaelse
en härsken bön
den här staden
har jagat bort fullmånen
och förvisat vallmoblommorna
den här staden
har gripit alla glada toner
och stängt ute leendet

Den här staden
har planterat falska minnen
på husfasaderna
och målat alla fönsterrutorna svarta
den här staden
har bytt ut namnen på alla gator och torg
och gjort alla sina invånare till främlingar
den här staden
har byggt om horisonten
till gravplatser
och försäkrat att alla
ska få tillbaka sina liv
vid ett annat liv

Jag vill kliva ur bilen
be tiden att stanna
ge mig en blick
den ska göra avtryck
ge mig en väska
den ska rymma glömska
jag ber bilen att stanna
jag vill kliva ur tiden

 

Vill du boka med Namdar Nasser som föreläsare eller ta del av hans böcker? Klicka HÄR.

Soundtrack of our lives – Ian Person: Om att lära för livet

Passionen för musik har följt Ian Person så länge han kan minnas. Redan som liten bar han med sig plattor  och spelade upp dem i förskolan. Med förskolepedagogernas godkännande lät han barngruppen inspireras av Elton Johns Yellow brick road om dagarna.  Gitarr började han spela som nioåring, på egen hand. Notläsning fanns det inte tid för. Med passionen som enda ledsagare spelade han sig först in i punkens värld och det var känslan av glädje över att få prova sig fram tills det lät bra, som utgjorde bränslet. När han var 11 år bildades första bandet och fritiden fylldes av kreativa upplevelser och erfarenheter. Skapandet tog tidigt plats och har sedan dess varit en stark drivkraft. I skolan däremot blev han ganska snabb uttråkad och gick med i skolkören för att få luft från den vanliga undervisningen.

En så musikaliskt begåvad kille måste ha gillat musiklektionerna. Eller? På gymnasiet hade Ian etta i musik (viket ju kan tyckas helt absurt för någon med sådant gehör och med så stark passion och kreativitet). Det är just sådana här exempel som gör att vi får möjlighet att tänka en gång till. Varför blir det så?

– När jag tar del av det min dotter får göra i skolan ser det helt annorlunda ut än min egen skolgång. De går på konserter, provar att spela en mängd olika instrument, får lära sig att läsa noter och mycket annat. Jag tror att det är oerhört viktigt att utgå från barnets intressen, att ta reda på var passionen finns, menar Ian. Och att att därifrån skapa möjligheter till nya intryck. Förse barnen med upplevelser av vad som faktiskt är möjligt att använda sin kreativitet till. Att visa barnen, leda dem till att upptäcka andra scener med andra mål än de som kanske möjliggörs vanligtvis i skolan eller i hemmet, har stor betydelse för deras kommande utveckling. Jag skulle gärna se att skolan hade en mer vägledande roll ut i samhällets alla möjligheter. Att även förmedla och se lärande utanför skolans befintliga ramar. När jag tänker tillbaka stod jag som liten framför spegeln med ett badmintonrack och drömde mig bort till stora scener och jublande publik. Jag såg det framför mig och hämtade mod i musiken och mina idoler. Jag hade gärna fått en bredare introduktion till vad som var möjligt för någon med mitt intresse och min passion.

Själv drömde sig Ian bort genom de många vinylomslagen som bjöd på resor i musikernas magiska värld. Och det gick ju bra ändå, trots den där ettan i musikämnet… Sedan dess har han hunnit spela i band som Stonefunkers, Soundtrack of our lives, gjort solokarriär,producerat och skrivit filmmusik.

Att arbeta kreativt är verkligen ett lärande för livet.

– Som musiker och medlem i ett band är det oerhört många andra förmågor som tränas, ovärderliga sådana och definitivt användbara inom andra yrkesområden. Kommunikation och konflikthantering i grupp blir ju ofta påtagligt i konstnärliga gruppkonstellationer. Att ha sin passion som inkomstkälla är både en gåva och en utmaning skrattar Ian. Jag har verkligen fått möjlighet att träna mina social skills och lärt känna mig själv.

Ian själv tar ofta rollen som den pådrivande diplomaten  i skapandeprocesserna och i genomförandet av allt som hör livet som musiker till.

– Vi som jobbar så här blir blir självlärda projektledare genom alla de arbetsområden som följer med jobbet. Som producent ansvarar du för budget, att leda en grupp människor mot mål, sköter alla externa kontakter och all kommunikation och mycket mer. Jag tror att vi, för att skapa ett mer lärande samhälle skulle behöva frångå vår svartvita bild av yrkesroller. Utbildning är en sak, ett lärande i livet och de utmaningar vi ställs inför är en annan. Vi är alla bärare av massor av kunskap. Hur kan vi frångå fixeringen vid mätning och att ha papper på allt? Människor i mer kreativa yrken behövs även i andra delar av samhället men vi stoppar många gånger kreativiteten för att vi inte har rätt utbildning på pappret.

Som musiker och i Ians fall har livet i omgångar fyllts av fantastiska upplevelser. I form av utlandsvistelser, turnéliv, grammy awards och inte minst vinsten av att skapa något själv.

-Vad vi än väljer att gå för väg i livet handlar det om att behålla sig själv. I skolan, i arbetslivet och inte minst relationer. Det har nog varit en av de viktigaste lärdomarna. Det är en fantastisk känsla att stå på scenen inför ett hav av människor, att medverka i Jay Leno show och att få se världen, men jag är ändå samma person. Även om du som människa kastas mellan olika världar i ett och samma liv landar du ändå alltid i dig själv.

Om sig själv säger Ian att han är något blyg. Det offentliga strålkastarljuset har egentligen aldrig intresserat honom men att spelningarna har alltid varit en enorm adrenalinkick. Men även en bekräftelse på att det han skapat har varit bra.

– Livet som musiker har inneburit en enorm utveckling konstaterar Ian. Inte minst med hjälp av den tekniska utvecklingen. För oss som inte läser noter har teknik och digitalisering verkligen skapat helt andra möjligheter och underlättat produktionen enormt. Nu har vi möjlighet att leka oss fram och testa så många fler varianter av den musik vi skapar. Förr tog jag fram musik steg för steg och spelade in på kassettband. En process som krävde mycket tid. Nu går det så mycket snabbare och enklare att hantera. Visst påverkar digitaliseringen lärande och utveckling i alla former. Just musikbranschen har ju tvingats anta helt nya former som ett resultat av utvecklingen. Det gör ju att vi inte står still utan tänker nytt. Så kommer det naturligtvis alltid att vara. Det är kanske något att tänka kring, gällande skolan också ler Ian.

Nu går Ian sin egen väg i nya sammanhang. Han gör soloplatta och fortsätter komponera filmmusik. Vi bjuder på senaste låten:

 

 

 

 

 

#framtidenslaromedel

Framtidens lärande och skola kommer alltmer att anpassas utifrån vår tids samhälle, livsstil och ideal. Vi har under lång tid haft stort fokus på resultat och mätningar. Men utifrån vilken verklighet? Det har blivit dags att lyfta blicken och titta på omvärlden ur ett annat perspektiv. Varför har utbildning och skola i nuvarande form förlorat i värde och blivit ointressant för de som till stor del utgör den, våra elever? Vi jagar ständigt lösningar på resultat. Vad skulle hända om vi flyttar fokus till behov? Och vad skulle hända om debatten förflyttas från att handla om vad som fungerade förr – till att spegla just de behov och den utveckling vi ser nu? Hur ser världen på framtidens läromedel och vad kan vi lära av det?

I oktober har du chansen att uppdatera bilden av vad som händer i omvärlden. På Framtidens Läromedel möts pedagoger, rektorer och leverantörer i en av nordens största konferenser. Genom workshops, inspirerande föreläsningar och pedagogisk pub sker bildandet av nya nätverk för vidare lärande och omvärldsanalys.

När redaktionen möter Sara projektledare för konferensen Framtidens Läromedel fördjupar hon förståelsen för varför konferensen är ett viktigt led i svensk skolutveckling, men också för pedagogerna på ett individuellt plan.

– I år står samverkan i fokus. Skolutveckling handlar till stor del om att både verksamheter och personer vidgar sina vyer och sitt eget lärande. Därför satsar vi på praktiska workshops och möjlighet till möten där erfarenhetsutbyte kan äga rum och göra att nya nätverksytor tar form. De samverkansytor konferensen skapar ger praktiska verktyg som gör det möjligt att  förändra praktiken.

Ju fler desto bättre

Delar kollegorna i en verksamhet gemensamma upplevelser och nyvunna kunskaper är sannolikheten större att det leder till förändrad praktik. Det är också positivt att flera nivåer ur verksamheterna är representerade.

– Konferensen utgör en plattform för omvärldsanalys, utbud, metoder, aktuell forskning och mycket mer delger Sara. Det innebär att lärare och rektorer som hämtar inspiration och delar upplevelser, lättare konkretiserar och praktiskt omsätter vad de är med om, fortsätter hon entusiastiskt.

Projektledarens tips för en maxad konferensupplevelse

– Det viktigaste är att gå in och delta med ett öppet sinne. Att sätta mål för vad du som besökare vill uppnå med konferensen gör att du får ut mer av upplevelsen. Det kan handlar om att bestämma sig för vilka människor du vill knyta kontakt med, eller ämnen du vill starta diskussioner kring. Just samverkan handlar mycket om vad du vill bidra med, vad du vill agera på i de olika fora som presenteras. För en bra upplevelse behöver alla vara aktiva deltagare, inte endast passiva lyssnare. Du kan se dig själv som strateg i ditt eget utvecklingsarbete. Vad behöver du göra då?

Workshops och spännande influenser

En av de mycket intressanta workshops som går av stapeln leds av Felix Gyllenstig Serrao, förstelärare på Frölundaskolan i Göteborg. Utifrån sitt framgångsrika arbete med elever vars tillvaro präglas av socioemotionella problem och diagnoser har han blivit en uppskattad föreläsare. Genom spel och gamification som pedagogiskt verktyg når eleverna tillsammans med Felix helt andra nivåer i sitt lärande.

Hands on Science står bakom de populära robotarna Bee-Bot, Blue-Bot och charmiga Dash.

– Vi vill höja intresset och förståelsen för naturvetenskap, programmering, teknik och matematik. Med hjälp våra produkter och arbetsmaterial kan vi på ett enkelt sätt visa och förklara hur saker och ting i vår omgivning fungerar. Vi försöker alltid tänka framåt och ligger i framkant när det gäller programmering i skolan. Vi har utvecklat en progression av olika robotar och datorkort så att alla från förskola till lärarhögskola kan hitta produkter för att komma igång med programmering. På Framtidens Läromedel kommer vi att visa upp detta under den Pedagogiska Puben samtidigt som vi kör en workshop med nya, spännande BBC Micro:Bit. Vi kommer att ha vår Hands-on pedagog Sofia Winedal på plats. Sofia är grundskollärare och har stor erfarenhet av att undervisa i ”making” och programmering. Det känns som en självklarhet att vi samarbetar med Framtidens Läromedel för att informera lärare om de stora möjligheter som finns när de börjar undervisa i programmering.

Du kan fortfarande anmäla dig och ditt team till konferensen.

Vill du bli inspirerad och få nya idéer till hur du kan jobba redan nu? Susanne Jönsson är en av de kreativa och inspirerande lärare som verkar på Dahlhemsskolan i Helsingborg. Hon arbetar en hel del med Blue-Bot och Bee-Bot och hennes roliga lektionsplaneringar hittar ni HÄR.

Vi ses på konferensen i Stockholm den 18-19 oktober. Delta och diskutera vidare under #framtidenslaromedel