Hur hamnade jag här?

Jag sitter i mina elevers klassrum och en fråga poppar upp i mitt huvud: Hur hamnade jag här, som chefredaktör på Horisonten? Tyvärr har jag inget vettigt svar på frågan. Det enda jag vet är att skolans vägar äro, stundtals, märkliga.

Nu kanske du undrar vem ”jag” är. Jag heter Anders Enström, och jag arbetar på Östra grundskolan i Skogås (Huddinge Kommun) som lärare i matematik, naturvetenskap och teknik. Jag har under fyra års tid rest runt till många skolor och föreläst om digitala verktyg i undervisningen.

Jag kommer fortsätta att föreläsa och hålla workshops om digitala hjälpmedel. Men även undervisning kommer vara en stor del av mitt liv. Jag tycker det är viktigt att ha en fot kvar i verksamheten. Därför kommer jag att fortsätta undervisa de klasser jag idag undervisar.

Visst har svensk skola många utvecklingspunkter. Bland annat släpptes de nya kursplanerna för någon vecka sen. Programmering står onekligen i fokus nu. Jag har läst många artiklar som har ondgjort sig över all fortbildning som lärarna ska behöva gå. Jag tänker precis tvärtom. Fortbildning är kul. Och viktigt! Fort- och utbildning är en av grundpelarna i alla människors utveckling. Programmering kommer att vara en stor del våra nuvarande elevers framtid. Därför gäller det att vi omfamnar ändringarna i kursplanerna, och ser de som möjligheter och inte som problem. Och tänk på allt som styrs av programmering; busskort, trafikljus och din smartphone är bara tre exempel på detta.

Går utvecklingen i svensk skola för långsamt?

Jag svarar, utan tvekan, ”ja” på den frågan. Därför är de nya riktlinjerna ett steg i rätt riktning. Nu kavlar vi upp ärmarna och visar att vi KAN!

Om ett par veckor kommer det finnas en spännande artikel att läsa om E-sport och dataspel. Dessutom utlovar jag spännande artiklar som är författade av verksamma lärare, som vill lyfta positiva saker i svensk skola. Jag tycker själv att jag håller på att samla ihop ett grymt stall av lärare som vill berätta sin historia om lärandets underbara vägar. Stay tuned!

Jag kommer, självklart, fortsätta skriva texter, som förhoppningsvis utmanar tänkandet och skapar debatt i skolsverige. Texten om en läxfri skola (som du hittar här) är fortfarande Horisontens mest lästa, men jag hoppas att det rekordet raderas ur historieböckerna under våren. 

Min tanke är att göra Horisonten till en plattform för både elever och vuxna. Känner du elever som vill publicera sina texter på Horisonten, hör av er! Jag har ett par idéer till, som jag återkommer till. Mitt råd är; läs Horisonten och följ våra kanaler i sociala medier. Det här blir kul, jag lovar! 

Har du en idé, ett uppslag eller ett event som du önskar att Horisonten bevakar, hör av dig till mig på: anders.enstrom@horisonten.io

Avslutningsvis vill jag tacka Annica för hennes arbete med att skapa ett magasin som handlar om skola. Lycka till Annica, med dina framtida projekt!

Receptet för lyckad digital transformation – pedagoger och barn i centrum

För att en digital transformation som tillför värde skall äga rum, behöver verksamheten och dess ledare ha människan i centrum. Målet är att nå ett fördjupat och förstärkt lärande med hjälp av att integrera digitala verktyg utifrån människors behov och koppla det samman med forskning och utveckling. Ur ett demokratiskt perspektiv är målet också att skapa förståelse för den omvärlds- och samhällsutveckling som sker, där omgivningen vi människor lever i digitaliseras alltmer.

Vilka hinder och möjligheter finns gällande digitaliseringen i samhället och inom skolan just nu?

Generellt i Sverige är den digitala mognaden relativt hög, men inom förskola och skola är det väldigt blandat. Likvärdighet kan vi inte tala om ännu eftersom skillnaderna fortfarande är så stora, både gällande verktyg men även handlingsplaner för att fylla med relevant innehåll. Många vill enligt läsarundersökning komma igång, och de som redan är igång önskar mer tid till både egen och workshopbaserad kompetensutveckling för att ligga i fas med utvecklingen.

Just kompetensen är en utmaning. Både inom förskola, skola och näringsliv. I en nyligen genomförd studie säger hela 39 % av svenska företag att kompetens och förståelse för den digitala utvecklingen saknas! En motsvarande undersökning i skolsverige skulle vara mycket intressant. Generellt har mekanismerna för en digital agenda inte definierats utan digitaliseringen ses på många håll fortfarande som ett teknikprojekt – både inom skola och näringsliv. Fortfarande arbetas det med två digitala organisationer ute i verksamheterna, privata såväl som kommunala, det vill säga en klassisk IT-organisation och en utvecklingsorganisation.

Det behövs en ny kompetens för att ta sig in i den digitala framtiden. Svaret ligger i ledningen av all verksamhet. Det krävs helt enkelt en ledning som förstår den digitala utvecklingen.

Fem faktorer för att nå digital framgång:

1) Börja med att skapa förståelse och kunskap om digitaliseringen i ledningen. När ledningen når insikt om hur digitaliseringen förändrar och varför vi kan utveckla det vi gör med digitaliseringen som stöd blir det mycket lättare att ta ett helhetsgrepp om kommunikation, fortbildning och allmän förståelse i hela organisationen.

2) Ledningen behöver skapa förutsättningar i organisationen för att driva igenom digitala arbetssätt, endast så kan människorna som verkar där komma fram till varför och hur. Förutsättningar kan vara att skapa en organisation och struktur som frigör tid för planering, analys och reflektion. Led för din nästa och för den verklighet där hen kommer att befinna sig!

3) Alla behöver vara medvetna och ha förståelse för att allt inte blir helt rätt omedelbart. Det är inte vart vi startar utan vart vi landar som blir det intressanta att lära av för att sedan ta nästa lopp och göra det bättre. Ledningen behöver lägga tid på att skapa förutsättningar och att få personalen att förstå varför och på så sätt engagera sig.

4) ALLA på alla plan i verksamheten och av yttersta vikt pedagogerna, behöver vara medvetna om att det vi lever i en tid där vi delar, mellan pedagoger, skolor, geografiska områden, nationellt, internationellt för att utveckla lärande tillsammans!

5) Se att DU och din organisation, oavsett vilken roll DU har, arbetar i en bredare kontext. Vi sitter inte längre fast i stuprör eller silos. Det är till stor del en av digitaliseringens vackra förtjänster. Med en öppen hand kan vi ta emot hela världen, med en knuten näve slår vi undan alla möjligheter. Analoga som digitala.

I förskolans och skolans värld är vi alla ledare. Vill du vara en som bromsar eller en som släpper handbromsen och låter utveckling för att lära ske?