Ny forskning: Barn med utlandsfödda föräldrar har högre ambitioner

Barn med två utlandsfödda föräldrar är generellt inte lika högpresterande i skolan som barn med minst en svenskfödd förälder. Trots det väljer de oftare gymnasieprogram som ger högskolebehörighet och de har högre ambitioner. Förklaringen kan finnas hos föräldrarna och deras utbildning, visar en ny avhandling från Stockholms universitet.

– En slutsats är att det inte verkar finnas någon utbredd misstro på framtiden eller på akademiska studier som en väg till framgång hos barn till utlandsfödda. Snarare tvärtom, säger Per Engzell, nybliven doktor i sociologi vid Sociologiska institutionen och Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.

Forskningen visar att många grupper av utlandsfödda som kommer till Sverige är mer högutbildade än snittet i sitt ursprungsland. Samtidigt har många av dem en kortare utbildning än majoritetsbefolkningen i Sverige. Dessa två aspekter påverkar i sin tur deras barn.

– Det kan förklara kontrasten mellan att barnen å ena sidan har svårare att klara skolan, men oftare väljer gymnasieprogram som ger högskolebehörighet, säger Per Engzell.

Studien visar att om föräldrarna kommer från en mer högutbildad grupp i ursprungslandet än snittet, strävar också deras barn i stor utsträckning mot akademiska studier och högre positioner i samhället. Det här är något som man inte har kunnat bevisa lika tydligt i tidigare forskning. En tolkning är att barnen eftersträvar en position liknande den som föräldrarna haft i ursprungslandet.

Att föräldrarna var högre utbildande än snittet i ursprungslandet bidrar alltså till att förklara barnens ambitioner. Men det gynnar inte barnens studieprestationer: testresultat och betyg är istället tydligast förknippade med hur många år föräldrarna faktiskt utbildat sig, oavsett normen i ursprungslandet.

– Studien visar hur generella sociala mekanismer kan förklara skillnader mellan olika etniska grupper. Det handlar inte om att grupperna är kulturellt fundamentalt skilda, säger Per Engzell.

Tidigare har man försökt förklara kontrasten mellan lägre skolprestationer och akademiskt inriktade studieval hos barn till utlandsfödda med att det handlat om kultur.

– Man har bortsett från aspekten att det kan handla om personer som har en helt annan klassbakgrund än vi haft möjlighet att se, berättar han.

Sociologer mäter ofta klass genom att jämföra individers yrken. Men väl i Sverige upplever många utlandsfödda en klassresa nedåt – många har yrken som inte motsvarar deras socioekonomiska status i ursprungslandet. Därför kan man få en bättre uppfattning om föräldrarnas sociala bakgrund om man tittar på deras utbildningsnivå i ursprungslandet, än om man tittar på vilket yrke de har i Sverige.

Något som naturligtvis borde vara självklart att förstå och att ta med i analysen. Men det förutsätter ett större intresse och bildningsnivå kring förhållanden i den inflyttades ursprungskontext.

– Integrationen är en av de absolut största politiska utmaningarna vi har idag. Det är viktigt att skaffa den här kunskapen för att se vad som är problemet och vad som inte är det när vi vill hjälpa de här grupperna, säger Per Engzell.

Frågan är om inte just perspektivet om att hjälpa de här grupperna, behöver bytas ut till att handla om att skapa möten , bygga broar mellan grupper i vårt samhälle istället…

 

Mer information: Avhandlingen heter ”Intergenerational Persistence and Ethnic Disparities in Education” och kapitlet om barn till utlandsfödda finns att ladda ner här.

Per Engzell, fil. dr. i sociologi, per.engzell@sofi.su.se, tel 08-16 32 48 mobil 0736838078

 

*Texten utgår från ett pressmeddelande Stockholms universitet, Mynewsdesk.