Learning by doing 2017

Framtiden är här. Vi kan behandla den som pest och kolera, eller så ser vi till att lära oss vad framtiden erbjuder. Det vi inte kan, och känner till, är vi rädda för. Artificiell intelligens (AI) bryter ny mark och är något som vi skulle kunna uppfatta som skrämmande. 

Google har skapat en AI-dator som kan navigera i Londons tunnelbana på egen hand.

Datorn får uppgifter att lösa och lyckas navigera från punkt A till punkt B. Det finns ju massor av appar som löser den uppgiften. Men den här datorn löser uppgifter utan att en människa har kodat den. Datorn lär sig alltså på egen hand, och drar lärdomar av tidigare uppgifter. Det kallas för deep-learning. Alltså precis som människor gör, vi prövar, omprövar och lär oss. Då har vi lärt oss på djupet, kunskaperna bevaras. Den här Google-datorn tar John Deweys ord ”Learning by doing” in i 2000-talet. En hisnande tanke!

Datorer har tidigare inte haft möjligheten att lära sig av tidigare erfarenheter. Människor använder sig av den kunskapen ofta. Väldigt ofta. Någon som åker skateboard upplever snowboard som enkelt. Han/hon har dragit nytta av sina tidigare erfarenheter. Datorn däremot kan lära sig att spela schack, genom att pröva och ompröva. Men när datorn ska spela fia med knuff istället för schack, tappar datorn sina kunskaper i schack. Men AI-datorn kan alltså dra nytta av sina tidigare erfarenheter.

AI-datorn fick spela tio klassiska Atari-spel (ni som är för unga för att veta vad Atari är: Googla!) Efter några dagar var datorn lika bra på spelet som människor är, på sju av de tio spelen. Utan den nya minnesfunktionen kunde datorn knappt lära sig spela ett av spelen.

”OK”, kanske några av er tänker nu. ”Det finns en dator som kan tänka och dra lärdomar av tidigare händelser, men vad har det med mig att göra”?

AI-datorn är en del av framtiden (trots att datorn, och framtiden, redan är här), men utvecklingen lär inte gå långsammare de närmaste åren. Skolan kan inte, får inte, hamna ännu mer på efterkälken. Ur ett demokratiskt perspektiv blir programmering den enskilt viktigaste punkten. Visst det kommer att kosta en del. Datorer, iPad och programmerbara robotar måste köpas in och fortbildning till skolans personal måste köpas in. Det finns säkert något som skolorna kan avvara, så vi istället kan lägga pengarna på rätt saker. Jag hoppas inte allt för många skolor väntar till 1 juli 2018 med att komma igång med programmering.

Glöm inte: i ditt klassrum kanske det sitter några elever som utvecklar nästa version av AI-datorn.