Lackéus och Sävetun om hur lärande blir viktigt när det sker på riktigt

Numera visar blytung forskning på ett antal positiva effekter för lärandet och inte minst en personlig utveckling, för den som skapar värde för andra. Internationella såväl som nationella studier, pekar alla på fördelar, även om det finns en del praktiska ramar att utveckla för att möjliggöra en ännu bredare spridning.

–  Entreprenöriellt och värdeskapande lärande är fortfarande en isolerad företeelse i svenska skolor. Vi ser att intresset ökar och att lärfilosofin får allt större genomslag samtidigt som vi också kan konstatera att de flesta lärare som arbetar så här gör det relativt ensamma på de skolor där de verkar säger Martin Lackéus och Carin Sävetun på Chalmers Tekniska Högskola.

En del av förklaringen ligger sannolikt i att det råder viss begreppsförvirring och att många lärare möjligen tror att detta handlar om att driva företag med fokus på ekonomisk tillväxt och vinning. En syn som hindrar det värdeskapande förhållningssättet att integrera med resten av skolsystemet och slå rot ordentligt.

– Just den diffusa definitionen som fortfarande görs är en utmaning. Det finns en allmän uppfattning om att allt som bryter traditionell katederundervisning är entreprenöriellt medan det i själva verket faller inom ramen för progressiv pedagogik. Vi arbetar kontinuerligt för att förändra detta genom vidare forskningsinsatser som så småningom kan utgöra konkreta verktyg för vad och hur. Just nu pågår ett forskningsprojekt där hela skolor i fyra olika kommuner i Sverige är involverade i entreprenöriellt och värdeskapande lärande som metod för undervisningen. Vi följer utvecklingen mycket noggrant och resultaten vi ser speglar grunden i lärfilosofin. Nämligen att eleverna upplever högre grad av delaktighet och engagemang. Motivationen och ansvarstagandet ökar markant precis som graden av innovation i skolan, när eleverna skapar värde för andra.

Mätningen av resultat sker delvis genom kvalitativa intervjuer men också med hjälp av teknik utvecklad för ändamålet.

– Vi samlar tillförlitlig data genom att fånga upp processerna i realtid via appen Loop me. Där dokumenterar både lärare och elever vad som händer och hur de känner, kopplat till erfarenheter och progression de gör. IT-stödet hjälper oss att kartlägga aspekter vi inte tidigare kommit åt i forskningssammanhang och som visat sig ha stor betydelse just inom entreprenöriellt och värdeskapande lärande. Bland annat känslorna som väcks genom den personliga utvecklingen. Parallellt synliggörs alla deltagares uppfattningar om vad som händer för oss forskare. Det är avgörande att kunna följa praktiken så nära eftersom entreprenöriellt och värdeskapande lärande inte kan förpackas i en enda övergripande färdig modell, utan antar olika former beroende på kontext.

Omvärlden förändras

Vad är det då som gör att värdeskapande faller så väl ut bland eleverna? Att de som fallit ur systemet plötsligt kan nå målen? Att motivationen klättrar i taket?

– Unga människor idag ställer andra krav på relevans i utbildningen. Tiden utanför skolan handlar i hög grad om kommunikation och lärande i många olika sammanhang. Något som uppfattas som meningsfullt och mer relevant för kunna existera i samtiden. Detta har på sätt och vis slagit ut det skolsystem vi så febrilt försöker laga och lappa. Det värdeskapande förhållningsättet och lärandefilosofin löser relevansproblematiken och ger mycket annat på vägen. Det är viktigt för oss att alla att känna mening med det vi gör, varför skulle det vara mindre viktigt för barn och unga?

Som pedagog kan du träna upp ett entreprenöriellt förhållningssätt

– Vi har tagit fram både frågor och checkpunkter i samarbete med Sundsvalls kommun, för att läraren skall kunna inleda och hålla fokus på värdeskapande arbete, för att sedan bilda sig en uppfattning om hur lärandet och miljön kan behöva dirigeras om för att ta steget fullt ut. Ett sätt att inleda värdeskapande arbete är att besvara följande frågor eller beskriva arbetet utifrån punkterna här säger Martin Lackéus.

– För vem gör vi detta?

– Hur ska eleverna försöka skapa värde genom den här uppgiften, för människor utanför den egna gruppen eller skolan?

– För vem eller vilka skapar eleverna värde för genom uppgiften.

– För vem eller vilka är den här uppgiften lämplig, med hänsyn till ålder, ämne, förkunskaper etcetera.

– Vilka ämnesrelaterade kunskaper och förmågor kan eleverna tillämpa i värdeskapande för uppgiften?

– Vilka läroplansmål kan kopplas till uppgiften?

– På vilka sätt kan du stödja eleverna i lärandet? Formativ bedömning, reflektionsuppgifter med mera?

– Hur planerar du att bedöma elevernas insatser i den här uppgiften? Hur kommunicerar du detta?

Checklista för att utvärdera uppgiften 1=håller inte alls med 7=Instämmer helt

– Eleven interagerar med människor utanför gruppen eller skolan

– Elevens skapar värde för andra än sig själv och läraren

– Uppmuntrar eleven att våga ta steget och misslyckas

– Låter eleven äga processen själv

– Låter elever arbeta i team över tid

– Knyter an till ämnesrelaterade kunskaper och förmågor

– Låter eleverna arbeta repetitivt och försöka om och om igen

– Följer upp och ger feedback till eleverna utifrån aktiviteter

– Beroende på lågt eller högt värde får läraren möjlighet att att justera handledningen av varje grupp och/eller individ. Det leder till att läraren också genomgår en yrkesmässig utveckling och kan skapa en balanserad arbetsinsats så att varje elev får de verktyg hen behöver för att komma vidare och fördjupa sitt lärande ytterligare. Det är en spännande och motiverande insikt för de allra flesta som väljer att jobba så här, berättar Martin och Carin engagerat. Varken elever eller lärare vill fortsätta arbeta som de gjorde tidigare när värdeskapandet blivit en integrerad del och ett förhållningssätt i vardagen. Det är som i the Matrix, skrattar Martin. Har du väl valt din väg vill du inte kastas tillbaka till en tillvaro utan mening – när du vet vad du kan åstadkomma i den andra världen.

Läraren får bättre koll och gör mer träffsäkra bedömningar framåt

Jörgen Jonsson är lärare i trä och metallslöjd och mentor för en årkurs 9. Han är en av alla de hundratals lärare Martin Lackéus och forskningsteamet samarbetar med i pågående forskningsprojekt.

– Ska vi vara tydliga med vad vi vill att våra elever ska lära sig och hur de ska bli bedömda så måste vi börja med oss själva och då kan det vara bra att skriva ned hur vi har tänkt att det ska gå till. Det som var helt nytt för mig var att arbeta med checklistan och att fylla i figuren. Det var intressant att se hur figuren växte fram och det blev tydligt vad jag hade lagt tyngdpunkten på i respektive övning. Hittills har jag endast gjort övningen en gång, men jag kan tänka mig att om jag skulle göra flera blanketter med ytterligare övningar för en och samma klass, skulle det vara bra att lägga alla figurer bredvid varandra och jämföra. På så sätt skapar jag enkelt en överblick som ger insikter om vi har fått med allt som var tänkt eller om det har blivit så att jag fokuserar på liknande saker i varje övning. Ibland kan man behöva göra det tydligt för sig själv och utvärdera det som observeras. Med hjälp av resultatet fattar jag som lärare både nödvändiga och sannolikt mer relevanta beslut för att kunna ge eleverna den träning och de kunskaper som de behöver för att ta nästa steg i sin utveckling.