Ökad kunskap om hur hjärnan fungerar kan förbättra elevernas resultat i skolan

Hjärnfonden efterlyser närmare samverkan mellan skolan och neurovetenskapen för att förbättra inlärning och resultat. Kunskapen om arbetsminnet, hjärnans formbarhet och behov av sömn och fysisk aktivitet är viktiga faktorer som kan påverka lärandet.

En ny vetenskap om lärandet har vuxit fram i samband med att pedagogik och experimentell psykologi kombinerats med neurovetenskap.Den nya kognitiva neurovetenskapen har bidragit till att förstå vilka mekanismer som hänger ihop med inlärning. Kunskapen hjälper oss att snabbare upptäcka barn med svårigheter och utveckla nya metoder som kan förbättra inlärning. I Storbritannien och USA satsar man stort på dessa områden.

– Vi behöver hjälpa alla barn att utvecklas och nå sin fulla potential. Det gäller inte minst barn med särskilda behov. Vi tycker skolan borde utnyttja den vetenskap som finns om inlärning, hjärnans formbarhet och behov in i klassrummet. Det skulle gynna alla, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Att omsätta kunskapen om vad som påverkar vår inlärningsförmåga och betydelsen av tillräcklig sömn och fysisk aktivitet, skulle kunna förbättra skolresultaten för alla elever.

Tre faktorer som har betydelse för hjärnans inlärningsförmåga

1. Arbetsminnet
Arbetsminnet som har stor betydelse för förmågan att koncentrera sig och klara av uppgifter som att läsa och räkna, kan variera kraftigt bland barn och ungdomar. Det är därför av stor betydelse att tänka på vilket lärande som passar den enskilda eleven. För elever som har en sämre förmåga att minnas har digitala verktyg visat sig vara avgörande för att träna upp arbetsminnet och få hjärnan att komma ihåg saker bättre. Det ser fortfarande mycket olika ut på olika håll gällande tillgång och kunskap kring området i Sveriges skolor.

Det är också viktigt att barn inte ser sig som bra eller dåliga utan som snabbare eller långsammare, men att all förmåga förbättras med träning, och att hjärnan är formbar.

2. Sömnens betydelse
Forskning1 visar att tillräckligt med sömn är viktigt för att barn ska kunna prestera så bra som möjligt. Tonåringar i åldern 14-17 bör sova 8-10 timmar per natt och skolungdomar i 6-13 årsåldern, 9-11 timmar. Det är viktigt att skolan men även föräldrar får insikt om hur elevers sömn påverkar deras möjlighet att fatta beslut, förmåga att vara vakna på lektionerna och ta till sig ny information.

När vi utsätts för mentala påfrestningar som till exempel vid prov eller tentamen stiger nivån av stresshormoner. För lite sömn riskerar att man inte kommer ihåg det man har lärt sig tidigare lika väl2. Tonåringar har biologiskt sett mycket svårt att vakna tidigt på morgonen. Deras biologiska klocka släpar efter under tonåren så att de både går och lägger sig och går upp senare3. Senareläggning av skolstarten på morgonen har redan gjorts i vissa delar av landet, men framförallt i USA.

3. Motion och fysisk aktivitet
Även motion och fysisk aktivitet har effekter på hjärnan. Vi blir mer koncentrerade och stresståliga, vårt minne förbättras och kreativiteten ökar vid regelbunden fysisk aktivitet. Forskare förespråkar minst 20 minuters fysisk aktivitet varje dag. En studie i Finland4 undersökte kopplingen mellan stresskänslighet och fysiskt aktivitet. Barnen som fick utföra de stressrelaterade övningarna fick helt enkelt en stegmätare. Barn som tog många steg varje dag reagerade inte lika starkt på stress. Med hjälp av magnetkamera har man kunnat se att barn med bra kondition hade större hippocampus och bättre resultat på minnestester.

För mer information kontakta gärna:
Sophie Ternheim, pressansvarig Hjärnfonden, 0730-92 63 00, sophie.ternheim@hjarnfonden.se
Anna Hemlin, generalsekreterare Hjärnfonden, 0730-51 75 54 anna.hemlin@hjarnfonden.se

Källor:
1) Owens et al., Arch Pediatr Adolesc Med. 2010;164(7):608-614; Dewald et al. Sleep Med Rev. 2010;14(3):179-89.)

2)Cedernaes et al. Sleep. 2015;38(12):1861-8.
3) Roenneberg et al. Curr Biol. 2004;14(24):R1038-9
4) Martikainen, S et al Journal of clinical endocrinology and metabolism 2012 DOI:10.1210/jc.2012-3745
5) Mynewsdesk.com