Här drar debatten om läxfritt sitt sista andetag…

Härom veckan var han ett av de stora namnen i VIP-loungen på Bett i London. Då talade han programmering ena dagen för att nästa samarbeta med eleverna på Bohunt, i egenskap av ADE, när Lin Education framgångsrikt tog över skolan för en dag. 

Ni har hört honom i annaochphilipslararpodcast. Hans vassa inlägg i sociala medier flimrar aldrig obemärkt förbi. Idag gästar han redaktionen med ett alltid lika brännbart ämne. Nämligen en läx- och provfri skola. Alldeles snart har du dessutom möjlighet att få läsa en betydligt mer utförlig bok på ämnet. Mina damer och herrar: Vi välkomnar Anders Enström! Och hoppas att debatten om läxor i och med detta drar sitt sista andetag…

Varför läx- och provfritt?

Oktober 2003. Regnet piskar mot rutan. Korvstroganoffen står och puttrar hemtrevligt på spisen. men det är allt annat än hemtrevligt hemma hos oss just nu. Mina söner Max 10 år och Simon 8 år vägrar att göra läxorna. Samma tjafs varje dag. De vill leka, spela fotboll eller cykla istället. Eller krypa upp i soffan och kolla film. Men icke! Läxorna ska göras! Som förälder känner man en otrolig press när det handlar om läxor. Om barnen inte gör sina läxor, får de sina fiskar varma i skolan. På utvecklingssamtalen påminns det ständigt om läxorna. Att det är viktigt att göra dem. För ungarnas skull. Ibland ville jag bara kasta ut läxböckerna genom fönstret och säga till mina söner att “nu struntar vi i de där förbannade läxorna”.

Istället tog jag kampen. Jag, en lärarstudent ska väl ändå få sina egna barn att göra läxorna. Och vilken kamp det blev. Sönerna var envisa, men säkert inte mer envisa än andra barn. Jag förstår om föräldrar ger upp och struntar i att tjata om läxor.

Här såddes det första fröet till läx- och provfri undervisning. Om jag, som är lärarstudent, inte kan få mina egna barn att läsa läxor, hur ska då den ensamstående trebarnsmamman som arbetar skift på Södersjukhuset mäkta med det? Varför kan inte barnen arbeta klart i skolan? Vad är det för planeringsmiss som gör att vi måste skicka hem läxor? Det är alla lärares uppgift att se till att elevernas lärande sker på lektionstid.

Lärandet främst, inte läxor

Det centrala innehållet är digert, och stundtals känns det som om jag inte hinner med allt. Men är läxor verkligen rätt metod för att hinna med det som ska hinnas med?

Vid en sökning på “läxornas historia” framkommer följande:

1962: I läroplanen för grundskolan står det att läxan är en form av arbetsfostran och ett sätt att inhämta kunskaper.

1969: I läroplanen slås det fast att läxor främst ska vara frivilliga för skolorna.

1980: Hemuppgifter för eleverna är en del av skolans arbetssätt.

1990-talet: Läxorna försvinner helt ur läroplaner, styrdokument och skollag. Även i lärarutbildningstexter, utredningar och liknande har läxorna försvunnit. Samtidigt har elevernas eget ansvar för sina studier skärpts i styrdokumenten.

Läxor var alltså ett straff på 60-talet, och uppenbarligen är det fortfarande ett straff. För jag har träffat väldigt få elever som har gjort läxor med glädje. I slutet av 60-talet övergår läxorna till att bli frivilliga. Problemet med de frivilliga läxorna är att det är läraren som bestämmer om eleverna ska ha läxor eller inte. Men på 80-talet, då sker det en stor revolution. Läxorna blir en del av skolornas arbetssätt. Typiskt att det sker under min skolgång. En titt i backspegeln visar att jag inte gjorde läxorna i den utsträckning som mina lärare önskade. Som ett mirakel tas läxor bort från styrdokumentet under 90-talet. Frågan är hur många lärare som slutade dela ut läxor under detta årtionde?

Läxor står alltså inte i något av våra styrdokument, ändå delas det ut massor av läxor i alla svenska skolor. Motiveringen kan vara allt ifrån att det centrala innehållet inte hinns med  till att eleverna måste göra klart det de inte hann med på lektionen. Eleverna blir ofta lidande för skolans tillkortakommanden. Tur för lärarkåren att det inte finns ett elevfackförbund. För då hade eleverna gått ut i strejk. I mina ögon är det ett tjänstefel att dela ut läxor.

Ibland tänker jag tillbaka på den där oktoberkvällen. Att mina söner och jag bråkade om läxorna, som inte var obligatoriska men kändes som obligatoriska. Känslan jag-vill-inte-att-mina-barn-ska-hängas-ut-för-att-de-inte-gjort-läxan var så otroligt stor. Och vem är jag att utsätta mina barn för den förnedringen när de kommer tillbaka till skolan?

Enligt John Hattie har läxor ingen positiv påverkan på yngre elevers lärande. Till gruppen yngre elever räknas, enligt skolverket, elever som går i grundskolan. Läxornas effekt hamnade på plats 88 av 138 påverkansfaktorer av elevers lärande. Vilken faktor som låg på första plats? Elevers kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Med andra ord elevers självskattning. För de elever som misslyckas med läxorna kan läxor bli en negativ påverkansfaktor, eftersom misslyckandet riskerar att minska elevers motivation. Att något som är så lågt rankat när det kommer till elevers lärande, spelar en så avgörande roll i svensk skola är skrämmande. Särskilt som skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad verksamhet. Den vetenskapliga grunden visar att läxor har låg påverkan på lärandet och den beprövade verksamheten visar att läxor inte bör användas som en del i lärandet.

/Anders Enström