Sett på Bett 2017 – trendspaning

Att makerkulturen tar plats på årets Bett är det många källor som kvittrar. Och är det någon yta som är extra välbesökt av pedagoger och lärare på den kvartersstora mässhallen är det just maker- och robotutbudet. 

Emma Johansson är en Bett-erfaren ikt-pedagog som besökt mässan ett tiotal gånger. Följ med oss på en tur inne i mässhallen och spana in trenderna på Bett 2017.

Hon konstaterar att de stora aktörerna går ifrån färdigpackade lösningar för att lämna allt större utrymme för lärare och elever att skapa.

– Möjligheten till kreativitet och interaktivitet – både analogt och digitalt gör att skolan i allt större utsträckning söker vägar till lärande i samspel med eleverna. Målet är förståelsen för processen betonar Emma. Det är en viktig utveckling och möjlighet menar Emma. Särskilt med tanke på att våra elever behöver förstå mekanismerna bakom resultaten de möter i en digital tidsera.

Vi fortsätter vår tillsynes ändlösa vandring på den enorma utställarytan. Bland tilltalande montrar, med kulturellt betingade estetiska uttryck, kan vi konstatera att stora pekskärmar är en het potatis. Och det är en häftig känsla att kunna dra handen över en skärm som i det närmaste motsvarar en mindre bioduksupplevelse.

Visst exponeras appar och lärplattformar men fångar inte uppmärksamheten i riktigt lika stor utsträckning som tidigare menar Emma.

– Även om det finns en hel del nytänkande, användbara och spännande ingångar här också konstaterar hon förtjust. Lärplattformar och appar handlar om att förvalta och generera innehåll i många fall, det börjar vi lärare känna igen nu. Samtidigt är det oerhört inspirerande att få ta del av lösningar och resultat när de presenteras av verkliga användare i sådana här fora. Det är en viktig del som jag tar med mig hem och förmedlar vidare till kollegorna.

Vidare tar vårt grannland Norge ordentlig plats på Bett och visar en rad intressanta verktyg som verkligen nått ut, inte bara i Norge utan på den internationella arenan konstaterar Emma.

– Det är också kul att se hur makerspaceytorna breder ut sig i år och hur många av de lärare jag träffar på resan verkligen kopplar möjligheten till skapande och görande med uppdragen vi har i skolan. Det är så viktigt att få in makertänket i skolan för att eleverna ska kunna utveckla förmågan att förstå både hur tekniken kan hjälpa oss att utveckla samhället men också fundera fram nya system för existens genom den samverkan makerkulturen erbjuder och fostrar. Detta medför en välkommen förflyttning från skärmdebatt till innovationskultur. Det gör kanske att vi faktiskt ser tekniken som material och hjälpmedel att arbeta med i allt större utsträckning. Med syfte att utveckla innovationskapacitet, diskussion och debatt kring digitaliseringens möjligheter och utmaningar fortsätter Emma när vi talar vidare över en kopp kaffe.

Att få ta del av det enorma utbud av tjänster, produkter och utbildningsidéer som Bett är en arena för – samtidigt som miljontals erfarenheter tar form i alla de möten som sker under dessa intensiva dagar , är ett lärande som saknar motstycke. Det ger en känsla av att komma nära kärnans mitt och det ger möjlighet till reflektion kring vad det är vi egentligen gör och vad vi kan och bör göra.

Parallellt med att vårt samhälle digitaliseras, har en hel del av skolans förhållningssätt handlat om att implementera tekniska lösningar åt alla – ofta identiska lösningar för alla i en grupp eller i en klass. Men har tillvägagångssättet egentligen svarat på frågan om behoven hos användarna?

Emma menar att det finns en viktig aspekt som inte får glömmas när vi tenderar att bli för enkelspåriga i vår syn på utveckling och digitalisering.

– Vare sig programmering, makerkultur eller digitala enheter enkom får ta överhand som enskild väg att gå. Vi behöver kunna blanda utifrån olika behov. Framförallt får inte den breda digitaliseringen som berör och omvälver hela samhället hamna i längst in i ett hörn och samla damm till förmån för en produkt eller en metod. Tekniken och metoderna i klassrummen ska ligga till grund för att skapa det innovativa klimat i skolan som behövs för att förstå digitaliseringen på djupet i ett större perspektiv. Det vi lär genom makerkulturen exempelvis handlar om interaktion med syfte att nå vidare förståelse och innovation menar Emma.

Ytterligare en produkt som fångar pedagogernas uppmärksamhet med förtjusning, är alla former av robotar. Kanske är det glädjen över att få ett dött ting att svara på instruktioner och komma till liv? Kanske är det själva konstruktionsprocessen? Eller upptäckten av att förstå och skapa en relation till det som tidigare varit förunnat några få? Som att vi vanliga dödliga plötsligt befinner oss mitt i en mystisk Science fictionfilm där vi kan bygga och styra robotar! Du och jag!

Oavsett anledningen är det kanske så att maker och programmering, har en helt nödvändig plats i vårt utbildningssystem för att vi människor inte ska bli som programmerbara robotar, i en värld som vi hittills tagit för given? Det är kanske just allmänhetens förståelse och kunnande kring processer bakom digital innovation som kommer att vara verktyget för att bevara demokratin – när den med mest pengar och kontakter kan nyttja digitaliseringen krafter för att nå personliga mål om demonterad demokrati vilken inskränker allas vår frihet?

Ett av de möten på Bett 2017 som etsar sig fast i sinnet är Sir Ken Robinson och orden om utbildning och demokrati.

-Education is the midwife of democracy.

Som lärare och ledare i skolan har du en oerhört viktig roll för att det fria, demokratiska samhället skall bestå och utvecklas. För att det ska hända måste vi förstå de processer som föder innovation och ifrågasättande hos våra barn och unga. Processer som beroende på samhällsutveckling kan anta många olika former.

Med det sagt hoppas vi få se hela skolsverige på Bett 2018!

#satsapåskolanförettbildatfolk