Nu är det snart dags – en av Sveriges viktigaste konferenser om svensk skola

Framtidens skola är snart här! Konferensen med samma namn går av stapeln i Malmö den 22-23 mars och är en mötesplats med ett tydligt syfte. Att ge dig inspiration i världsklass och en inblick i hur den digitala utvecklingen påverkar skolan nu och framåt.

Vi kan omöjligen veta allt om hur framtidens skola kommer se ut, men vissa saker kan vi redan idag känna oss säkra i. Den digitala utvecklingen går i en rasande fart med nya tekniska läromedel och plattformar. Inom en snar framtid förväntas programmering vara en del av läroplanen. Känner du dig tillräckligt säker i din digitala kompetens för att kunna använda tekniken som en naturlig del i din undervisning? Ingen fara, den känslan delar du med tiotusentals andra pedagoger som du kan konferera med i dagarna två på Framtidens skola.

Patricia Diaz är en av vår tids digitala gamechangers. Hon  kommer att ge dig både konkreta tips på hur du kan använda digitala kanaler och verktyg i din lärarroll, samtidigt som hon utmanar och väcker tankar för diskussion.

– Jag är övertygad om att (den nya) konferensen Framtidens skola kommer att vara värdefull för många lärare på grund av det stora antalet intressanta talare. Konferensens fokus på skolans sam- och framtid samt att ALLA elever ska få möjlighet att lyckas, oavsett förutsättningar såsom bakgrund, etnicitet eller diagnos är oerhört relevant. Det känns verklighetsnära och högaktuellt att ha det perspektivet. Ur mitt perspektiv är alla talarpunkter relevanta, det är i dagens skola vi bygger morgondagens resultat. Jag ser framtidens skola som en viktig mötesplats att få inspireras och och inspirera i vår gemensamma, oerhört viktiga skolutvecklingsresa.

Utöver möjligheten att lyssna till några av Sveriges absolut främsta skolmänniskor har du möjlighet till ett fantastiskt nätverkande. För andra gången i rad avslutas dagen med pedagogik pub där du kan dela intryck och tankar med kollegor.

– Vi tar oss an utmanande frågeställningar och konkretiserar ner till klassrumsnivå, konferensdeltagarna ska få med hands on arbetssätt som de i lärarrollen kan implementera i sin undervisning redan samma dag. Konferensen lägger fokus på inkludering – att se, synliggöra och tillgodose varje elev utifrån individens unika behov, i många fall med digitaliseringen möjligheter som delmetod, avslutar Anna Mankert, projektledare.

Läs också: Konferensen som bjuder in till samverkan och förändring i praktiken – ett reportage om Framtidens skola i Stockholm hösten 2016.

Detta är några av de talare du möter i Malmö Den 22-23 mars.

 

 

#internetdagarna – tveklöst vår tids viktigaste mötesplats

Två helt unika, intensiva dagar där mötet mellan individen, tekniken, internet och samhället berörs och vänds ut och in på. Alla tänkbara infallsvinklar frotteras i mötet med oss som användare och företagen som providers, i relation till den samhällsutveckling vi nu ser och alla är en del av. Både vad som sker i västvärlden men också utvecklingen i subsahara och andra delar av världen berördes och diskuterades.

Dagarna struktureras på så sätt att du som besökare väljer ditt spår, skolan, sociala medier, nätets infrastruktur och så vidare, utifrån det fokusområde som är viktigast för dig i din yrkesroll eller dina intressen. Du följer ditt spår men får mellan varven chansen att återsamlas med alla besökare i de keynotes som ges. Något som är mycket värdefullt eftersom dessa talar ramar in helheten och lägger fokus på sådant som angår oss alla oavsett roll.

Till skillnad från alla andra konferenser rörde internetdagarna vid något djupt grundläggande – våra mänskliga rättigheter när det gäller vår integritet, men också skyldigheter som medborgare på internet. Med utgångspunkt i personliga erfarenheter och berättelser delgav flera av de key note speakers besökarna fick chansen att lyssna till sina reflektioner kring internet och dess kraft i vår tid. I vissa fall rakt ur hjärtat med så brännande budskap att det skakade om det tusentalet själar på plats.

Den intervju och det tal som berörde vår föreställning om demokrati, mänskliga rättigheter, teknik- och samhällsutveckling (vilka vi alla i den här delen av världen möjligen har en tendens att ta för givet) var Edward Snowden och Erica Joy Baker. Via länk intervjuades Snowden om sin syn på rådande samhällsklimat och rätten till ett privatliv, en personlig integritet i en alltmer uppkopplad vardag. Han diskuterar relationen mellan samhällets institutionella makt, företagens roll och de människor som på något sätt inte stämmer in i samhällets rådande normer. Hur vi medvetet behöver värna om grundläggande rättigheter så att de skyddar de mest utsatta.

Det var ju för några år sedan just integritetsfrågan som fick Snowden att fatta ett av de viktigaste besluten i modern tid. Ett beslut där han gav upp sin identitet och sina rättigheter för att medvetandegöra oss andra.

Integritetsfrågan är en av vår tids stora frågor i förhållande till den teknikutveckling vi alla följer. Hur vi ska förhålla oss och vad vi har möjlighet att ta ansvar för. Sociala medier och unga är ett ämne skolan exempelvis, behöver förhålla sig till och definitivt skaffa mer kunskap om ur den här aspekten. Ungdomarnas användarmönster går mot att söka medier där data de lämnar om sig själva tillåts vara tillfällig och flyktig, Snapchat är ett sådant exempel och nu följer även Instagram i det spåret.

Ta dig tid att se eller lyssna till hela intervjun här – och se den gärna tillsammans med eleverna, använd Snowdens tankar som utgångspunkt i den diskussion vi alla måste ta, redan tidigt i barn och ungas liv.

Erica Joy Baker tar tydligt avstamp utifrån senaste tidens politiska skeenden i USA där hon beskriver de djupt demokratiska problem vi står inför här och nu. Och hon gör det utifrån en personlig erfarenhet där hotbilden mot den som avviker från normen plötsligt vuxit avsevärt på gatorna i det land som är hennes hem. Där hudfärg återigen blivit viktigare än relationer mellan människor och där näthatet växer för varje dag och leds av de som kommer att leda samhället. Hon beskrev en oro som flyttades över till lyssnarna likt en sten att känna på och skicka vidare.

För en månad sedan skulle hennes tala handla om något helt annat, men utifrån pågående samhällsutveckling valde hon alltså att beröra det som är allas ansvar, att bibehålla demokratin och att bidra till ett bättre klimat på nätet. Hon berättar om sin egen resa i internets utveckling och vad internet haft för betydelse i hennes eget liv som tonåring och ung medborgare. De möjligheter internet för henne och miljarder användare i världen är något vi måste hjälpas åt att värna om. Hon uppmanar oss alla att aktivt ta ställning i demokratiska frågor på de nätarenor vi befinner oss och motverka all form av näthat. Hon uppmanar oss att göra allt vi kan för att förflytta fokus från alla former av antidemokratiska företeelser på (och utanför) nätet och skapa en konversation som är samhällsuppbyggande.

Ta upp dessa frågor med era elever och hitta gemensamma lösningar för hur vi kan förvalta demokratin och de goda samtalen. Det samhälle vi skapat och skapar nu är det vi lämnar över till våra barn och unga, ska vi ändra det måste vi engagera oss.

Internetdagarna är oerhört viktiga som mötespunkt och samlingspunkt för ett sådant engagemang. De infallsvinklar som berörs dessa dagar är ibland överraskande, obehagliga , men också befriande. den gemenskap och starka framtidstro som uppstår när människor släpper sin guard och talar från hjärtat helar mycket av det trasiga.

Jag hoppas att IIS gör detta till en Sverigeturné så att alla människor i varenda by, ort, stad land och rike runt får möjlighet att ta del av vår tids viktigaste folkbildning – insikt i internet, kopplat till teknik- och samhällsutveckling. Hur dessa områden påverkar varandra, oss människor och våra möjligheter till politiska system där mänskliga rättigheter är och förblir så självklara som vi nu tycker att de är. Det är dags att engagera sig och börja slita för att vi ska få fortsätta leva i ett tryggt samhälle som vill väl.

Vill du veta mer om IIS och ta del av alla föreläsningarna från internetdagarna 2016? Gör det här!

 

Mölndal delar #molndaldelar

För de flesta skolmänniskor är Läslovet ett slags paradis av kompetensutveckling och fortbildningsmöjligheter. Från norr till söder fullständigt kokar det av tankar, idéer och förhållningssätt kring skolutveckling, som antingen har prövats eller skall prövas.

Idag gick Mölndals stads konfererande konferens av stapeln. Ett ohyggligt spännande koncept där alla deltagare är medskapande i utvecklingen av konferensens innehåll. Inget är alltså klart från start utan formas av deltagarna som alla tillhör en processgrupp, vilka lär om, med och av varandra. Arbetet dokumenteras digitalt och deltagarna kommer när det hela är genomarbetat ha fokusområden att arbeta med under året tills dess att nästa sammankomst sker.

Mölndal delar är den övergripande titeln på konferensen som tar avstamp i Mölndals arbete med förhållningssättet Lärande och inflytande – när olikheten är normen.

– Vi inleder det vi ser är samtidens form för skolutveckling på riktigt säger Christer Ferm, utvecklingschef på Skolförvaltningen i Mölndals stad. En konfererande konferens som alltså inte bygger på att deltagarna kommer hit och får våra sanningar levererade, utan faktiskt en konferens som handlar om att på riktigt dela det vi tror är förutsättningar för skolutveckling – på riktigt. Det är oerhört spännande att tänka och utveckla så här och det vi i år sätter igång räcker vi med varm hand vidare till nästa kommun att fortsätta nästa år vid den här tiden.

Deltagarna kommer från skolverket, SPSM, SKL, ett flertal kommuner med representanter från styrkedjans alla nivåer, Göteborgs universitet och Linköpings universitet, samt från olika skolformer i alla åldrar.

Vill du följa arbetet som sker i den spännande konferensformen gör du det under #molndaldelar i sociala medier och vidare här på horisonten.io

Happy Halloween!

Konferensen som bjuder in till samverkan och förändring i praktiken

I dagarna två har skolsverige hämtat inspiration, lyssnat, reflekterat, diskuterat och workshopat på den lilla konferensen som ger enorma möjligheter, Framtidens Läromedel i Stockholm. Talar- och utställarlistan vittnar om möten med gemensamt fokus på att skapa en ännu bättre skola och ett ännu bättre samhälle nu och framöver.

Inledde gjorde forskaren John Steinberg. Han fångar upp ett par hundra förväntansfulla ögon och får oss alla att lyfta blicken, tänka större och sikta högre. Han får oss att se över de dagliga kortsiktiga målen för återfinna bildningsuppdraget vilket är skolans allra innersta kärna. Det viktigaste syftet med digitaliseringen, menar Steinberg, är att förbereda barn och unga att kunna försvara och utveckla demokratin. De digitala verktygen utgör kort sagt verktyg för att delta i samhällsutvecklingen och är en viktig nyckel till att förvalta demokratin och dess processer. Eftersom skolan genom sin nuvarande struktur är alltför upptagen med kortsiktiga mål tappar vi många gånger fokus på syftet. Bildning är en förutsättning för bevara och utveckla demokratin.

Detta skapar en yta för fortsatt reflektion och är det något deltagarna på plats önskar så är det just att få möjlighet till reflektion över det stora uppdraget skolan har, samtidigt som behovet av konkret input är stort och viktigt.

– Det är en fantastisk blandning av olika perspektiv. Att föreläsningarna är valbara, lagom långa och av så olika karaktär ger en verkligt bra möjlighet att planera konferensen efter de behov jag har. Det är också väldigt inspirerande att utställarna får möjlighet att berätta hur de vill bidra och samverka för en mer relevant skola på lång sikt i Speakers Corner. Jag ser verkligen fram emot att få delta i de olika praktiska workshoparna som hålls också där vi själva kommer få möjlighet att testa. Att blanda alla former av deltagande i ett par dagar så här gör att vi får känna på allt. Konferensens upplägg gör att vi får idéer om hur vi i klassrummen sedan kan blanda olika typer av aktiviteter för lärande. reflektionsytorna i form av lagom långa pauser är också suveränt. Det är så viktigt att vi får diskutera upplevelser och funderingar kollegor emellan. Då har vi direkt möjlighet att göra något konkret av inspirationen, säger en av deltagarna i fikapausen.

Ett område som många har funderingar kring och gärna samverkar på är nyanländas lärande.

– Här finns många skickliga pedagoger på området och idag startar vi något genom de inspirerande föreläsningarna och de många möten som äger rum säger en av besökarna.Vi är också starka i vår övertygelse och i vårt uppdrag kring de politiska beslut som påverkar vår vardag i mötet med människor nu. Vi lärare och skolmänniskor är en av samhällets största yrkesgrupper och vi kan verkligen påverka det som händer i samhället genom vårt engagemang. Detta är dagar som stärker professionen och får oss att komma samman och inse vår styrka och kraft att utveckla samhället till en plats där vi alla vill bidra. Jag är så glad att få vara här!

Och det är just den här typen av möten som är så värdefulla, ytor som skapar och ger skolsverige chansen att återupptäcka sin enorma kraft i att vara delaktiga i att utforma framtidens samhälle. Energin och engagemanget kommer från alla håll, såväl deltagare som utställare och arrangörer. Alla har de en sak gemensamt. En vision om att göra skillnad i svensk skola och att skapa bästa möjliga framtid för våra barn och unga.

Dylan Wiliams förhållningssätt BFL lyfter lärandet rejält

Dylan Wiliam börjar bli något av en rikskändis i pedagogiska sammanhang. Förutom att skriva böcker ägnar han sin tid åt att leda lärare och rektorer, världen över, till en djupare förståelse av förhållningssättet bedömning för lärande – BFL. I Sverige samarbetar han med olika utbildningsarrangörer. Hans idéer väcker stort intresse och många skolor är i full färd med att integrera BFL i sitt dagliga arbete.

Morgonen är tidig och frukostgästerna på hotellet vid Globen i Stockholm börjar strömma till. Dylan Wiliam och jag delar upplevelser över en kopp rykande hett te.

-Formativ bedömning som förhållningssätt är mycket enkelt berättar han. Det handlar om att undervisning och lärande blir bättre om läraren börjar där eleven befinner sig. Vägen dit är att ställa frågor som får eleverna att börja tala och samtala.

En av de absolut vanligaste invändningar Dylan Wiliam möter är tid. Upplevelsen av bristen på tid är återkommande för hela mänskligheten när det handlar om att göra förändringar.

– Alla lärare jag möter, tycker att det formativa förhållningssättet skapar helt andra möjligheter och förutsättningar för eleven. Men, i nästa mening säger de att de inte har tid att jobba så här. Jag svarar alltid att tiden finns, men att de sannolikt använder den till något annat. I ledarskapssammanhang brukar jag ibland referera till Stephen Coveys berättelse om mannen som har i uppdrag att såga itu en stor stock. Han använder en slö såg vilket tär på krafterna och gör jobbet långsammare. Någon frågar honom varför han inte slipar sågen? Jag har inte tid säger han och sågar vidare. Så är det även i skolorna. Lärarna är så upptagna med att göra vad de gör att de inte tar sig tid att vässa verktygen.

Dylan Wiliam är orädd, tydlig och rak i kommunikationen, något som kommer att prägla resten av dagens upplevelse och medföra förändring. Väl i det rymliga konferensrummet stiger hundratals lärare och rektorers förväntningar. Strax kommer de få ställa sina egna föreställningar på ända och möjligheten för var och en att vässa sågen ligger vidöppen…

Han knyter an till sitt walesiska ursprung och en av alla de tusentals legender och sagor som berättats i århundraden. Dylan Wiliam trollbinder publiken så till den grad, att det faktiskt skulle gå att höra en knappnål falla i salen som rymmer närmare 400 lärare och rektorer. Publiken håller andan under fullständig tystnad för att plötsligt då och då brista ut i skrattsalvor som ekar av självinsikt och igenkänning när Dylan träffsäkert får varenda en av oss att vända ut och in på våra sanningar och åsikter om skolan, dess syfte och praktik.

Dylan lämnar ingen oberörd. Han lyfter essensen i dagens tema och förklarar det genom att hänvisa till just en gammal folksaga vilken genererar visdomen ”The one who is a leader must be a bridge to others”.  Varje mening levereras med enorm slagkraft och självmedvetenhet. Redan inledningsvis får publiken fundera över hur många inspirerande fortbildningsdagar de deltagit i, som gett dem insikter de inte tidigare haft, som skapat känslan av att att äntligen kunna förändra världen… för att redan nästa dag återgå till gamla mönster… Den risken finns även idag menar Wiliam. Men allteftersom jag lyssnar in, reflekterar och talar med publiken sker en outtalad förändring.

– Något händer när vi får tid att söka svaren inom oss, istället för att projicera det omöjliga i tillvaron på bristande resurser och omständigheter. När vi dessutom får diskutera det som utmanar oss med  kollegor och chefer, dela upplevelser och applicera nyvunna insikter i förhållande till den egna verksamheten blir inspirationen från en sådan här dag ett helt avgörande bränsle, menar en av lärarna i pausen.

– Det som är så bra och användbart i Dylans förhållningssätt reflekterar en av rektorerna, är att vi som ledare får både praktiska verktyg men också möjligheten att tänka större kring hur vi kan skapa förutsättningar för alla lärare att utvecklas hela tiden i sitt arbete. Sådana här dagar är så viktiga att delta i eftersom det får oss att se utvecklingsbehov på alla nivåer i verksamheten. Att dela upplevelsen kollegor emellan gör också att det blir enklare att i praktiken göra förändringar.

Allteftersom dagen går förflyttar Dylan åhörarnas perspektiv, ifrågasätter valda sanningar med väl underbyggda argument. Han guidar oss i utmaningar som forskningen står inför och leder oss dynamiskt genom tankar om vad forskning och beprövad erfarenhet faktiskt belyser. Forskningen säger något om det som hänt, förhållanden och skeenden som tagit plats. Den säger sällan något om det som komma skall. Därav komplexiteten i skolans och lärarens uppdrag.

Är det något som sammanfattar dagen så är det engagemang, behovet av utveckling och viljan att göra skolan till en bättre plats för varje elev. Att skapa förutsättningar för att varje elev skall kunna utveckla förmågan att leda sig själv, förstå hur vi bidrar till konstruktionen av vårt demokratiska samhälle, föra kulturarv och demokratiska värderingar vidare och inte minst skapa ett intressant ämnesinnehåll. Hela Dylans synsätt grundas i dessa fyra områden han definierar som fundament i det vi kallar skola.

För många är han säkert kontroversiell, för den som verkligen vill utveckling och anser sig själv vara en lärande människa i livet och i yrket är han ett måste när det handlar om att verkligen gör skillnad för svensk skola.

*Fortbildningsdagarna arrangeras av Lin Education i samarbete med Dylan Wiliam  i Stockholm den 13/9 och Malmö den 14/9.