Nytt digitalt läromedel i svenska – nordiskt samarbete med Baltikum som mål

Det prisade projektet ”Ett steg mot Sverige”, har utvecklat ett digitalt läromedel i svenska avsett för Baltikum. Det finns ett sug efter Sverige i Baltikum, säger Sarah Ljungquist, och Ulrika Serrander, universitetslektorer i litteraturvetenskap/genus och svenska språket vid Högskolan i Gävle.

Växande intresse för Sverige

Under tre år har projektet utvecklat ett undervisningsmaterial i svenska som främmande språk för en ung baltisk målgrupp. Det digitala läromedlet innefattar texter, övningar och ordlistor. Projektet initierades av Daugavpils universitet i Lettland mot bakgrund av ett starkt växande intresse för Sverige och svenska språket i Baltikum.

– Det finns ett sug efter Sverige i Baltikum och det är så roligt att detta blev så bra, säger Sarah Ljungquist och Ulrika Serrander.

Aija Jakovele, lärare i svenska vid universitet i Daugavpils i Lettland, framhåller att intresset är stort för att lära sig svenska bland ungdomar i de baltiska länderna. Länderna har nära ekonomiska och kulturella relationer och historiska band.

Ungdomar i huvudrollen

Texterna består av tio kapitel som presenterar Sverige, svensk kultur och samhällsliv. Innehållet i texterna centreras kring ett persongalleri där de återkommande huvudpersonerna utgörs av ungdomar mellan 16 och 20 år främst i Sverige men också i Baltikum.

Karaktärernas liv är på olika sätt sammanflätade genom vänskapsband och familjerelationer och vi får följa dem i deras vardag. Läromedlet genomsyras av det interkulturella mötet mellan Sverige och Baltikum.

Ett steg mot Sverige

Ett steg mot Sverige har utvecklats i samarbete med Daugavpils universitet i Lettland, Klaipeda universitet i Litauen, Tallinn universitet i Estland och Turku yrkeshögskola i Finland.

Projektet pågick 2013-2016 och finansierades av Nordiska ministerrådet, Nordplus. Projektet har tilldelats pris för bästa kvalitet i konkurrens med samtliga Nordplusprojekt med lettisk koordinator under åren 2012-2015.

– Initiativet kom från Lettland och detta är unikt som varande ett internationellt projekt på svenska som riktas mot Sverige. Dagens internationalisering sker annars uteslutande på engelska, säger Sarah Ljungquist.

Hur ser det då ut bland svenska ungdomar gällande kunskaper om, och intresse för Baltikum? Ja, förhoppningsvis kan den här typen av projekt skapa möjlighet till en sådan diskussion i våra klassrum. Det ger oss anledning att aktualisera frågor ur historien. Varför är intresset för svenska och Sverige är så stort där? En kärlek som inte riktigt verkar vara besvarad av oss svenskar…?