Näringslivet om varför Fridolins digitaliseringsstrategi är viktig

I slutet av förra veckan kom så ett efterlängtat besked om riktning för digitalisering av svensk skola. Det har väckt en mängd reaktioner. Klart är att många välkomnar att digitalisering och programmering nu officiellt finns på agendan. Men är detta tillräckligt? 

Vi har under senare tid sett ett allt mer aktivt agerande från näringslivet i form av olika evenemang och insatser som syftar till att betona vikten av att förbereda barn och unga för den tid som väntar. Förbereda för den arbetsmarknad vars skriande behov av kompetens ser att näringsliv, skola och politiska beslutsfattare behöver samverka – för att utvecklingen skall ta fart och kunna tillgodose rekryteringsbehoven. För att det är allvar nu. Många är de röster som välkomnar initiativet och många är de röster som uttrycker att det inte är tillräckligt! Att regeringen missuppfattat vad digitaliseringen egentligen handlar om.

Idag författade VD:n för ett av Sveriges mest snabbväxande IT-företag ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin. Bolaget har sedan länge engagerat sig i frågan om att införa programmering i skolan och samma vecka som regeringen presenterade denna satsning höll bolaget en programmeringsdag på Böskolan i Göteborg, där en klass gick vidare i en kampanj bolaget sjösatte innan årsskiftet, med syftet att väcka intresse för frågan i låga åldrar.

”Kära skolminister Gustav Fridolin,

Det är med stor glädje jag tar del av nyheten att ni från regeringens sida nu tar det faktum att IT-branschen hotas av en oroväckande kompetensbrist på allvar och gör slag i saken genom er satsning för att digitalisera skolan införa programmering som en del av undervisningen redan i grundskolan. Jag är övertygad om att detta är precis vad vi behöver för att utvecklingen ska börja gå i rätt riktning, och ser mycket fram emot att se hur det förslag ni nu lagt ska ta form i svenska skolor framöver.

Consid, det IT- och managementkonsultbolag som jag själv var med och startade år 2000 och som idag är ett av Sveriges absolut snabbast växande bolag med snart 450 anställda, har sedan länge sett den bekymmersamma utvecklingen av en stor kompetensbrist i vår bransch. Därför har det varit en självklarhet för oss att ta denna fråga på allt större allvar. Det var därmed inte för intet vi innan årsskiftet sjösatte en kampanj där vi bjöd in samtliga svenska grundskolor att tävla om en programmeringsdag med oss. Böskolan i Göteborg stack ut i sin ansökan och det var med stor glädje vi förra veckan genomförde den utlovade programmeringsdagen hos dem. Att se barnens nyfikenhet när de fick prova på allt ifrån att bygga en app till att hacka en hemsida bekräftade vår övertygelse om att programmering som en del av undervisningen i skolan är en given väg att gå för att vårt land ska utvecklas i rätt riktning.

Bästa skolminister, jag är oerhört ödmjuk inför det faktum att det tar tid att införa den här typen av inslag i skolan. Men jag skulle vilja att vi diskuterar hur vi kan komma framåt så snabbt som möjligt i denna viktiga, eller låt oss säga avgörande, fråga. Det faktum att Europa beräknas sakna omkring en miljon utvecklare 2020 – om tre (!) år – är otroligt oroväckande. Vi behöver agera nu för att vi ens ska hinna börja gå i rätt riktning innan denna ovälkomna kris är ett än större faktum än den är idag. Därför vädjar jag till dig att våga lyssna till oss som driver de bolag där kompetensbristen märks av som mest. Jag vill understryka att den satsning ni från regeringens sida nu valt att göra är ett stort kliv i rätt riktning som jag som vd för ett bolag i branschen det främst berör är mycket glad över. Men jag vill också vädja till dig att ni ska ta detta på stort allvar. Jag blev mäkta förvånad när man under 2016 valde att tillsätta en minister som ska hantera både den viktiga frågan om digitalisering, och den stora bostadsfrågan, i ett och samma uppdrag. Jag hoppas att ni ser hur otroligt viktigt det är att få in programmering som en viktig del i läroplanen för våra skolor, och gör detta på riktigt.

Jag vill genom detta enkla brev bjuda in till en dialog där vi kan diskutera hur vi – för det är inte längre er som regering vi talar om, utan oss, som politiker och näringsliv som går samman för att tillsammans driva Sverige i rätt riktning – tillsammans kan se till att er satsning blir precis lika bra som den behöver bli för att vi ska se en effekt av detta i vår bransch inom en snar, snar framtid. Vi hinner inte vänta längre – det måste ske någonting nu.

Jag vill tacka skolministern för er planerade satsning. Det går inte nog understryka hur viktig den är. Jag ser mycket fram emot en dialog med dig och regeringen kring hur vi tillsammans på bästa sätt kan driva denna oerhört, oerhört viktiga fråga framåt.

Vänliga hälsningar

Peter Hellgren

Vd Consid AB

Förhoppningsvis inser och förstår ansvariga politiker att det är hög tid att just samverka. Att ett lands utveckling inte får isolerar genom att konsekvent konservera en av våra viktigaste verksamheter för just utveckling – skolan. Vi måste öppna upp och ta in expertis utifrån, lyssna av inåt och omdefiniera vad uppdraget är.  Vi befinner oss i en tid där innovation och hållbar utveckling måste gå före traditionellt revirtänkande. Då återstår samverkan där spetskompetenser från olika håll gemensamt bidrar till lösningen. Det är naivt att tro att vi löser detta genom att utbilda alla lärare till programmerare. Vi MÅSTE tänka STÖRRE än så. Och det snabbt.

Full fart! Svensk Edtech går samman – den saknade länken är äntligen på plats

Idag lanseras Swedish Edtech Industry, en helt ny branschorganisation som samlar de företag som verkar inom edtech i Sverige och syftet är att driva frågor för en kvalitativ digitalisering av det svenska utbildningssystemet. Etablerade bolag, startups och investerare kraftsamlar och bygger ett nätverk som stärker svensk edtech, både på hemmamarknaden och för export.

Bakom initiativet står Jannie Jeppesen, hon har stark förankring i utbildningsbranschen och med i bagaget har hon rollen som rektor och lärare. Nu är det alltså Svensk Edtech som ska lyftas och digitaliseringen av svensk skola ta fart på allvar. Jannies roll blir att skapa förutsättningar och samla aktörerna inom den svenska EdTech-industrin för att påskynda utvecklingen.

LÄS ÄVEN: Edtech BETT 2017 – Vad händer i Sverige?

EN BRANSCH I SNABB TILLVÄXT

I Sverige är edtech en miljardmarknad som växer och tillväxttakten förväntas bli än högre de närmsta åren. Globalt är edtech en av de fem snabbast växande marknaderna. De befintliga stora aktörerna vidareutvecklar sina digitala lösningar, samtidigt som antalet nya bolag inom området växer snabbt. Den nystartade branschorganisationen är först med att renodlat fokusera på de bolag som levererar tjänster och produkter kopplade till utbildning, en stor och bred sektor.

– Digitalt befinner sig utbildningssektorn i början av sin resa. Det krävs både ökade kunskaper om digitaliseringens möjligheter att effektivisera och höja utbildningens kvalitet hos beställaren, skolhuvudmännen, precis som att vi i branschen behöver samarbeta i högre grad. Teknologi utvecklas i snabb takt och branschens know-how om möjligheter att lösa problem eller utmaningar i utbildningsverksamheten behöver tas tillvara. Det behovet vill vi nu möta, när vi startar en branschförening, säger Peter Mattisson, ordförande i styrelsen för Swedish Edtech Industry och VD CIMON.

“PRECIS VAD SOM BEHÖVS!”

– Initiativet är efterlängtat, svensk edtech befinner sig i ett momentum och det har saknats ett forum för att bygga ett starkt nätverk mellan etablerade bolag, startups, investerare och utbildningssektorn. Redan innan lanseringen har föreningen över trettiofem medlemmar brättar Jannie Jeppesen, VD Swedish Edtech Industry.

– Initiativet är precis vad som behövs! Vi vet att en framgångsfaktor för innovation och tillväxt i nya branscher är just starka nätverk både nationellt och internationellt. Det skall bli vansinnigt spännande att få vara med och skapa förutsättningar för att Sverige skall bli ledande inom edtech, både kring att utnyttja digitaliseringens möjligheter i utbildningssektorn, men också som en framtida exportbransch, avslutar hon.

Swedish EdTech Industry är en ideell förening. Initiala medlemmar vid lanseringen är CIMON, Bonnier Education, Digiexam, Digilär, e-daycare, EduChemVR, Furhat Robotics, Hypocampus, Invigos, IST, Kikora, Langoflow, Liber, Lightning hunt, Lingio, Jaramba/Streamience, MV-Nordic, Natur och kultur, Non-Violence Education International, Nära hjärtat, Optolexia, Psydentify, Progressiveiq, Quirkbot, Sana, Schoolsoft, Schoolido, Scription, Skolon, Stratsys, Storimi, StudyBee, Soundtrap, Svensk talteknologi, Tieto, Vklass, och Zcooly.

 

Edtech: Står för Educational Technology. Branschen omfattas av en bredd av tjänster och produkter såsom läromedel, provverktyg, lärplattformar, administrativa system, hårdvara, nätverk, kommunikationslösningar och kompetens.

 

Källa: Swedish Edtech Industry

Elever från 6 olika länder samverkar kring klimatfrågor – lokalt och globalt

Idag, den 13 december, går startskottet för ett treårigt EU-projekt som involverar lärare och elever från 6 olika europeiska länder. Sverige är värdnation för Erasmusprojektet European student’s climate report och det är Strömbackaskolan i Piteå som representerar Sverige. Initiativtagare och koordinator är Göran Dahlén, internationell koordinator, Piteå kommun.

Idén till hela projektet är inspirerat av Fredrik Marklunds och Tony Lindfors arbete med hållbarhetsfrågor där elever från Sjulnässkolan har medverkat.

-Med utgångspunkt i deras arbete började jag fundera på hur vi skulle kunna samverka på liknade sätt med fler länder. Eftersom jag arbetar dagligen med internationella frågor och är van att ansöka om och driva EU-projekt så tog idén till det här projektet form, säger Göran Dahlén.

Efter cirka ett års planerande och ett första möte med projektgruppen i september så rullar nu projektet i gång på allvar med start på Strömbackaskolan i Piteå. Under fyra intensiva dagar kommer lärare och elever att arbeta med klimatfrågor med fokus på norra Europa i allmänhet och Piteå i synnerhet.

Europeisk elevrapport om klimatet och ett nytt läromedel
Syftet med projektet är dels att ta fram en europeisk elevrapport om klimatfrågan och dels att utveckla ett pedagogiskt läromedel om hållbarhetsfrågor. Luleå tekniska universitet kommer att vara med under hela resan och är det är Ulrika Bergmark, biträdande professor i pedagogik, som kommer att utvärdera projektet och arbeta med att ta fram det nya läromedlet A teacher´s guide for working with students´awareness and students´ knowlede in the field of global warming and climate change.

Den italienska klimatorganisationen ARPAE (Agenzia Regionale per la prevenzione, I´ambiente e l´energia dell´Emilia-Romagna) kommer också att vara med som kompetensstöd under projektets gång.

Projektmedel för dessa tre år är 2,5 miljoner kronor. Då medverkar projektdeltagarna med lön från sina ordinarie tjänster.

Urval av klimatområden och deltagare
En viktig del i arbetet är att länder och städer som är med i projektet representerar olika klimatområden i Europa. Från norr till söder, öst till väst och från kust och ö till inland. Länder och platser som deltar i arbetet är Sverige (Piteå), Slovakien (Zilina), Frankrike (Paris), Italien (Parma), Spanien (Cambrils) och Grekland (Kos).

-Det varierar lite från land till land hur man valt ut deltagarna. Från Strömbackaskolan deltar tio elever och två lärare. På måndag kväll anländer två lärare och två elever från de andra länderna. Eleverna kommer att bo inneboende hos varsin svensk elev, berättar Göran Dahlén.

Resor och delrapporter
Från Piteå och Strömbackaskolan har man valt att låta de medverkande eleverna åka på varsin resa till någon av de andra orterna. Elever från årskurs 1-3 medverkar i projektet och de deltar alla under Luciaveckan i Piteå. På varje ort kommer en delrapport att skrivas som är specifik för just den regionens klimatutmaningar. Dessa rapporter kommer att sammanställas i slutet av projektet.

De två lärare som arbetar med projektet, Annika Nilsson och Jan Enström, kommer att vara med under hela projekttiden. De har tillsammans med koordinator, lärare och elever en spännande och intensiv arbetsvecka att se fram emot.

-Det känns jättebra och det är riktigt roligt att vi kommer igång med arbetet. Det är stort att få vara med att utveckla ett läromedel för hållbar utveckling tillsammans med lärare och elever, säger Göran Dahlen, koordinator för European student’s climate report.

 

Källa: Piteå kommun

10 omvärldstrender 2017 och de nya rollerna på arbetsmarknaden

Härom dagen var det återigen dags för Kairos future att delge sin omvärldsspaning inför 2017.  Samtidigt lanserar Veckans affärer de coolaste jobbtitlarna för 2017. Något att diskutera, för frågan är hur väl skolan förbereder eleverna för de nya organisationer som växer fram? 

Lägg märke till förändringen som skett från tio-i-topp-lisan 2014! Den tekniska utvecklingen driver fram nya roller på en alltmer flexibel – och entreprenöriell? – arbetsmarknad. Vad påverkar oss nu och framöver? Hur kan vi förhålla oss när vi vet?

2017 är det detta vi kommer att se mer av…

Organisation Flexibility Manager
I en tid som kräver ett flexibelt arbetssätt – där organisationer ständigt behöver anpassa sig till omvärlden – behövs denna roll för att se till att organisationen är rätt rustad, flexibel och inte stagnerar.

Personal Teacher
Personal Trainer är för kroppen. Nu kommer Personal Teacher – som tränar knoppen. Fortbildning är avgörande för alla, och denna roll är experten som hjälper till att sätta upp en personlig plan för utbildning och utveckling.

Self-leader
Mellanchefer blir färre och vi måste i högre utsträckning leda oss själva. Självledarskap heter det då – en roll alla behöver ta nästa år.

Self-management Consultant
Många behöver utveckla sitt självledarskap. Den här rollen guidar och coachar individer med utgångspunkt utifrån de starkaste beteendekompetenserna i en era som är talangernas tid.

Futorologist
Framgång ligger i att kunna se in i framtiden. Kundernas ändrade beteende, trender och teknisk utveckling är tre huvudområden denna roll har koll på för att kunna ge råd om rätt riktning.

AI coach
AI lär sig själv om oss som individer, våra vanor och beteenden vilket gör att den här helt digitala rollen kan bli människans bästa vän.

Private Data Detective
Vissa har samma lösenord till allt, andra kopplar inte upp sig på öppna nätverk. De flesta har ingen koll alls. Det här är en mix av städare, polis och advokat i en digital värld där vi inte vet vilka spår vi egentligen lämnar efter oss.

Personal Mental Trainer
En PMT hjälper oss att komma tillbaka till vem vi själva är mitt i all transformation och digitalisering. Det blir experten på hur vi ska få rätt mind-set och mobilisera kraft för att uppnå mål och mening.

Drone Traffic Controller
Drönaren blir framtidens butler som förser oss med det vi behöver när vi behöver det. När luften fylls med små snabba farkoster blir den här rollen avgörande för att skapa ordning i trafiken.

Team Facilitator
Mellanchefernas tid är förbi. Individer och specialister leder sig själva, men jobbar tillsammans i olika konstellationer. Att facilitera processer och skapa förutsättningar för effektiva samarbeten är en attraktiv kompetens framöver.

2014 såg listan över de bästa jobben ut så här på va.se

1.       Systemutvecklare (8,4/10)
Yrkesgruppen som ligger bakom utvecklingen av spel som Candy Crush och operativsystem som Android toppar årets lista. Enligt Bureau of Labor Statistics (BLS) kommer drygt 140 000 nya positioner tillkomma innan år 2022.

2.       Systemanalytiker (8,2/10)
Som systemanalytiker kommer du bland annat rekommendera operativsystem till organisationer och det gäller därför att förstå sig på både mjukvara, hårdvara, nätverk samt hur de hänger ihop

3.       Tandläkare (8,2/10)
 Behovet av tandläkare minskar inte direkt i takt med att sockerkonsumtionen ökar och enligt BLS kommer det behövas ytterligare 23 300 nya tandläkare fram tills 2022.

4.       Specialistsjuksköterska (8,1/10)
5.       Apotekare (8,1/10)
6.       Legitimerad sjuksköterska (8,0/10)
7.       Fysioterapeut (7,9/10)
8.       Legitimerad läkare (7,8/10)
9.       Webbutvecklare (7,8/10)
10.     Tandhygienist (7,7/10)

Vi lever i en brytningstid när nya, gamla, eviga och ny-gamla perspektiv kämpar om tolkningsföreträde. Det gäller allt från geopolitik, energi, teknologi och global ekonomi till synen på framtidens arbete, företagande, kultur, moral och livshållning. I ett längre perspektiv finns ibland möjlighet att kora segrare, men i ett kortare perspektiv är mycket mer osäkert. Men ett är säkert, att kulturkrockarnas tid är här och definitivt inte över på länge än.

Kairos future beskriver i ett pressmedelande tio av de tydligaste kulturkrockarna under 2017, fyra av dem mer övergripande, långsiktiga och till stor del sammanhängande med övergången till en alltmer mer digitaliserad värld, sex av dem handlar mer om delvis eviga men samtidigt mer akuta teman som tenderar att flyta upp i tider av osäkerhet.

1. Verkliga verkligheten: digital eller fysisk? De digitala infödingsföretagen skapar disruption och förödelse genom att avstå från att följa vedertagna regler.

2. Arbetet: hopp eller fruktan? På samma sätt ser vi två helt olika perspektiv på framtidens arbete växa fram. Många av dem som omhuldar den snabba tekniska utvecklingen längtar efter en helautomatiserad värld där vi slipper arbeta och ägna oss åt tröttsamt slit, medan andra ser på trenden med fasa.

3. Människan: naturlig eller förbättrad? Ska vi utnyttja alla till buds stående medel och successivt transformera oss till cyborger? Eller är det naturliga nog?

4. Företaget och marknaden: Star Wars eller Star Trek? I den digitala världen finns sällan någon tvåa, eller i varje fall ingen fyra eller femma. Det räcker med en sökmotor, en eller ett par kommunikationsplattformar och en taxi-app. Vinnaren tar allt, och tricket handlar om att så snabbt som möjligt bli ett globalt imperium, alternativt lyckas sälja sig dyrt på vägen.

5. Kulturen: konvergens eller krig? De senaste åren har visat att Pax Americana håller på att ersättas av något nytt, och nya regionala storledare gör anspråk på alternativa ordningar och tar upp kampen mot västerländsk dekadens och slapphet, ofta påhejade av mindre grupper i just nämnda västländer.

6. Politiken: lyssna eller leda? Hur mycket ska politiken lägga sig i ekonomin? Välfärdsutredningen är ett aktuellt exempel.

7. Folket: demokratin eller folket? Många vill vara folkets röst och allt fler politiker vill använda folkets röst för att ändra i yttrandefriheten.

8. Sanning: fakta eller känsla? Förr brukade man säga att fakta sparkar. Och det gör det fortfarande, men falska fakta sparkar bättre, vilket Facebook fått erfara. För delning bygger på känsla. Samtidigt beskrivs dock samma  generation som de främsta livsnjutarna av alla, där inte bara produkterna ska vara en njutning utan även shoppingupplevelsen i sig självt

9. Moral: dekadens eller dygd? Den moraliska generationen har de kallats, dagens unga. Liksom den bortskämda, omoraliska och odugliga.

10. Livshållning: optimism eller pessimism? I decennier har vi fått höra att vi ska ”gilla läget”, vara optimistiska och positiva. De optimistiska lever längre och lyckligare. Samtidigt är årets populärafilosofiska trend pessimism.

Nu när vi så tydligt ser den snabba utvecklingen, stundar nästa fråga, nämligen den om hur detta påverkar dig och den omgivning du befinner dig i? Hur flexibel är egentligen skolan och hur snabbt kan och bör vi anpassa förändringar och omfamna utvecklingen?

 

Så införs de globala målen för hållbar utveckling

The New Division, Malmö stad och Sweden Green Building Council tar tillsammans med UNDP Sverige initiativ till att underlätta för myndigheter, kommuner, civilsamhället och företag att införa de 17 globala mål som antogs i FN förra året.

Det finns ett stort intresse från myndigheter, kommuner, företag och civilsamhället att förtydliga och utveckla de Globala målen för hållbar utveckling. Malmö stad är en av de kommuner som under 2017 kommer börja titta närmre på hur en kommun kan använda målen, särskilt kopplat till stadsutveckling.

– I Malmö stad har vi beslutat att aktivt arbeta med införandet av de globala målen. Den internationella konferensen Sustainable City Development, som vi genomförde förra veckan, är startskottet på den samverkan som vi vill skapa med andra kommuner, civilsamhället, företag med flera för att hjälpa varandra i detta arbete, säger Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör på Malmö stad i ett pressmeddelande.

Initiativet innebär att The New Division – som leds av Jakob Trollbäck, som tog fram illustrationerna av de 17 Globala målen – arbetar vidare med illustrationer och beskrivningar av målen. Genom tydlig illustration underlättas genomförande och implementering av alla 169 delmål. Illustrationerna ska skänkas till FN och vara tillgängliga att använda för alla som önskar.

– Vi ser redan nu hur illustrationerna av de 17 Globala målen används runt om i världen och skapar engagemang för hållbar utveckling, säger Jakob Trollbäck. Arbetet med att förtydliga de underliggande målen är otroligt viktigt och kommer ge en ännu större effekt när målen nu ska införas.

Sweden Green Building Council kommer arbeta enligt de Globala målen i arbetet med Citylab, och Malmös deltagande i 2017 års omgång av Citylab Action kommer skapa nya möjligheter att utvärdera dessa inom Citylab.

– Vi ser många fördelar med detta. Våra medlemmar och de stadsutvecklingsprojekt som medverkar i Citylab Action kan använda illustrationerna och med stöd av oss och varandra arbeta fram hur de verkar mot de övergripande målen. Målen kommer även användas i vårt fortsatta arbete med certifieringssystemet för Citylab, säger Ann-Kristin Belkert på Sweden Green Building Council.

UNDP är FN:s organ för utveckling som arbetar i över 170 länder med att avskaffa fattigdom, minska ojämlikheter, bygga motståndskraftiga samhällen och främja hållbar utveckling. UNDP är också ansvariga för att samordna, övervaka och informera om de Globala målen och arbetar nära regeringar och andra aktörer för att stötta genomförandet av målen på landnivå.

– Hur framgångsrika vi är i implementeringen av de Globala målen beror på till vilken utsträckning samhällsaktörer på alla nivåer känner till och förstår vad målen innebär. Det behövs en enhetlig och god pedagogik i kommunikationen samt konkreta och vägledande verktyg för att generera brett folkligt engagemang, säger Caroline Åberg, Sverigerepresentant för UNDP.

Sedan tidigare har regeringen en uttalad ambition att Sverige ska vara ledande i implementeringen av de Globala målen. Med detta initiativ kommer alla aktörer få ett gemensamt sätt att kommunicera och strukturera arbetet på ett tydligt och inspirerande sätt. Syftet är också att det ska inspirera andra länder att följa goda exempel. När projektet är klart kommer resultatet att räckas över till FN för fortsatt spridning och inspiration.

IFOUS tar grepp om PISA-resultatet när det landat i skolsverige…

Kunskapsmätningarna TIMSS och PISA visar att den nedåtgående trenden är bruten när det gäller elevers kunskapsresultat i matematik. Detta är mycket glädjande. Samtidigt är det viktigt att fortsätta och fördjupa utvecklingen av undervisningens kvalitet. Tillsammans med sina fem partner Stockholms stad, AcadeMedia, Nacka kommun, Helsingborgs stad och Kunskapsskolan genomför Ifous nu en matematikdidaktisk analys av uppgifter som svenska elever har svårt respektive lätt för när de börjar gymnasiet. Uppgifterna har hämtats ur resultatet av ett diagnostiskt matematikprov som under de senaste sex åren gjorts av 30.000 elever under sina första dagar på gymnasiet. Syftet är att genom analys av insamlade data få kunskap som kan bidra till en fortsatt positiv utveckling av undervisningen i matematik.

Den 7 februari 2017 presenterar vi analysen som vi hoppas kan stimulera till fortsatta didaktiska diskussioner mellan lärare och ge underlag för rektorers och skolchefers arbete kring samverkan mellan skolformer, säger Anette Jahnke, projektledare för Ifous fokuserar på matematik, i ett pressmeddelande. I analysen kommer vi att relatera funna slutsatser till TIMSS och PISA samt till erfarenheter av Matematiklyftet. Rapporten kan också komma att ligga till grund för kommande FoU-program kring att utveckla matematikundervisningen.

Ifous fokuserar är en analysfunktion som ska leverera konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget inom ett visst område med relevans för skolans utveckling.

Redaktionen reflekterar 

Det i sig är viktigt eftersom det föds en mängd tankar och åsikter i farvattnet av PISA-undersökningen. Reaktionerna har varit många och inte minst blandade. Politiker som tar åt sig äran för sina beslut som nu äntligen fått genomslag i praktiken, till forskare som anser att PISA har för stort inflytande och att vi behöver nationella mätningar, sprungna ur vår skolkultur. Samtidigt behöver vi värna uppdraget om bildning och livslångt lärande, vilket rimmar illa med tillfälliga insatser som att just enbart förbereda eleverna för prov. Lärare och rektorer känner stolthet över ett kvittot på golvjobbet, en glädje väl värd en i traditionell media, ofta smutskastad yrkeskår. Kanske är det lyften som påverkat? Kanske är det digitaliseringen? Kanske är det något helt annat? Eller alltihop…

Christer Holger, grundare av Skapaskolan meddelar via sociala medier följande viktiga reflektion.

– Härligt att vi går upp i PISA-undersökningen så att vi kan arbeta på med konstruktiv skolutveckling istället för blamegame. Självklart är det bra att vi går uppåt men vi behöver också en annan mer radikal dialog om hur skolan ska utvecklas för att fler unga ska må bra, utveckla självkänsla, självkännedom och självförtroende och lägga grund för livslångt lärande och andra förmågor som är viktigast för framtiden. Och där tror jag inte att Pisa idag är rätt kompass även om de också rör sig i den riktningen i utformandet av sina framtida mätkriterier. Detta är något som även rektor för Glömstaskolan, Peter Bragner instämmer med.

En av de kanske viktigaste samtida tänkarna som ger oss möjlighet att fundera ytterligare ett varv är Troed Troedson.

– Så länge skillnaderna är så små som de är tror jag att testsituationen (hur viktigt är det, hur förberedde vi eleverna, hur är testet utformat) överskuggar de eventuella skillnader det påstår sig mäta. Men mer bekymmersamt är att ambitionen att vinna testplaceringar helt överskuggar viktigare diskussioner om skolans form och innehåll. Testet är i sig en likriktare för hela världens skoldiskurs. Slutligen är sambandet mellan åtgärder och testresultat så svagt och illa belagt att vem som helst kan använda resultaten för att argumentera för precis vad som helst. De som nu säger att lärare och skolledare jobbat hårt måste ju förklara varför de i så fall inte gjorde det förut?

Det skapar perspektiv på tillvaron… Vad kan vi gemensamt lära oss? Möjligen att fokusera mindre på PISA-businessen eller i alla fall förstå komplexiteten kring kulturell kontext och vad som testas. Vi behöver också bära i sinnet hur fantastiskt få elever det är som gör testet… En annan tanke är att resultatet bör sättas i förhållande till tidigare omgångar – vi är nu på den nivå där vi var 2009… Vad innebär det? Var vi nöjda med 2009 års resultat? Och inte minst bör vi dyka ner i frågan om varför vi gör det vi gör? Varför är mätningen så viktig? Är vi rädda för att göra fel? Vad är då vi har gjort fram till den här omgången? Kan vi göra mer av det?

Det är viktigt att både som kår och individ känna stolthet över arbetet. Av alla de hundratals besök horisontens redaktion gjort i svenska skolor under året som gått, är det ingen tvekan om att det görs oerhört mycket bra, att utvecklingen är progressiv och lärandet utmanande. Men det som då möjligen skaver och som PISA faktiskt ger oss möjlighet att diskutera är det kompensatoriska uppdraget och att upplevelsen av lärandet för eleverna fortfarande är så starkt kopplat till vem de råkar få som lärare, och då inte minst dennes personliga driv… och hur familjens möjlighet att hjälpa barnet ser ut…

Skolan behöver få en ny roll. Från att vara slagpåse på den politiska arenan där the blamegame aldrig någonsin kommer att förändra något, till att bli en innovativ samlingsplats där ledare och aktörer samspelar för en absolut topputveckling. Där vi tillsammans bygger en miljö utifrån den tid våra barn och unga existerar i nu och framöver. För det krävs kompetent personal. Med rättigheter kommer också skyldigheter. Vi måste våga leda och ställa krav på att ha en riktigt kompetent lärar- och ledarstab i svensk skola. Skola och utbildning kan aldrig någonsin handla om att vi nöjer oss med det näst bästa eller whatever we can get… då blir resultatet därefter. Därför måste vi fortsätta fokusera på det som görs bra och göra det ännu bättre, ännu mer. Kan vi genom PISA eller andra exempel hitta framgångsfaktorer att ta fasta på ska vi se till att ALLA får ta del av dem.

Annica Anderson
Chefredaktör

 

 

* Ifous är ett fristående forskningsinstitut som bedriver forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) inom skolområdet i samarbete med skolhuvudmän och lärosäten. Verksamheten utgår från medlemmarnas behov och syftar till bidra till skolutveckling på vetenskaplig grund. I dagsläget har Ifous drygt 140 medlemmar, både kommunala och fristående skolhuvudmän.

Pokémon Go beforskas – succéfaktorer i spelet kan ge bättre skolresultat

Under juli månad laddades Pokémon Go ned 100 miljoner gånger. Nu ska en forskargrupp vid Luleå tekniska universitet undersöka vad som gör spelet så populärt för att använda kunskapen i vidare studier av barns fysiska aktivitet och spelifiering. Även hur faktorer som vinter och kyla påverkar ett spel som Pokemon Go ska analyseras.

– Genom att undersöka de erfarenheter som finns av att spela Pokémon Go kan vi fånga de komponenter som gör att barn vill fortsätta att spela och överföra den kunskapen till att få barn att vilja cykla och gå till skolan oftare, säger Anna-Karin Lindqvist, fysioterapeut och forskare inom hälsa och rehabilitering vid Luleå tekniska universitet i ett pressmeddelande.

Pokémon Go lanserades inte för att öka den fysiska aktiviteten och ändå har det motiverat spelare att bli mer fysiska aktiva. Kunskapen som samlas in under forskningsprojektet kommer att ge en uppsättning rekommenderade spelifiering koncept och kombinationer som kan tillämpas på andra typer av applikationer avsedda för samma målgrupp. Fysisk aktivitet har flera hälsofördelar för barn. Genom att motivera barn att gå eller cykla till skolan nås lättare rekommendationerna av 60 min daglig fysisk aktivitet.

Användning av teknik, som dator eller mobiltelefon, kan vara en bidragande orsak till inaktivitet, men spel och spelifiering har också en stor potential att påverka barns motivation och inlärning.

– Studien kommer att genomföras i Luleå och vi är även nyfikna på hur årstider med vinter och kyla kan påverka ett spel som Pokemon Go, säger Stina Rutberg, fysioterapeut och forskare inom hälsa och rehabilitering vid Luleå tekniska universitet.

I projektet kommer data att samlas in från fokusgrupper med barn i åldern 7-12 och deras föräldrar som har erfarenheter från att spela Pokémon Go. Resultaten ska diskuteras med en forskargrupp som leds av professor Darla Castelli på University of Texas at Austin, UT, USA, som har världsledande kompetens inom utveckling och genomförande av skolbaserade interventioner och spelifiering för att främja fysisk aktivitet.

– Spelet är relativt nytt och det finns begränsat med forskning på dess hälsoeffekter genom ökad fysisk aktivitet, men att använda utmärkelser eller att vilja nå en ny nivå kan vara en möjlighet att inspirera och motivera till ett hälsosamt beteende, säger biträdande professor Josef Hallberg, datavetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Anna-Karin Lindqvist och Stina Rutberg har genomfört ett lovande pilotprojekt Aktiva skoltransporter, vid Luleå tekniska universitet i samarbete med Luleå kommun för att hitta sätt att öka barns aktiva skoltransporter och vända trenden. Förhoppningen är att kunna utveckla projektet ytterligare med de kunskaper som Pokémon Go studien ger och att kunna utöka projektet till att omfatta fler skolor inom Luleå kommun.

Mötet mellan programmerings- kommisionen och sjöstadsskolan = nyckeln till nästa steg?

I Sjöstadsskolan i Stockholm får alla elever prova på programmering. När skolan arrangerar ett dialogmöte för sina pedagoger om just programmering och utvecklingen av detta område har man därför valt att bjuda in medlemmarna ur Stockholms stads programmeringskommission, som leds av skolborgarrådet Olle Burell. I ett pressmeddelande uttrycker han vikten av att samverkan för att både förstå utbildningsbehovet men också för att nå visionen för Stockholm som den smartaste staden.

– För att utveckla positionen som innovationsledande stad behöver vi göra nödvändiga satsningar på utbildning som möter dagens och morgondagens behov, säger Olle Burell.

– Våra elever får prova på programmering i olika former från tre års ålder. Nu vill vi ta nästa steg och diskutera nästa nivå av programmering. Vem kan vara bättre att göra det med än programmeringskommissionen, säger Lena Lindblad Petersen, rektor på Sjöstadsskolan.

Exempel på frågor skolan vill diskutera med programmeringskommissionen är:

-Hur utvecklar vi en gemensam kunskapsbas inom programmering?
– Inom vilket akademiskt ämne finns kunskapen om programmering?
– Hur utvecklar vi lärarnas ämnesdidaktiska kunskaper kring detta?
– Vilket kunnande efterfrågas i framtidens yrken?

Detta är frågor angelägna för alla landets skolor och utgången av mötet som sker nu kan komma att förtydliga en del av de frågetecken som både lärare och skolor runtom i landet nu står inför att lösa.

Om programmeringskommissionen

Programmeringskommissionen ska på ett framsynt och strategiskt sätt verka för att öka den digitala kompetensen med särskilt fokus på programmering inom utbildningsväsendet i Stockholms stad. Kommissionen ska också stärka samarbetet mellan staden, näringslivet och akademin kring programmering i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan och sätta programmering i skolan på agendan för samhällsutveckling.

Kommissionens medlemmar är:

– Olle Burell, skolborgarråd (S) Stockholms stad – Ordförande
– Maria Rankka, vd, Stockholms Handelskammare – v Ordförande
– Karl Alfredsson, utvecklingschef Lin Education
– Cecilia Brinck, oppositionsborgarråd (M), gruppledare, utbildningsnämnden Stockholms stad
– Emelie Dahlström, generalsekreterare Kodcentrum
– Fredrik von Essen, näringspolitisk expert, IT & Telekomföretagen-
– Fredrik Heintz, docent Linköpings universitet
– Ann Hellenius, IT-direktör Stockholms stad
– Lena Lindblad Petersen, rektor Sjöstadsskolan
– Martin Lorentzon, ordförande och grundare Spotify
– Linda Mannila, forskare och utbildare, Åbo Akademi, Finland
– Tony Mufic, utbildningsdirektör Stockholms stad
– Karin Nygårds, lärare Stockholms stad och sakkunnig UR
– Johan Törnroth, ordförande Lärarförbundet Stockholm
– Patrick Vestberg, rektor Stockholm Science and Innovation School
– Milena Vilcinskaite, elev Stockholm Science and Innovation School
– Dag Wolters, generalsekreterare Hello World! Ideell Förening